Tid. Va ä de egentligen?

OneLove P24
420? vad e d?
Nej, asså ja kom bara att tänka på det nån gång när ja va ute o gick. Kommer inte riktigt ihåg varför jag kom att börja tänka på just det här.

OneLove P24
Sluta, nu gör du mig nyfiken. Va e d för nåt? En film?

time is movement

frudda P19

Mm, exakt.

Coolt om man kunde hitta något som var antirörelse (inte att man gör allt baklänges för då e d bara kroppen som rör sig baklänges) sedan utförde man denna antirörelse och på så sätt spolade man bak i tiden.

Men om stoppar in två stolar i tomrummet då, åldras de då? Eller krävs det en människa i tomrummet för att saker ska åldras och tiden ska gå?

intressant fundering.
påminner lite om den gamla goda whoa diskussionen "om ett träd faller i skogen, men ingen är där för att höra, låter det något då?"

fan vad du sitter och funderar förresten ;) "antirörelse"? intressant fundering även det iofs... frågan är om det skulle funka, för att man skulle kunna färdas bakåt i tiden så skulle det ju snarare vara så att man lyckades få all materia att "anti-röra" sig. Om det bara var ens egen rörelse som man ändrade så skulle väl bara det resultera i att det bara var man själv som föryngrade sig?

Antirörelse förklara bättre vad du menar med det.

faktan är ju att tiden är förflyttning, rörelse. Tiden existerar bara i våra skallar.

tiden är väll en faktor som påverkar hur allt rör sig? typ.. om man tänker på att universum expanderar, då har vi rörelse, sen måste det ju finnas ett start och ett stopp, då skapas mer rörelse där emellan och då uppkommer tid.. lr nåt?

astuff P21

Jo, men det var det ja menade. Framkom lite dåligt kanske. Men självklart måste man få allt att "anti-röra" sig.

frudda P19

Eftersom tiden går framåt när rörelse uppstår så borde man genom att få all rörelse att "anti-röra sig" (alltså motsatsen till rörelse) kunna få tiden att gå baklänges.


Undrar om det skulle gå att speeda upp alla atomers rörelse för att få tiden att gå snabbare.

astuff P21 Kan du länka till trädtråden?

Pusherman
Men om det finns ett start och ett stopp på tiden så måste väl allt i princip vara förutbestämt. Eller så kan tiden expandera innifrån och utåt (om man tänker sig en rät tidslinje).
Finns det verkligen ett slut på tiden? Kanske. Men om vi istället tänker att den skulle va oändlig så blir det mycket intressantare. Om tiden skulle vara oändlig så skulle det betyda oändligt många rörelser i materia. Frågan om det skulle gå. Om det finns oändligt mycket rörelser så måste alla rörelser i all materia under någon exakt tidpunkt befinna sig på exakt samma ställe som de gjorde från början då allting startade. Börjar vi om från början då eller?

Sen kom jag att tänka på en till sak, tomrummet mellan stjärnorna, planeterna och all materia helt enkelt. Den påminner lite om det tomrum som finns i atomerna mellan dess elektroner och allt va det är. Inte för att jag har en blekaste aning var jag ville komma med det men ändå.

OneLove P24

Jaha. Nej sånt håller inte ja på med. Det behövs inte.

Tid är ett mänskligt försök att förklara varför vi utvecklas och saker händer. Man kunde nog lika gärna hittat på en helt annan förklaring för en jävla massa år sedan och det skulle förmodligen fungera lika bra. Vad som skulle hända om man försökte t.ex. lyckades få jordklotet att snurra baklänges är inte att alla började krympa och döda skulle återupplivas, det skulle säkert bli en jävla massa sjuka rubbningar men världen skulle inte bli en bakåtspolad video. Därför är tid inte mer än något som gör så att vi slipper stå förbryllade.

Broder P18


Nej jag kan inte hitta den igen... Det var ett tag sen jag såg diskussionen senast, men den brukar dyka upp med jämna mellanrum

nam1986 P19

Ja jag misstänkte nog att du menade det, men jag ville bara kontrollera typ.


Om det finns oändligt mycket rörelser så måste alla rörelser i all materia under någon exakt tidpunkt befinna sig på exakt samma ställe som de gjorde från början då allting startade. Börjar vi om från början då eller?

Nej då är ju inte rörelserna oändliga? Tiden däremot skulle ju kunna vara oändlig, om man med oändlig menar att den upprepar sig i det oändliga.

astuff P21

Jo, fast grejen e att kan det verkligen finnas oändligt mycket materia som alla är unika i sig? Någonstans i detta oändliga universum borde en exakt likadan jord som våran existera då det finns oändligt många sammansättningar av materia. Då borde sammansättningen av jorden finnas där oxå, exakt likadan. Sen borde det även finnas jordar som skiljer sig en smula och så vidare. Oavsett hur små oddsen är så måste det finnas i oändligheten för om man kastar en tärning med miljontals sidor på´, oändligt många gånger så kommer den sidan som man väntat på komma upp så småning om.

