Är det något fel på mig eller?

killen P17
Depression är en sjukdom.. Det är inget som måste komma när något dåligt har hänt i ens liv.. Läs på lite om depression och vad det finns för symptom och sånt också..

villson P19
Varför kan han inte läsa koranen för att få insikt:?

Lynguistic P19

Har han sagt att han inte får läsa koranen?

VArför skall han läsa nån religiös text? Vi skickar honom till indien för att hitta sig själv istället...=D

Enligt det där schemat är jag deprimerad. Fan. Håller
med dej zolit anti-depparna är så jävla jobbiga.
"Allt blir nog bra, serru"
Fuck that.

Zolit F17
Det finns saker man kan göra för att komma ur det.. fast allt beror på.. jag mådde rätt så dåligt förut men sen så flyttade jag.. och fick helt ny omgivning o så.. det hjälpte en hel del.. att få lite nya saker i livet.. Det hjälper inte alla men man måste inte snacka med någon för att man mår dåligt.. lite omväxling i omgivningen e nog bra..

Pink Bahamas. Tror inte att du är rätt person att ge en diagnos åt killen. Är du en psykolog? Dina teorier kanske stämmer i vissa fall men fucking långt från alla.

vanilj_: heheh ja solen är mäktig :P, men jag vet inte det där med bibeln, är inte så mycket för religion just nu, som det känns i nuläget har jag inte lust att följa någon religion alls

villson: hmmm, jo ska vill jag, men jag vet inte om bibeln är rätt ställe då jag som sagt inte har lust att följa någon religion alls just nu

Lynguistic: har läst en del, och vissa av symptomen stämmr nog in rätt bra....men det känns sp jävla skumt, för jag ser ingen anledning till att jag inte skulle kunna vara glad. Jag tror att förädring att omgivning skulle betyda mkt för mig faktiskt. Men jag vill på samma gång inte lämna mina polare


Jazzforlife: hahah det skulle nog riva upp ännu mer att åka till Indien då jag är adopterad därifrån =P. haha tror förövrigt att Zolit syftar på antidepressiv medecin när hon säger "anti-deppar"

Zolit: hmmm, problemet är att det finns ingen att snacka med, aldrig att jag tänker prata med en hjärskrynklare, jag kan inte berätta sånt där öga mot öga med folk, plus att jag brukar alltid tänka att det inte är så farligt, varför oroa andra. Och anti-depp medecin tänker jag hålla mig undan, tack för länken förressten där stod en hel del jag inte visste


Pink_Bahamas: jag tycker snarare att det är sämre att jag inte vet varför, eftersom då vet jag ju inte vad jag ska göra åt det. Jag vet inte riktigt vad jag vill gör, men jag blir dessutom hela tiden kvävd av mina polare vilket inte gör saken lättare om man nu vill göra nått. Jag kan inte prata med mina föräldrar, det enda jag gör med min morsa är att bårka, orkar inte med henne, hon har märkt att jag inte är så glad men jag pallar inte att snacka med henne, och jag tror inte att hon tog så seriöst på det. Min bästa tjejpolare har jag kunnat prata med och även hon har märkt det, men jag orkar inte snacka med henne längre heller. Orkar inte prata så mkt överhuvudtaget med folk jag känner, sen vill jag inte lasta över min skit på mina polare lixom, det är bara dumt.


Asså jag har funderat lite på en del saker som gör mig ännu mer förvirrad, jag har några riktigt tighta polare som jag har riktigt bra kontakt med och som man alltid har kunnat prata med, och det har alltid varit kul att umgås med dem. Men nu när jag hänger med dem känns det bara ansträngade och jag måste verkligen jobba för att le och vara glad, jag vet inte vad som har hänt någonting i mig har förändrat hur jag känner till dem, jag vet inte vad men det känns bara jobbigt att hänga med dem och mitt tålamod med dem är inte detsamma som förut, och det känns som att de bara drar ner mig och kväver mig. Jag vet inte vad jag ska göra, för jag vill inte bara sluta hänga med dem då de är mina bästa polare och jag är rädd för att förlora dem. Jag försöker säga till mig själv att det bara är jag som är dum, men varje gång så år jag ändå svårt att vara glad, det går helt enkelt inte.

