Solsystem...

eller om universum nu skulle vara efterverkningarna av en explosion av en ettöres smällare hos några större

brukar jag tänka

willa, du anar inte vilken flippad, väl utarbetad teori jag har. men det tar en stund att förklara den, ännu längre att skriva den. tid jag inte har, och tid jag inte orkar ta. (:

ja vårt universum kanske är en liten atom.

jag tror helt klart att det är så. Varför inte? Liknar inte ett solsystem och en molekyl varandra?

wiek, ta dig lite tid då (;

Om så var fallet skulle all existens vara en del i en fraktal =)

Låt mig citera vår gode vän Jonathan Swift

So, naturalists observe, a flea
Hath smaller fleas that on him prey;
And these have smaller still to bite 'em;
And so proceed ad infinitum.

ungefär, ja

En klassisk tanke.. men tyvärr, en atom ser inte ut så.

Det du har lärt dig (där atomerna sitter i särskilda "skal") är bara en förenklad modell, i "verkligheten" måste man använda kvantmekanik för att beskriva en atoms inre.

johanman

Pratar du om sannolikhets moln och sånt eller ännu mindre?

universum är en stor jävla gåta! Försöka få upp en teori som alla ska tro på är omöjligt.

kom inte o förstör (;

men tänkt om jorden är ännu mindre än så då. Att den är en del av en atom, eller ännu mindre än så

FatBastard

Försök få upp en teori om vad fan som helst som alla ska tro på... omöjligt det med.

Eller så kan vi säga att det enda som existerar är min tanke. Alltså är universum, atomer, WHOA, u name it, bara mina fantasier. Motbevisa mig =)

tassel
Från en förenklad modell till en annan.. =)
Men ungefär det, ja.

inte omöjligt, men jag vet ju att jag finns och kan göra vilka val jag vill, Sen om du har "fantiserat" ihop mig må vara, Jag kan ju ändå göra vilka val jag vill. För du menar väll att du då också har fantiserat ihop alla människor? annars vore det lustigt (;

WillA1
kom inte o förstör (;
sorry =P
Men det där är en sån där "klassisk" tanke, du är garanterat inte först =)


men tänkt om jorden är ännu mindre än så då. Att den är en del av en atom, eller ännu mindre än så
Grejen är den att små objekt (tex atomer och subatomära partiklar) påverkas väldigt mycket av kvantmekaniken, medan större saker (tex jorden, tennisbollar och strumpor) inte gör det.

Hade varit jävligt jobbigt att bo i ett universum där även makroskopiska objekt påverkades av kvantmekanik. Tappar du fjärrkontrollen mot golvet kan den "tunnla" genom golvet och landa hos grannen under dig =)

jupp det gör jag.. och jag bestämmer EXAKT vad du gör för du är inget annat än en av mina simpla tankar =)

tassel
Snälla bestäm att jag ska gå och lägga mig, måste upp tidigt imorrn

=)

kanske inte en atom då. men nån liten byggsten av nå slag

ja okey teorin håller antagligen inte så men det jag mest ville veta va om nån annan hade tänkt likadant.

tassel: om det vore så kunde ju jag likagärna vara den som tänker ihop dig? (;

johanman
Du märker nog vad jag har tänkt ut åt dig min lilla tanke =)

WillA1
Svar nej, du är en usel tanke. Ingenting kan säga emot mig eftersom jag är allting. sucker!

keep telling yourself that

WillA1
Silly thought! tror du inte jag visste att du skulle säga det där? Ge upp jag äger dig. Jag ÄR dig.

varför gör du då så att du ifrågasätter dig själv? eftersom du då inte bara visste att jag skulle säga det utan du själv skrev det.
Du sitter alltså här och diskuterar med dig själv

WillA1

Ja? vem fan skulle jag annars diskutera med. Jag har JÄVLIGT många diskutioner med mig själv just nu. jösses du kan inte ens ana hur många jag har bara på whoa!

hehe bra svar(;
men om allt bara är din tanke så borde ju du va nånting och någonstans?

allting är deltankar i min stora tankeverksamhet, och det är det enda som existerar. nånting och någonstans är bara ord jag kommit på.

okey då. Jag ger mig(;
btw du har lyckats bra med mig, vill ha mer sovmorgon dock. Kan du firra det?

WillA1

Tanke lilla, du lär märka vad jag tänker med ut åt dig =)

jo jag lär väl göra det. Om du inte slutar tänka på mig dvs :(

beskrev d väldigt simpelt på fyllan en gång, min tanke.. ska se om jag hittar det jag skrev..

Tänk om jag kunde fotografera.

Fotografera? Det var en konstig mening att skriva, kanske ni tänker då..
Men jag menar verkligen fotografera.

Idag på väg hem från träningen såg jag något fint. En man, och en dam, hand i hand, var på promenad med sina två hundar. Den ena heter Molly, det minns jag från min tid i lågstadiet. Hon var bara en valp då, men jag minns det fortfarande. När de gick där i månskenet.... det var nåt alldeles speciellt. Jag ville bara gå fram och verkligen krama dom, dom såg så lyckliga ut. Kanske vidarebefodrade en kram en del av lyckan till mig. Jag fortsätter gå.

