Ja, jag gillar Lauryns sologrejer mycket, både Miseducation och den något deppigare Unplugged. Men jag tycker fortfarande att Mystics andra släpp av debuten "Cuts For Luck And Scars For Freedom" är på samma nivå som Lauryn Hills solodebut, både när det gäller känsla, rap och texter. Och varför ens jämföra Jean Graes "Love Song" (fantastiskt bra!) med en skiva där Lauryn sitter med en ensam gitarr och pratar om att hon inte orkar sminka sig eller vill vara artist på samma sätt längre (tro mig, jag gillar skivan, men gällande just "emceeandet" tappar hon fokus). Självrespekt är att göra bra musik och stå upp för det, oavsett "slampighet" eller om man "säljer ut sig" (dessa uttryck). Men visst kan det vara skönt med artister som bryter den vanliga normen. I min värld ger det dock inga pluspoäng att vara god damn righteous och spela på att man är gift med någon av Bob Marleys otaliga bastarder heeela tiden. (Ta det sista med en nypa salt, reggaefans...)
"I've heard it all before; gangstas, pimps and whores<br> Quality is poor<br> A girl like me needs more" - Ms Dynamite