Du får ta konsekvenserna (dikt) Jag vill inte längre. (Jag vill så jävla mycket) Jag orkar inte längre. (Jag brukar aldrig orka så här mycket annars) Jag förstår inte riktigt. (Jag förstår nästan aldrig) Jag kanske borde ta tag i det här? (Det var länge sedan jag tog tag i någonting) Men frågan är ju (Jag vet inte riktigt frågan, men svaret är självklart) Låt mig fråga dig... Är det sant? Talar du sanning? Skämtar du med mig? Are you kidding me? Quit pulling my leg.. Inte? Jamen dåså. Du får ta konsekvenserna, jag vill ha sanningen. Jag tar den, sanningen alltså, och jag behåller den.. nu är den min. för alltid. och jag kommer aldrig mer behöva gråta. för den är äntligen min... ... sanningen alltså konstpaus.