Varför kan saker över huvud taget ske?

Lönlös
Frågan är vad som har sett till så att slumpen kan ske. =)

Japp, rum, tid och Kausalitet. Är stora tunga filosofiska frågor.

Och ja det är många fler än du som tänkt på det. Jag kommer på en hel del tyskar och britter samt en skotte som behandlat frågorna på hundratals sidor var för sig :)

Och när det gäller våra intuitioner om skapelse så har bland annat en massa gamla greker tänkt på det.

Eftersom jag är lat så säger jag bara att allt är objektiveringar av viljan och lämnar det därhän :)

Doggland
Berätta mer är du snälla du! =)

Overthink
Jag förstår om du inte fattar. Kausalitet är så grundläggande att det nästan blir "osynligt". Men försök endå tänka dig in i det. Något hände ju från allra första början, eller hur? Frågan är: Varför hände det och hur kunde det bara ske.

Overthink: Man kan inte hänvisa till Kant för att Schopenhauer är roligare, plus att ingen ändå tror en när man säger att man faktiskt läst Kant ;)

mantis: tja, vad skall man säga. David Hume är skotten, han tänkte mycket på kausualiteten, kanske dock inte så mycket i kombination med universums uppkomst, som allmänt. Biljardbollar har jag för mig är hans exempel, eller så kom exemplet senare. Han menade i alla fall att man inte kunde hitta kausualiteten i världen (empirist och skeptiker som han var), och drog då slutsatsen att den bara fanns i våra huvuden och att det är så vi ordnar vår värld. Vilket förståss är var en felaktig slutsats av honom. Den korrekta skulle ha varit att den antingen finns i våra huvuden eller att vi inte hittat/kan hitta den i världen.
Kant byggde senare vidare på det, och följdes av Schopenhauer.

Overthink
Ja, du är normal. Detta är det svåraste frågan. För somliga "Guds bevis". Jag pratar alltså om den yttersta, yttersta grunden till ALLT.

vad är poängen med att veta hur/var/när det började? det intressanta är väl att se vilka handlingar som leder till vilka konsekvenser i just ditt liv? och hur man eventuellt kan ändra/styra/välja dom..

fast först måste man ju acceptera förhållandet händelse-konsekvens..

Doggland
Okej. Kanske är just denhär frågan som kommer göra människan smartare. Eller dummare? =)

greggan
Mina tankar har en tendens att skena iväg längre än så.

Overthink: Japp så e re :) Nietzsche är ju fruktansvärt jobbig om man skall använda honom till något, eftersom det krävs så mycket tolkning. Men det är rätt så kul läsning.
Schopenhauer rockar annars, hur många gånger stöter man i ett filosofiskt verk på ett citat på en mening följt av en kommentar att resten av boken citatet är hämtat från är fullkomligt värdelös...:D Cynisk bitterhet är humor :)

mantis: Delvis skolad inom filosofin, som jag är, måste jag nog säga att alla filosofiska frågor gör oss smartare. Eller så var det bara något en lärare sa när jag satt och halvsov och svalde det han sa utan att bedömma det kritiskt...:)

stick-a-bush
Om du tänker dig att ingenting existerar. Varken tid, rum eller materia. Då finns inte heller relativitets teorin. Sedan skapades rummet och tiden och där kan man fråga sig både hur och varför.

color
Vi vet det.

du borde kolla in peter forsskål!

stick-a-bush
Okej.
Frågan är då varför det fungerar på det sättet att atomen kan producera andra grun ämnen. Det är ju någont slags grundlag i sig att någonting kan ske. Hehe jag får la ta det med Einstein =)

mantis
Einstein är död sedan 50 år tillbaka och hade dessutom fel, så snacka med nån annan istället =)

johanman
Jovarrs!

Jag vet inte om Einstein har utalat sig om den saken jag frågar om faktiskt.

mantis
Ett av Einsteins mer berömda citat är ju "gud spelar inte tärning"

Jasså!? Berätta mer tack! Vad sa han om just den grejer? =)

mantis
Einstein var ingen anhängare av den kvantmekanik som växte fram under mitten av 20-talet och framåt. Med andra ord så trodde han inte på någon slump (därav citatet).

Men faktum är att det i universum finns en "inbyggd slump" som inte beror på att våra teorier är felaktiga eller ofullständiga. Vi kan inte ens i teorin säga precis vad som kommer att hända med en boll som kastas mot en vägg, bara ge olika utfall olika stora sannolikheter. Kastar du en tärning på samma sätt med samma förutsättningar så kan du inte alls vara säker på att få lika antal ögon båda gångerna.

googla på "kvantmekanik", "EPR-paradoxen", "heisenbergs osäkerhetsrelation", osv..

Kvantfysiken har också en lag (den lagen jag menar). Fasten att den inte ser ut som vanliga fysiska lagar så har den lika väl som allt annat lagen: Att det kan ske.
Om du tänker dig att existansen och universum är 0 (noll). Och det kan inte vara - (minus)
Sen läggs det på lagar och ting:

0 -
1 *Saker kan ske och finnas*.
2 Materia.
3 Fysiska lagar.
ect (om det finns något mer)

Det är det första där som är tinget jag frågar om. Väldigt grundläggande i vårt universum men endå inte helt självkart om man tänker på att igentligen skulle det lika gärna vara så att ingenting finns, ingenting existerar, det finns inget rum och ingenting kan hända.

Eller snarare så att: Ingenting KAN finnas, ingenting KAN existera, det KAN inte finnas något rum och ingenting kan hända.

Men iåmed denna grundregel kan det åt minståne finnas och ske.

En väldigt intresant grej med dendär grundläggande regeln är att den är beroende av en agent. Något moste ha satt igång processen.

Jag tror inte att människan kommer att ha svårt att lösa det mysteriet. Vi kan bara utgå från våra egna referensramar, även när vi filosoferar.
Människan verkar vara väldigt beroende av att hitta de absoluta svaren, och det är ju klart underlättande att leva när man tycker sig veta säkert Varför det är som det är, vad som är motsatser till varandra, när saker tar vid och när de upphör osv.

Det är ju mycket möjligt att universum kan ha och kommer att existera för evigt utan att vi kan ta in det i våra hjärnor. Att det inte behöver ha en rakt löpande tidsbana som innefattar en början och ett slut. Att ”ingentinget” som Big Bang skulle ha uppstått ur kan vara ett existerande i sig.

Äh, ta bort "inte" i första meningen.