Rocksteady?

Rocksteady – Somewhere in between
Det hade kanske varit närmare sanningen om ”Train to Skaville” döpts till ”Train from Skaville”. Då singeln släpptes 1966 förde skamusiken nämligen en tynande tillvaro samtidigt som rocksteady nu var musiken i Jamaicanernas smak. Dessutom är det ett faktum att låten till text och rytm inte är något annat än just en rocksteadylåt.

En ny era inom den Jamaicanska musiken hade nu påbörjats, en era under vilken gangsters och rude boys inte längre glorifierades, en era där tidens strömningar lett till att medvetande var vad som efterfrågades. Under 1966 och 1967 släppte Prince Buster en rad singlar bryggda enligt rocksteadyreceptet, alla med ett ”anti-Rude Boy”-tema. Samtidigt släppte Stranger Cole ”Drop the Ratchet”, Bob Andy ”Crime Don’t Pay” och The Valentines ”Stop the Violence”. Alla var de rocksteadylåtar, och alla tog de avstånd från den växande kriminaliteten i det Jamaicanska samhället. Det var också nu som raspolitiken ytterligare kom fram i rampljuset, och Prince Buster sökte med sin musik nå ut med budskapet att allt våld mellan svarta var värre än något annat, och då särskilt genom låten ”Judged Hundred Years”, the Judge Dread record.

Kampen för mänskliga rättigheter tog sig allt större proportioner, och faktum är att medvetandet nådde ut i den Jamaicanska musiken tidigare än dessa röster gjorde sig hörda i den amerikanska musikfloran. Framväxten av rastafari-kulturen, och dess ständigt ökande betydelse på den politiska arenan, visar sig under 1966 tydligt då regeringen officiellt faktiskt välkomnade hans höghet Haile Selassie av Etiopien, då han den 21 april kom på ett tre dagar långt statsbesök. Något av den vikt Selassie, Afrikas första demokratiskt valda ledare, spelade för de fattiga, för rastafarikulturen tydliggörs av det faktum att 100,000 Rastas knäböjde på flygplatsen vid ”the Conquering Lion of the Tribe of Judah(s)” ankomst.

Rocksteadyeran varade i stort från våren 1966 till sent 1968, då den i princip övergått i vad vi idag kallar reggae. Likheterna mellan de två var under en tid många, men reggaen lämnade ytterligare utrymme för ett politiskt medvetande och kanske framförallt för yttrandefrihet och rättvisa. Vidare var det så att rocksteadyn inte riktigt speglade den allt viktigare Rastafarikulturen, och dess religiösa och politiska budskap.

Vilken betydelse hade då den något bortglömda rocksteadyeran? Frågar man Derrick Harriott svarar han: ”Ask any Jamaican musician and they’ll tell you that the rocksteady days were the best days of Jamaican music”.

Av: Johan Egger

tackar men jag skulle vilja veta lite om själva musiken asså vad som skiljer den från reggaen

Rocksteady är väll ungefär grunden till dagens Roots.

det är ska som man drog ner på takten för att utväkla bass gångarna. alton ellis är rocksteady kungen. skickar du ett mail kan jag ge dig massa mer info och låtar du borde lyssna på för att komma in i det- som sakt är det väldigt spcefika år och flyer i hopp med tidig reggae (skinhead reggae) sammt många skivor är det blandat ska/reockstady och senare även reggae/rocksteady. alla stora vocalister kom fram under rocksteady åren. det är ju mycket mer smör åsng i det och dueter än i skan.