Mållös... de känns som om jag helatiden vill förklara en kännsla när jag ska lägga inlägga här... men av nån konstig anledning blir de alldrig så.... men såhär ligger de till.... Tänk att du är världsmästare i allt! finns inget kvar att sträva efter... tänk dig den kännslan... man är altså mållös.... de är typ en sån mållös kännsla jag har haft nu i snart två månader... ibland händer de att man bara driver runt ensam på stan i timmar, eller går runt mitt i natten utan att veta vart man ska.... jag har kompisar, men aa dom finns ju alltid där å så, men jag känner mig fortfarande mållös... jag har typ ställt in mig på vad som ska hända mig i livet. Jag ska göra lumpen, sen bli brandman å bilda familj å så... men de är ju något som känns så långt bort just nu.. jag gör massa saker å visst de är skit kul, men jag känner mig endå tom å mållös .... funderar en massa på livet å va som händer efter, hade en tanke i bakhuvet att man kanske skulle se va som händer sen, men jag har nog dumpat den tanken... äh vet inte va ni ska svara på detta... ville nog mest skriva av mig lite... känner mig rätt ensam iblan fast jag endå har bra kompisar som finns där när man behöver... oftast.... Skalet på en saftig frukt skyddar denne mot allt ont Hemligheten hos en sådan är insidan innan man öppnat den vet man inte om den är sur eller söt den kan till och med vara möglig Men med ett skarpt öga kan man se små tecken på hurvida denne mår eller inte mår Solen kan ha satt sina spår men lång frakt och mycket tålamod skadar lätt den sköra insidan Så var vaksam på de små tecken som kan vara grunden på stor olycka.... mm de va de....