Bowling...?

jag bowlar med vänner varje Onsdag! :)

Jupp.. Jag är aktiv bowlare, även om jag inte tränat mycket under senare tid.

Spelar 2 gånger per år.. men tycker det är riktigt roligt. Ska fan spela snart för det :)

Fan va gött...Äntligen någon/några som kanske förstår mig..
Överallt när man säger att man är aktiv bowlare så möter man bara frågor som; ''Varför just bowling?'', ''Bowling, vad är det?''.

Synd att de ställer just de frågorna eftersom jag oftast vill ha en utmaning, men dessa frågor ger inte precis det..
Det är så enkelt;
Jag har spelat bowling i hela mitt liv. Sov som bäst i bowlinghallar och jag kunde nog inte ens gå när jag satt nere vid övertrampslinjen för att rulla mitt första klot (med hjälp av någon såklart). Har alltså spelat bowling i 14 år och lite mer och inte fan har jag tröttnat. Det går inte.. ;)

Bowling.. Ja, vad är det för mig?
Det är mitt liv. Jag har en utav Sveriges bästa spelare till pappa och personlig tränare. Han har ett framgångsrikt förflutet som bowlare. Landslaget några gånger, Les Lion 1a ett år och lite små vinster här och där.
Mamma och pappa vann mix-SM 2001 eller när det var...
Mamma har svenskt rekord på 5 serier.
Det är väl inte många som vet vem Anders Hermansson är inom de nya bowlarna, men många har hört om Herman som han också kallas och det råkar vara min far som jag är oöerhört stolt över.

Familjens dröm gick i uppfyllelse den 21 februari 2004 då våran alldeles egna bowlinghall (10 banor laminat) invigdes. Helt underbart!

Jag ber om ursäkt att jag skriver så mycket, men när jag väl börjat.. Ja.. Då är det kört... ;)

Ha de gött

Hehe, det där var way överdrivet :).

aeh, vadå?! ;P

TrOoksiS
Observera att jag inte försöker provocera dig men ärligt talat; känns det inte ganska torftigt med en "sport"* som är så extremt begränsad?

Det optimala som man kan åstakomma - och därmed strävar efter - är en strike och således har man lyckats fullt ut om man kan prestera det. Simpliciteten i sig har jag inga synpunkter på men däremot avsaknaden av djup; när en novis som undertecknad kan prestera x antal strikes (läs det optimala resultatet) per omgång trots total avsaknad av teknik så måste något vara snett. Särskilt då man har i åtanke att min ålder överstiger det sammanlagda antal gånger som jag har befunnit mig i en bowlinghall.

Ponera att man tränar mer eller mindre varje dag och rutinen för en strike måste snabbt ta överhanden. I och med det så utvecklas spelet till en nivå där allt annat än en strike är ett misslyckande och där alltså optimalt resultat förutsätts - något som jag personligen finner ganska ocharmigt.

Har väl egentligen ingen direkt fråga utöver hur man kan motivera sig till att träna någonting som är så begränsande och som man så snabbt (teoretiskt sett) nått ett prestationstak på.


* Tycker personligen inte att ordet sport är helt synonymt med tävling och jag anser inte att bowling uppfyller de fysiska krav som fodras för att JAG ska se det som en sport. Det är dock en helt annan diskussion.

Bowling är väldigt svårt om man vill ha det bra.
Det gäller att vara väldigt noga med var man lägger bollen och det är inte ett så stort problem egentligen.
Då är balansen, ansatsen, själva släppet och pendeln något av det viktigaste. Det är också viktigt att man inte börjar med armen för sent eller för tidigt. Jag älskar att följa med pappa när han tävlar för då får jag se på riktigta bowlare som Linus, Mannonen, pappa, loppan och många fler, men orka skriva upp dem.

Det bästa som kan hända inom bowling har hänt mig endast 4 gånger. Det är att inte vara där men ändå är där.
4 gånger har jag ställt upp för ett slag. Och 4 gånger har jag vaknat upp på stolen, inte det minsta medveten om vad jag slog.
Det är så ett slag ska vara, men ska på något sätt inte vara med i slaget, utan bara låta det gå av sig själv.
Tänk efter... Om jag är 14 och har spelat i hela mit liv och om bowling vore enkelt skulle väl jag ha varit med om det där mer än 4 gånger?

Jag har inte ens lärt mig skruva än, men det är mitt nästa steg för enligt pappa så behövar jag inte lägga mer energi på ansatsen. Bara det att göra rätt när man skruvar...Shit, det är inte lätt. Pappa har skakat på huvudet när jag tycker att det är skitbra. Min far har spelat bowling i 35 år och när jag frågade han hur lång tid det tog för han att lära sig skruva så sa han 35 år. Så jag har lite att kämpa för om man säger så..

slutsats;
Bowling är exakt lika mycket en sport som fotboll och ishockey.

har fattat tycke för bowling nyligen. spelade igår senast. fick ihop 177 poäng på en runda. är det bra? har vi några akriva bowlare här? vad brukar ni få ihop?

Jo, lirar väl lite då å då... har licens i alla fall... snittar numera runt 190

VAR en aktiv bowlare, har ett PB på 252