Svensson

jag heter Hansson.. jag kommer inte bli någon svensson. jag har inte tänkt byta namn iaf..
sen så beror på vad som menas med svensson.. Jag skulle gärna kunna skaffa en villa att bo i.. Tänker inte gifta mig.. men kanske skaffa barn med någon som jag gillar.. och jobb tänker jag ju ha.. Hur blir man inte en svensson då.?

Jag ska fan inte bli Svensson :P

Jag ska aldrig gifta mig och jag tänker definitivt inte skaffa en Volvo. Jag tänker inte skaffa något kontorsnissejobb utan jag ska starta en egen klädaffär och bli en hipp tant. Möjligtvis starta nattklubb och leva ett glassigt liv och dessutom tänker jag flytta till Spanien när jag blir äldre och helst av allt skaffa familj där.

Clajlo F19
Men du kanske skaffar en egen klädaffär. men sen ändå har någon du tycker om o du skaffar 2 barn.. så blir du väldigt lik en svensson iaf..
aja jag tycker inte det e fel på "svenssons" om det nu finns några sånna.

Lynguistic: Så din definition av en svenson är någon som har en partner och två barn?

Då finns det en hujedas massa svenssons över hela planeten kan jag berätta för dig :)

orka fundera på det nu liksom? dessutom tror jag att definitionen av svensson säkert kommer att hinna ändras tills vi bli medelålders (av framtidens unga).. så att majoriteten av oss automatisk kommer klassas som svenssons, även om vi kanske inte är det i dagens definition..

Clajlo F19
Haha nej jag vet inte vad defninitionen är av en svensson.. Men däremot så tror jag inte att du skulle kunna gå in i alla människors liv och kunna avgöra om du är en svensson eller ej.. alla familjer har sina små störningar osv.. Och att alla är svenssons för dom har x antal barn o en volvo osv är bara konstigt.. eftersom dom flesta människor i sverige faktiskt inte har volvo och 2 barn osv osv.. Så det e svårt att passa in på en riktig svensson roll..

Är det så att de som inte ville bli Svenssons som små numera lever rätt fattiga och innehållslösa liv då de ofta inte är utbildade, har något vidare bra jobb eller familj?

Lynguistic: Nä, jag vet inte riktigt. Jag vet bara att jag omöjligt kan bli en svensson eftersom jag inte ens kommer bo i Sverige när jag blir äldre så ;)

Men sen handlar det väl om att växa upp.. när man är ung så har man drömmar. när man blir vuxen så måste man skaffa ett jobb för att kunna bo nånstans.. och då hamnar man i verkligheten..

Clajlo F19
hehe du kanske bor i nått svenskområde i det landet du flyttar till. =P

Lynguistic: hahaha, ge dig :)

Nej, inte Svensson för fan, jag tänker inte torksa till medborgare =)

jag skulle tro att de flest unga människor sätter sig emot svensson livet därför att de ser det som ett hot mot deras frihet. Jag skulle vilja påstå att de flest som menar på att de inte kommer att leva ett svensson liv inte tror på det själva. De flesta hamnar förr eller senare i det livet.

Det börjar med att man får barn. Då försvinner friheten och man måste tänka på barnets bästa. Vilket man troligen kommer fram till är ett tryggt liv i en villa i en förort. Nära till skola och vänner. Man kommer att skaffa en bil, naturligtvis. Självklart kommer man att bli tvungen att skaffa ett jobb. Även om det inte är ett kontorsarbete så lever man svenssonlivet. Det är inte jobbet som gör en till svensson.

Själv har jag en romantisk dröm om att leva s spanien, hitta min kärlek där. Vad är då skillnaden? Kommer inte jag att leva samma liv där? jo. klart att jag kommer. jag kommer fortfarande att söka trygghet, och trygghet är svenssonlivet,

tycker det verkar skönt att leva ett lungt och normalt svensson liv. orka försöka vara ung resten av livet och ha ett orginelt liv bara för man inte vill vara som alla andra

jag ska bli en woodward (stavas de så??)
;D;D

sålänge man inte har villa, hund, kombi är man ingen svensson. så är det bara!

men och om man blir en liten svensson trivs man med det så är det ju så .. ta dagen som den kommer får du villa vovve volvo osv så är det väl det du önskar .. följ ditt hjärta så kanske du blir en så kallad svensson vem vet lev livet så får du se ..