Fast det behöver ju inte vara så, det kan ju vara så att all materia är unik o ingen sak är den andra identisk. I sånt fall så kan man sätta ihop materia på oändligt många olika sätt. Men finns dessa kombinationssätten redan förbestämde eller kommer de till så småning om. Återigen kom tiden in i bilden.

Shit va jag blir snurrig av det här.

@nam1986
Svarar lite kort på det mesta eftersom det var så många frågor. Säg till om du vill ha mer uttömmande svar på nått :)


Jag satt och funderade på hur det skulle vara om tid egentligen inte existerar. Det är bara vi som upplever den så pga en ständig rörelse inte bara våra egna rörelser utan även alla förändringar som ständigt sker i atomerna runt om oss.
Om tiden inte gick hade vi inte heller upplevt något.


Eftersom det sker förändringar i all materias atomer så borde man kunna säga att materian får tiden att gå.
Alltså, tiden är vår uppfattning om alla sakers sätt att förändras i förhållande till varandra.
Jag tycker snarare att tiden är något som krävs för att specifiera hur saker inträffar i förhållande till varandra. Tiden är en dimension precis som en rumsdimension. Allt har sin plats i rumtiden.


Hur som helst, Det här borde medföra att i ett rum där ingen materia existerar så existerar inte heller tiden för där kan inte saker förhålla sig till varandra. Men om stoppar in två stolar i tomrummet då, åldras de då? Eller krävs det en människa i tomrummet för att saker ska åldras och tiden ska gå?
Först och främst så finns det inget absolut tomrum. Även i vakuum skapas och förintas partikel-antipartikelpar, allt i enlighet med kvantmekaniken (eller snarare kvantelektrodynamiken).
Vad gäller fråga två, så vad tror du själv? Allt som hände innan människan skapades, hände inte det? Big Bang, planeternas skapelse, dinosaurerna osv osv..


Kan något skapas i ett tomrum där tid ej existerar. I sådant fall måste det skapade föremålet börja existera under någon viss tid och på så sätt skapas även tiden. Eller?
Detta är ju lite svårt att säga i och med att tiden har funnits så länge vi har funnits, vi kan därför inte göra några som helst utsagor om hur saker och ting hade fungerat om tiden inte hade funnits. Jämför med Big Bang-teorin som säger att hela universum (tid och rum) skapades med Big Bang. "Vad fanns innan Big Bang?" är en helt meningslös fråga..


Eftersom tiden går framåt när rörelse uppstår så borde man genom att få all rörelse att "anti-röra sig" (alltså motsatsen till rörelse) kunna få tiden att gå baklänges.
Tiden går inte framåt när rörelse uppstår. Saker kan dock röra på sig just för att tiden går.


Någonstans i detta oändliga universum borde en exakt likadan jord som våran existera då det finns oändligt många sammansättningar av materia
Att universum är oändligt utsträckt innebär inte att det finns oändligt med materia i universum. Du kan nog till och med känna dig ganska säker på att det inte finns oändligt med materia.


Sen kom jag att tänka på en till sak, tomrummet mellan stjärnorna, planeterna och all materia helt enkelt. Den påminner lite om det tomrum som finns i atomerna mellan dess elektroner och allt va det är. Inte för att jag har en blekaste aning var jag ville komma med det men ändå.
Nej, det där är en förenklad och förlegad modell som inte alls stämmer överens med verkligheten. Elektronerna är mer som "moln" runt atomkärnan än som planeter i cirkulära banor.

johanman P21

Tiden går inte framåt när rörelse uppstår. Saker kan dock röra på sig just för att tiden går.
Varför går tiden då?
Det var det jag försökte förklara med att tiden går pga rörelse.
Där tid ej existerar så existerar inte heller materia. Det är det jag grundar hela teorin på.

Att universum är oändligt utsträckt innebär inte att det finns oändligt med materia i universum. Du kan nog till och med känna dig ganska säker på att det inte finns oändligt med materia.
Nu fattar jag inte riktigt. Såvitt jag vet så är universum världsalltet och det är inom det som allting som existerar finns. Universum är oändligt stort, det tar alltså aldrig stopp, men materian i detta oändliga rum är begränsad?

