Föräldrar eller Kompisföräldrar?

hmm... farsan lyssnar inte ett skit på vad jag säger... och jag vet inte alls hur han är... morsan va hur schysst som helst! men hon omkom i en bilolycka 96 :S så de vette fan asså...

farsan vet inte hur han ska behandla folk. han kan inte visa känslor o morsan brukade lyssna förut. hon bryr saj, men d va ett tag sen vi pratade. vi e helt olika typ... jobbigt. o systrarna just don't give a damn...

min farsa har aldrig brytt sig i mig... så jag vet hur de känns...

d får en ibland att känna saj som nothing, o ibland vill man bara skita i d..

mm, precis... mitt liv har varit fucked up så länge jag kan minnas, men nu har de börjat lösa sig, för att jag bor 65 mil ifrån min farsa nu...

okaj...

mm

Tycker nog att jag har haft en rätt ovanlig relation till mina föräldrar. Har fått väldigt mycket frihet. Det är mycket "gör du något så får du stå för det, men vi litar på dig så vi ska inte lägga oss i", även om det aldrig har sagts rakt ut. Vi har aldrig varit nära på sätt att vi haft några "samtal" om diverse saker. Min farsa är schysst, han har ett spelintresse så vi sitter och ofta och fixar lite olika spel åt varandra och så där. Eftersom mina föräldrar är unga (de var 20 när de fick mig) så vet de nog lite hur det var att vara unga på ett annat sätt än föräldrar som fick barn 10 år senare. Ställer inga dumma frågor, skäller inte ut en för saker som de själva har gjort osv osv. De påpekar mycket, men det är valfritt att lyssna. Dock så lyssnar man oftast eftersom de framför det på ett rätt bra sätt. Sen vet jag iofs hur de fungerar, så det blir aldrig några dumma frågor mycket pga just det ;)

Evolution P20

sån farsa skulle jag också velat ha... och hade gärna velat att morsan levde ihop med honom... men de sket sig på en gång man föddes, typ...

Mina föräldrar bodde väl bara tillsammans tills dess att jag var 3 eller nåt sånt. Minns faktiskt inte. Har nog bara vaga minnen av den tiden.

mm... men de är ändå hårt att växa upp mked bara en förälder... jag har typ bara haft min farsa, men jag har ändå inte haft honom, om man säger så... mamma hörde jag inte ett knyst på på fyra år en gång... och farsan tog inte kontakt med henne, för min och min systers skull heller...

utvädering: Verkar som om de är många som har Föräldrar som är föräldrar och inge mer...

Hur skulle då ni va som förälder då?

Jag tror att jag skulle försöka föra över en levnadsfilosofi till mina barn. Inte hänga upp dem på materiella prylar. Inte lära dem småsaker, snarare lite om vilka möjligheter som finns i livet. Ge dem valfrihet. De ska känna sig fria och inte tvingas in i nåt de inte vill.

äsch. dom ska bry sig o man ska kunna prata. men inte om allt..

jag skulle aldrig villja var "kompis" med mina föräldrar.
det känns konstigt.
mamma är mamma och pappa är pappa...

Jag älskar min mamma.
Jag älskar min pappa.
Den enda som jag inte tycker om är mammas man. Han skiter i mig och ägnar all sin lediga tid (då han inte blänger på mig) med att avguda min halvbror.

har ett bra förhållande till min föräldrar.

Min polare har grymmaste farsan... Så jävla social, hänger alltid med oss när vi kollar på tv o grejjar. Lite jobbigt att man snackar med honom i telefon typ en kvart innan man får snacka med polaren bara.

Han gjorde en skön grejj en gång dock. Min polare hade köpt en back Bacardi Breezers och kommer hem o ser sin farsa drickandes en. Så säger han "Tjena dom här var jävligt goda, jag köper nya till dig någon dag". Så klockrent gjort ;)

C-Line!: hahahaha, vilken snubbe!!!



Min mor är verkligen megamammig och jag undrar om jag någnsin kommer växa upp i hennes ögon, fett jobbigt...

pappa är världens bästa pappa, han är igen sån där hipp pappa som hänger med mig och mina kompisar och han snackar inte så mycket med dem. men med mig och min bröder vi är alla skit tajta hur härligt som helst min pappa respekterar oss alla som vi är fast han säger typ aldrig "oh jag älskar er" eller "nu är jag stolt över dig" men han behöver inte det han är det ändå, jag vet när han blir nöjd och så, han är skit rolig och skön, men min plast mamma är lite jobbig men jag vet inte riktigt varför jag ska ogilla henne eller hata henne men pappa är lätt skönare när inte hon är hemma då är det grillad korv och läske blask för hela slanten,

morsan är så skön hon har jag världens kompis förhållande med. fast jag har inte det förhållandet med någon av mina vänner. jag kan säga allt till min mamma. hon säger till min när hon är stolt över mig när hon är arg på mig. hon är skit skön. hon hjälper mig med allt hon stötar mig genom alla saker jag vill göra. och är bara härlig. skönt va?...

Bannus

Förklara skälen till att du inte träffar din mamma längre då?
Om du har lust dvs...