Tack för alla råd och för att ni läst vad jag skrivit

killen P17
Man kan nog inte alltid säga att det finns en klar orsak till en depression.. Det måste inte varit nått som orsakat det..

Lynguistic: hmmmm ok, för det känns jävligt skumt att det är såhär lixom....

killen P17
Sök upp någon att prata med.. det är det tipset jag har.. fast många kan tycka det är obehagligt... men men.. försök få förändring i ditt liv..

Lybguistic: hmmmmmm jo jag antar att jag måste det, men som sagt inte kul och det är förjävligt obehagligt, dessutom brukar jag alltid underdriva saker å vill därför inte prata med folk, jag menar varför ska jag lata över mina små skitproblem på folk? Men ändring är något jag försöker få hela tiden...men jag misslyckas ständigt

killen P17
jag förstår dig exakt.. har vart i samma situation.. Men försök att förändra din vardag eller nått.. om om du inte kan så borde du prata med någon.. det kan hjälpa.. och om det inte hjälper så e det bara att skita i de..

Lynguistic: hmmm ok, jo jag försöker så gott jag kan, gör saker själv eller utan mina vanliga kompisar, och hade egetnligen planerat att inte hänga med dem denna helgen, något jag höll mig fast vid hela veckan tills det blev helg å de ringde, då kunde jag inte stå emot så då slutade det som det gjorde, fast å andra sidan fick jag iaf träffa en person jag ville träffa.....men ahh, jag ska försöka ta mig ur det här, för jag vill inte direkt ha det såhär...

killen P17
grejjen e väl inte direkt att du måste sluta träffa dina kompisar.. kompisar är alltid bra att ha.. men miljöombyte.. typ flytta hemmifrån. eller nått.. sånt är alltid svårt att göra om man pluggar o så.. så mitt tips är att prata me nån.

Lynguistic: Hmmm nej det är inte så att jag tänkt att sluta träffa dem heller, men att jag känner att det är jobbigt och tar en massa energi att hänga med dem gör inte saker och ting lättare just nu, så jag tror jag behöver hänga med andra också, för mina 4 närmaste kompisar som jag hänger mest med av alla, har pojk/flickvän, så det är inte alltid så kul att vara med dem. Flytta hemifrån har jag velat göra länge, men som du säger det är inte lätt när man pluggar, och jag vill gå ut gymnasiet. Hmmmm jag måste väl det om detta fortsätter, men det är inget jag är sugen på

killen P17
MM.. lycka till.. hoppas du tar dig ur situationen

Håller med lynguistic, aint no problem that the Quran can't fix

:-D

TIBIA ?? hahaha LOL va afan börja lira Anarchy Online om något.. ;) nää men skämt o sido.. :) mannen.. :) chilla du e hur jävla normal som helst.. :):) kanske lite lätt ångest.. men inget att oroa sig över.. ;) jag har hafft depression enligt en jävla massa läkare och pyskologer *stavning*.. vilket fall som helst så känner jag mig inte depprimerad.. :) Håller du på med droger ? har hållt på ? du sa att du mår "dåligt" när det e helg ? haha d e du inte ensam om.. ;) jag får fetttaste ångesten om jag bara sitter inne lr inte hittar på något.. Brukar du festa på helgerna ???

Lynguistic: Tack


ImStillDrunk: hahaha det är mkt möjligt att jag är det, men jag ser inget som är "lol" i det alls, förövrigt är Tibia verkligen inte min, grej orkar inte ens lägga ner tiden, jag har ett eget liv att styra upp, det räcker mer än väl just nu....

