Att växa ifrån sina vänner
Igår fikade jag med två av mina bästa tjejkompisar, eller som iaf var det för några år sen. Vi ses betydligt mindre nu, och det känns som att de två har mycket mer gemensamt än vad jag har med någon av dem. Det blev nästan bara prat om kändisar, diverse pojkvänner, dieter och kläder.
Och trots att jag tycker mycket om dem, så känns det mer och mer för varje gång - "vilka är de här människorna?"
Jag förstår inte grejen med att bara prata om ytliga grejer, säga saker som " jag bryr mig inte om vad som händer i världen" etc när det är så långt från vem jag själv är.
Alltså, jag är inte sjukt pretentiös, jag gillar att prata om kläder och killar, men absolut inte bara. Jag vill prata om nyheter, böcker, vetenskap etc också!!
En av dem sa tillochmed att hon skulle vilja ha en pälsjacka och att hon verkligen inte brydde sig om djuren som jackan består av. Jag har sett henne som en av mina närmsta i flera år, och jag fick lite av en chock när hon sa det.
Kort sagt, jag vet inte längre vilka de är och jag känner verkligen att jag behöver en ny krets. Jag har precis kommit ur ett långt förhållande och vill träffa folk som har lite mer att prata om, som bryr sig om saker och inte är lika ytliga. Jag har ganska många bekanta som jag umgås med då och då men inga självklara "bästa kompisar" som man ringer hela tiden och gör allt med. Och jag saknar det väldigt mycket.
Nu vet jag inte riktigt vad jag vill ha sagt med det här, men har ni känt samma sak någon gång? Att ni ser på era vänner och undrar - vad är det här för människor jag umgås med?
Jag trodde att det var vanligast bland barndomsvänner, men de här tjejerna har jag bara känt i ca 3-4 år.
Egna erfarenheter, och vad göra åt saken, uppskattas!