Du menar småborgerlig volvoförare som bor i en förort där alla hus ser likadana ut?
Nä.. Det är ingen risk.

Usch hos en vanlig familjen Svensson får kvinnan laga mat, diska och tvätta, städa huset och ta hand om ungarna. Åhh nej så ska inte min framtid se ut. Jag ska ha en man som hjälper till jag :)

Svensson är så jävla bra... Jag vill ha radhus, make, akademiskt yrke och tre barn! Spännande livet lever jag när jag är ung.

svensson är ju guld... tänk att stå på gården och grilla i solskenet medans kidsen springer runt och lirar boll eller har vattenkrig - underbart

nej. vill inte ha några äckliga ungar. och inte heller ska jag gifta mig. resa världen runt och jobba med kläder i olika länder, så villa blir det nog inte heller. och så hatar jag bilar, ska skaffa motorcykel. och så ska jag sluta mina dagar i italien.

svensson? nej..

bakelithora: Så JÄVLA sant!

enligt mig är en svensson något av en medelklassfamilj som bor i ett snällt litet förortsområde där alla hur är lika och vars liv är byggt på rutiner. vart tredje år unnar man familjen en resa till kanske "mallis" eller kanarie öarna och så vidare.. det är inget jag vill göra. Jag har hellre nån sjysst kåk, åker till några spännande ställen då och då, med eller utan ungar och fortfarande ha polare som man kan dra ut på krogen med om man vill. Det livet behöver ju faktiskt inte gå över vid en speciell ålder, eller hur?

bakelithora P23 förlåt, men jag är en impulsmänniska, hatar strikta mönster.

om man ska bli tråkig bara för man blir äldre, så ska jag inte leva så länge.

ska fanimej ha en volvo..
ingen jävla hund dock..
villa och ett 3 pack med brudar..

Just det här me svenssonliv har varit så laddat för mej, för jag har haft den där riktiga nojjan för att bli det, alltså,
veerkligen nojjan, har gjort allt för att inte bli det och har tyck att svenssonliv va synonymt med tråkig, grå, osynlig, allmänt värdelöst liv liksom.

Men nu, de sista året har det där sakta men säkert börjat ta nån annan form i skallen på mej. Jag har levt ett allmänt stökigt liv från ca 14års åldern, fram till, ja typ fram tills nu, har fortfarande en del problem me drugs & shit men utöver det håller jag mej väldigt lugn och gillar faktiskt att bara sitta hemma å måla eller lyssna på musik etc..
Om jag får filosofera över mina egna val å grejjer jag gjort, så TROR jag att det kan va såhär, att undermedvetet har jag levt ett stökigt liv BLA just för nojjan över att bli en svensson, jag har försökt hålla mej så långt borta ifrån det som möjligt genom att leva allmänt stökigt å "dåligt" eller hur man ska säga.
Men nu, när jag har haft erfarenheten av att ha levt såhär, så börjar det kännas ganska så lugnt och tryggt att få uppleva ett vanligt svenssonliv me hus, jobb, sambo, trygghet å rutiner. Jag menar, det blir ju vad man gör det till, och kanske behöver det inte bli sådär fruktansvärt trist att leva just ett sånt liv?! Eller kanske.. jag vet inte!

Så slutgrejjen jag funderade ut precis nu är typ: Skräcken för att bli en svensson gjorde mej stökig å halvgalen (inte enbart det som gjorde att jag höll på så, men bla), och livet som stökig å halvgalen fick mej att börja uppskatta/sakna ett tryggt svenssonliv :) eller nåt :P

ska ju inte överdriva, ja menar, jag vill inte gifta mej, vill inte bo i radhuslänga å ha ett enda intresse som går ut på att skvallra å snacka skit med och om grannarna liksom hehe..
Jag vill inte bli sådär inskränkt å bara va lycklig i min lilla bubbla å tro att inget annat existerar än min familj..men å andra sidan behöver ju inte svenssonliv innebära att man släpper sin personlighet liksom hehe...man kanske kan leva halvt svenssonliv å halvt "lindaliv" ;)


aja, lite tankar iaf,kanske inte svarade exakt på frågan om vad svensson är, filosoferade runt lite bara...ursäkta om det blev långt.. :)

Jag hoppas att min framtid innehåller fru, barn, bostadsrätt och fast kontorsarbete. Låter som en svensson med andra ord utom villan/radhuset och bilen.