Tim_Persson: hmmmm ok, nope inga droger, har aldrig gjort det heller, mmmm asså dåligt å dåligt, men det är då det är som väsrt, i veckorna hinnter jag ändå inte´fundera så mkt.....jag mår inte dåligt när jag är själv även om jag kan bli uttråkad ibland, jag festar i stort sett varje helg

Du måste sluta att ställa dig i centrum av ditt eget lidande..sluta med o ta allting so allvarligt :) Sluta tänk på hur du mår!!
Egocentrism kan bli jobbigt :) Hoppas det kommer o bli bättre!
=) Peace

SexySoul: hur menaru med att ställa sig i centrum för sitt eget lidande?, jag kan ite sluta tänka på hur jag mår eftersom jag känner det i stort sett hela tiden, ja egocentrism kan bli jobbigt, men jag ser mig knappast som egoistiskt, men jag inser att jag själv måste se till att jag mår bra nu för det är varken kul för mig eller min omgivning när jag mår så här, och nu när mina polare till stor del har uppordnade liv så kan jag fokusera på mig själv och inse att jag kanske inte mår toppen

Klen: hahahaha :P det var inte så länge sen jag mådde riktig jävla illa :P, men det är inte att jag inte uppskattar det jag har även om det kanske verkar så

knark är svaret

spräng: hehe nej inte riktigt min grej

asså fan snart ger jag upp, jag försöker verkligen, men ändå slutar det med att jag försöker komma på det minst smärtfria sättet att dö

typiskt kristna att packa på sin tro på en 17årig kille som är deprimerad och känner sig tom & utan livslust!

Killen, jag läste en bok skriven av en norsk författare, kommer ej ihåg namnet på honom nu. ska återkomma med det senare.
Men iaf, den här boken handlar om en 25åring som bor i oslo.
Han känner att hans livs känns mennigslöst & allmänt tråkigt.
Det börjar att han skriver en lista om saker han har..
i denna lista skriver han bland annat om sina vänner, bra & dåliga. fördelar & nackdelar med dom. saker han tycker är roligt och tråkigt, musik som han tycker är bra & dålig. saker han gillade som barn osv..
sen sätter han upp olika mål för dagen, planerar promenader och sånt, börjar hälsa på folk på gatan & i affärer han brukar handla i..
aja nu vart jag trött på att skriva vidare, ska återkomma med namn på författaren. det är roligt skriven och gav mig lite saker att tänka på.
kanske inte så låter så roligt att göra listor och så, men kan vara mycket givande..

och som svar på din fråga..
Nej, det är inget fel på dig :)

discoking: hehe kristendom/religon kan hjälpa vissa, men då jag försöker distansera mig från sådant just nu är det ingen idé för mig, jag försöker hitta mig själv och svaret finns inte i religion. Hmmm det låter intressant, dock är jag rätt blyg så att prata med folk på gatan är nog inte min sak, men jag är beredd att prova det mesta, för som det är nu mår jag fan inte bra, jag försöker och försöker och försöker, men inte fan blir det bättre, så det kan ju vara värt ett försök. Heheh ok =P, tack för svaret...nu kan jag inte skriva mer för det ser ut som om hela skärmen skakar :S

livet e soft!

det är kanske kärleken som är problemet?
eller något som hänt nyligen?
jag kan känna sådär. men oftast av en anledning.
det gäller att hitta källan till att du mår dåligt.

sen är det bara jobba för att göra något åt det.
på det planet tycker jag att du har fått många bra tips och exempel.

att komma bort och glömma vardagen för en stund kan ofta vara en riktig bra grej att göra. res utomlands? kanske hälsa på en kompis på annan ort?


hoppas du kommer att må bättre framöver.
och lycka till.

hoppas det jag skriver ger något.

Been there, done that...

vibe: jag vet inte riktigt om det är kärlek, för det är rätt lungt, känner inte att jag behöer någon, även om det är lite småjobbigt ibland när alla polarna bara tjatar på en om att man borde skaffa flickvän och hur jävla bra det är. Jag vet inte om det är något som hänt nyligen, jag har haft såhär länge, men den senaste tiden har det blivit mkt värre definitivt, men det är väl en kombination av olika saker antar jag, det känns som att jag "vuxit" ifrån mina polare eller hur man ska säga, lixom glidit ifrån dem rent psykiskt, jag har förändrats mkt den senaste tiden och känner att jag inte är lik dem på samma sätt som förut. Sen känns det som att jag ändå bara är någon sorts hangaround som de ringer när de inte kan/pallar att vara med sina flickvänner/pojkvänner...om detta vore ett lag så skulle jag vara bänkad. (nu är det ju inte säkert att det är så, men så känns det).

