måste bara anmärka lite på ord som vanligt. Det är inte som shunaren säger, att man lägger upp det för andra att läsa. Så är det inte i mitt fall. Jag skriver av mig för min egen skull, inte för någon annan. Att bara skriva en text i datorn och låta den ligga ger inte samma genomslagskraft, samma flöde, samma energi-uttömning som när man verkligen skickar ut det i rymden. Det är säkert bara psykologiskt, men jag märker att en del verkar hålla med om att det är nåt speciellt med att just skicka iväg tankarna. Skillnaden mellan att skriva ner och att tänka är att man tvingar sätta ord till känslor, formuleringar till reaktioner och slutsatser till förvirring. Man kan nog säga att man förkroppsligar sin energi genom bokstäver och ord. Det här med att blicka tillbaka på det man läst är för mig väldigt facinerande. Det blir som en tidsmaskin. Ungefär som när man känner en doft som triggar ett minne, eller en låt. När man upprepar orden, som i det här avseendet är situationer, tankar och sinnesstämningar vi befunnit oss i... så tas vi tillbaka till den stunden. Det är en mäktig känsla.
http://www.LQP.se - The Portal To Self (ehm, myself, that is)