Nästan hemma lägger jag märke till molnen, små, fluffiga, obeskrivliga. Utspridda i, i mina ögon, perfekta mönster, varje monlpuff i symbios med det nästkommande.
”Tänk om jag kunde fotografera det här”, tänkte jag. Och då vill jag inte att ni ser månen, molnen, den mörka himlen.


Jag vill att ni ser det jag såg den sekunden, den sekund av lycka, de känslorna som strömmade igenom min kropp. Ungefär som när Karin klär av mig med blicken, ger mig en riktigt välbehövlig kram och viskar i mitt öra... Det vill jag fotografera, det mina ögon ser. Idag gav jag en ros till någon jag älskar. Hon verkade uppriktigt glad över den.

Jag sjöng resten av vägen hem, en kille i nedre tonåren passerade mig, såg snett, för jag fortsatte sjunga, men jag var glad. För första gången på vad som känns vara väldigt länge.
Allting är relativt. Tre veckor med någon jag älskar, en ljuvlig sommar som den som varit, relaterat till tre veckor i total ensamhet och total avsaknad av riktiga vänner som vågar engagera sig och fråga hur man mår, under skalet, under den fridfulla vattenytan.

Gick vidare, något avtrubbad på grund av att jag översköljdes av minnen, fina minnen från förr, back in the days, på den tiden då jag levde i en dröm. Jag väcktes bryskt. Kanske kan jag somna om och drömma den drömmen igen, men jag vill ha någon att drömma med. Inte vem som helst, jag vill ha...
Ja, henne vill jag ha.


Tänk, bara ponera, att du, jag och alla runtomkring oss, vår planet och hela solsystemet, egentligen består av organismer i en tår, en jättes tår, en tår av vatten, av salt, en tår som faller från hans öga, till hans golv. Han upplever fallet av tåren som mindre än en sekund, i hans värld.
Den tiden det tar för tåren att falla upplever vi som miljoner och åter miljoner år.
Tänk om, bara ponera, att det vi kallar bakterier, det är också kreatur med datorer, reklam, tunnelbanor och kärnvapen, med vad dom tror är solsystem. Och det dom kallar bakterier är kreatur med coca cola, skolor, cafe latte, och det dom kallar bakterier och så vidare i oändligheten.

Vad är det som säger att vi är speciella, ensamma i den oändliga rymden, det vi kallar rymd som egentligen kanske bara är en jättes tår. Bara ponera....

Jag älskar henne, ja. Hon var den finaste vän jag någonsin haft. Jag är trött på alla som säger åt mig vad jag ska göra, hur jag ska tänka, agera, vad och när jag ska äta, sova... Det är folk som ”bryr” sig, folk som anser att jag gör fel, som inte sover på vad som anses normala tider. Men vad är en norm?
Något som massan, majoriteten, bestämt sig för att, ”såhär ska det se ut, för vi är i majoritet och vi bestämmer att paranormala saker inte ska existera.”

Vill avsluta med ett citat, och en reflektion.

”Ordning är för idioter, Genier behärskar Kaos.”

Tydligen är jag inget geni ännu.

har en annan tanke också, betydligt mer invecklad, orkar inte ta itu med mina tankar just nu... det fetmarkerade i min text är delen av d ni snackar om som jag skrev om..

det är ju precis det jag snackar om. bara det att du tog en tår och jag en postlåda (;

WillA1 P17

en annan natt kan vi diskutera min andra teori. just nu snurrar tapeterna i rummet. "Fel" musik följt av "fel" film följt av ännu mer "fel" musik, i "fel" livssituation kan göra de mest sjuka saker med ens sinne.

absolut

Om dom i den större världen som vi är byggstenar till skulle komma på kärnkraft och kärnklyvning och om dom då skulle klyva våran planet.. Det hade varit katastrof!!

mantis, i stort sett, japp.

heh, men hur stor chans är det att de just skulle klyva vår brevlåda

Om det nu är så.. Så borde vi lägga ner kärnkraften! Vi förintar ju en serie av världar på det sättet!
Hoppas dom i den största världen (om det nu finns en största) har kommit till insikt.

Om dedär är en evighetsgrej som går i all evighet med en serie av världar, då skulle vi nog vara förintade så om det är så det ligger till är sannolikheten ganska stor eftersom en evighet är jävligt mycket.

det har du fan rätt i, Det har de nog.

WillA1
Japp! Nu har vi lyckas komma fram till att det kan i alla fall inte vara någon evighetsgrej dehär.

aa.. då är frågan hur den "stora" världen ser ut :)

eftersom de inte kan bestå av solsystem, då borde ju också den va en byggsten

WillA1
Ja. Den är nog väldigt, väldigt stor. Specielt för oss =)

Shit!

tänk hur många system det bör finnas isf då. Flera multibaltifultipalti biljaders biljarder

WillA1
Hur många det bör finnas är svårt att säga..
Men vi är i alla fall överens om att det nog inte finns evigheter =)

precis. men jag menar det finns ju inte bara en ny värld i en värld. Det bör ju finnas flera miljoner bara i ett suddigum tex. Kanske inte lever varelser i alla molekyler, med det blir en del (;