Jo jag har fått väldigt mycket bra förslag och tips, vilket jag misstänkte att jag kunde få här. Har inga polare på annan ort, men jag tror också att miljöombyte skulle kunna hjälpa, men jag vet inte riktigt hur....Tack, och det du skrev har hjälpt, det har fått mig att tänka på lite olika orsakera

sök en kurator eller någon att snacka med på din vårdcentral. du är också i en jobbig ålder. bara 17 bast.

killen, så bra att det hjälper.

det kanske är precis som du säger..
du har vuxit ifrån dina kompisar.
kanske dags att hitta någon ny?
jag vet att det inte är lätt, men på nåt sätt går det ju.
du får snacka med folk på aktiviteter du själv gillar.
då är chansen stor att ni har något gemensamt.

en annan sak är att försöka hitta en hobby som du känner att du brinner för. sätta upp mål. mål är alltid bra att ha här i livet och gör att man mår bättre. vad ska du till exempel göra på sista april? se fram emot det. och den dagen du slutar skolan till sommarn. tänk vilken härlig dag det är.

miljöombyte är lätt att fixa.
nu vet jag inte riktigt var du bor.
men det är ju bara att åka iväg till någon annan stad och shoppa loss eller vad som helst.
ta bussen bara. åk med någon kompis, helt själv eller med morsan :)

endangeredspecies: mjo 17 är inte en höjdarålder asså...men asså känner mig inte så sugen på att snacka med psykolog å shit

vibe: mmm kanske, börjar bli lite bättre nu dock börjar känna att det är soft ändå, men asså jag vet inte om jag lixom vuxit ifrån dem eller vad man ska säga, då de tekniskt sätt är ett par månader äldre :P, men rent mentalt så ligger jag på en annan "nivå" än dem, de är mer radikala medans jag är mer den lugna mesiga och eftertänksamma...hehehe problemet är ju att jag är blyg så inihelvete, men på nått sätt ska det nog gå.

Hmmm mjo, just nu har jag min DJ kurs och min design, så jag har några saker som jag brinner för, har inga speciella planer, men sommarlovet ser jag sjukligt mkt fram emot, och att jobba så att jag köpa screentryck utrustning eller turntables. Hehehe jo, jag brukar åka iväg lite då och, inte så långt men lite räcker, och jag har min DJ kurs i sundbyberg så det ger mig miljöombyte. Tack för tipsen


Kriget_kommer: Vet ej om medecin är det rätta för mig. och psykolog är jag inte så sugen på

Idag berättade dessutom en av mina bsta polare att hon är deperimerad har pratat med skolkurator och ska prata med BUP, vilket inte gör saker bättre, för man vill ju lixom finnas till för polarna....

asså hur gör man om man ska snacka med en kurator?

LinneaHYLK: hmmmmm, jag tycker själv att kuratorer är läskigt, men ser snart ingen annan utväg.....jag försöker och försöker men det känns ändå inte som att de som ger mig glädje å mening, känns totalt värdelöst ändå..

skaffa en pingla så löser sig allt

axm,lillefille: hahah aight,det säger mina polare till mig hela tiden också (dock vet de ej att jag känner såhär) men det är ju lättare sagt än gjort om man säger så lixom...hittar man nånn så hittar man nån, palla springa omkring å leta å hålla på

hjo en tjej i min klass e typ fett deprimerad.ser henne en gång om dan kanske (inte ens på lektionerna) å har typ hört henne säga tre ord i hela högstadiet. (hårdrockare ettt ps. ba)

LinneaHYLK: hmmmm ok, jo asså det är lite den inställning jag har haft också, men jag vet inte vad jag ska göra, asså om dagarna känns allt verkligen bra, idag och igår så känndes allt nice och som vanligt, riktigt schysst lixom...men sen nu så känns allt piss som vanligt igen...asså hur menaru? jag vet inte riktigt vad jag vill ändå på, jag vill lixom komma nånvart i livet inte sitta fast i samma hjulspår, i den här skiten....

koobo: hmmmm, låter inte bra asså...är hon utstött i klassen eller? hmm vet inte riktigt vad hårdrocksgrejen har med saken att göra?

LinneaHYLK: mmmm, fast asså för stunden så känns det ins så fel, det känns som att jag är back on track igen...men sammtidigt så känns det väl delvis falskt för jag vet att det kommer tillbaka. Mmmm exakt, allt jag gör känns meningslöst i det långa loppet, ser ingen anledning varför jag ska göra en massa saker, antar att jag har upptäckt min obetylighet i världen.

Nej, jag tror inte heller riktigt på tabletter och kuratorer och skit, men fan jag ser ingen utväg på skiten, nu tror jag dock att det börjar bli bättre på riktigt, men man får se. Jag vill inte snacka med mina kompisar, dels vill jag inte lasta över skiten på dem, dels känner jag att jag inte riktigt kan prata med dem, och om jag gjorde det är jag rädd för att de skulle typ behandla mig annorlunda p.g.a detta och det vill jag inte. Och den av mina kompisar jag kan snacka enklast med, snackar jag nästan aldrig med sen hon fick pojkvän och när vi väl snackar är det ändå inte som förut, dessutom så har hon själv varit deperimerad (vet ej om hon fortfarande är) och fått snacka med BUP typ...pallar inte att lasta över åp henne heller

MrHagman: hehehe, jo jag försöker....men finns inte mkt jag älskar, och en del grejer är för dyra att göra =P

jejk: hmmmm shit, låter helt galet....jag har haft i 6-7 månader också men inte lika djup som din...det är samma sak med mitt, känns jättekonstigt....men jag tror (hoppas) att det vänder nu för mig. Hoppas att du får prata med dem och att ditt liv blir bättre snart

panikångest? stress? oro? gå till en psykiatiker, dom kan nog hjälpa dig mer än vi. det kan väl och vara någon slags psykos. ta kontakt med någon som vet vad dom pratar om, då kanske du får lite sköna pills också

Yoni: hmmmm jag vet inte tycker att psykologer känns lite väl mkt för det här....

LinneaHYLK: hmmmm, jo för jag kan inte berätta för någon asså spelar ingen roll hur lite jag berättar, jag kommer att få dåligt sammvete då....hmmm jo resa bort kan fungera känner att det räcker med att jag ska åka omkring lite planlöst själv i stan bara för att det ska bli bättre och kännas bra...

jejk: hmmmm....mjo, jag har ingen lust att prata med morsan om detta, dels för att jag tror hon skulle bli så jävla nojjing å snacka med folk/familje, och jag pallar inte med familjen alls just nu, dessutom har hon sagt saker som gör att jag inte har någon större löst att prata med henne om hur jag mår känner alls. Så om jag ska prata med någon måste det nog bli en utomstående, men känns lite läskigt, för jag har svårt att lita på folk

Vad fan drar du upp det här för? Ser det ut som om någon här har bättre koll på psykiatri än Olinda?

Vill du ha hjälp ta kontakt med din husläkare.

Ljudas: njae, det kan jag inte uttala mig om, däremot så är det ingen som vet vem jag är så jag kan iaf få ur mig lite av vad jag känner utan attt jag ska vara rädd för att någon jag känner ser, och dessutom tror jag nog ändå att folk här an ha erfarenhet av psykologer/kuratorer och dyl. Så då tänkte jag att man kanske kunde få råd och tips, det skadar inte att försöka, tycker att jag har fått många bra råd.

jejk: Hmmmm, mjo jag funderar på det men vet ändå inte om jag vågar/pallar....snart är det sommarlov, får se hur det känns då, tror att det kan bli bättre med lite o´mbyte.

jejk: ja det ska det verkligen, men jag överväger allvatligt att kontakta kurator ändå nu, för det blir inte bättre....men men, miljöombyte kommer nog att hjälpa...