Alltså tid existerar indirekt, det är ingen sak man kan ta tag i och kasta runt som man vill och om man skulle sätta in två stolar i ett rum så skulle de ruttna bort med tiden. Om man vill säga att tid inte existerar så visst, men det bortser inte från det faktum att vi en dag kommer möta dommedagen då vårt liv tar slut, vi har bara mer koll och är mer synkroniserade med varandra på detta sätt, då vi låtar klockorna styra våra liv.

Eftersom det sker förändringar i all materias atomer så borde man kunna säga att materian får tiden att gå. - eller så får tidens gång materian att förändras?

xD

_Mackan_Breaker_ P17

Mm, eller så är det tvärtom.

nam1986 P19

ja, jag sa ju det :D

men detta ingenting måste ju funnits ett tag (tid!) för att sedan utlösas och utvecklas.

klart tiden måste gå. Annars skulle inget ta sig ut ur den punkten. Vilket såklart händer iom universums tillkomst.

vad snackar du om? magi? sånt där kan man spekulera i åt båda hållen, eftersom det inte har nån förankring i logik ;/

nej jag sa inte baklänges, jag sa att tiden fortsatte gå. Vilket tyder på nån slags aktivitet iallafall.

nej, men utan tiden skulle väl allt stå still? med tanke på att det tar en viss tid vid en viss tidpunkt, för en sak att göra nåt?

@wexumo
plus att om man uppnår den maximala noll punkten då rör sig ingenting men jag har ändå hört att tiden ska gå vidare men har oxå hört motsatsen
Först och främst; om man ska vara lite småpetig så brukar det kallas "den absoluta nollpunkten" :) .."maximal" låter bara så fel.

Vid den absoluta nollpunkten, 0K (-273,15 C) står atomerna inte stilla! Saker och ting kan inte stå helt stilla, det strider mot kvantmekaniken och heisenbergs osäkerhetsrelation.


en fråga till kan det bli under nollpunkten och vad händer då atomerna lär ju knappast röra sig baklänges eller???
Atomer rör sig både "baklänges" och "framlänges", faktum är att de vibrerar runt sina jämviktslägen.
Nollpunkten är dock den absolut lägsta temperatur som något kan uppnå. Då har atomerna minsta möjliga kinetiska energi.

hur vet vi att mäniskor kom på tiden? ordet tid har vi kommit på. dinosaurier och allt va de är som funnits kanske hade "tid", jag tror att "Tiden" altid funnits.
kom inte och säg att djur och skit lever på instinkt osvosv sånt skit tror jag inte riktigt på, dom har nog sin egen vilja och grejer dom med.


fred!

villson P19

tid är något som skapats och som har ett slut, därför är det eviga utanför vår dimension, därför är det eviga där ingen tid existerar.
Men om universum nu är oändligt så är ju det evigt och vi lever i universum och det är ingen annan dimension. Fast det gäller iofs rummet och inte tiden. Fast o andra sidan så behövs rummet för att tiden ska existera.

johanman P21

Är du typ fysikexpert?

här har du en bok som jag hitta som handlar om tiden osv.
www.netbokhandeln.se

@nam1986
nä, är inte ens doktor :(
läser dock teknisk fysik, så en dag kanske... ;P



@boasie
Har inte läst just den boken (har väl inte släppts än om jag tolkade sidan rätt) men Brian Greene har skrivit "ett utsökt universum" som är en ganska bra populärvetenskaplig bok.. så den där är nog ett bra köp.


..och om nån såg de där tre avsnitten av vetenskapens värld som handlade om strängar så var det Greene som höll i det :)

Ecstacy P17

Så hur många epoker finns det, oändligt många?

yo ecstacy du kanske ska softa ner lite på dom där ropparna? :)

tänkte lägga in vad jag tänkte kring tiden i en annan tråd som jag startade utan vetskap om denna:

Vad är tid och hur kan vi skilja på den? Vad är våran genetiskt nedärvda förmåga som människa att urskilja tid nödvändig för?

Vi har själva skapat tiden och placerat den ovanpå vår värld för att skapa sammanhang .. men det är så mycket krångligare än så..

Vi är tid - har tid att spendera här: Om vi skulle skapa ett tredimensionelt rutnät där alla ting och alla människor fick en siffra så skulle vi kunna dra linjer där tiden är exempelvis X axeln som för fram linjen och på detta gigantiska rutnät skulle vi kunna se vem som har varit var och när.. Vilka som har mött varandra.

En sak som jag inte riktigt förstår är hur tiden kan vara relativ. Alltså jag vet att man har gjort ett expriment som gick ut på att två plan åkte jordenrunt åt två olika håll och möttes samtidigt på samma ställe. De hade en varsin klocka ombord som var identiska och inställda på exakt samma sätt. Ändå så visade dem en gnutta annorlunda.
Alltså påverkar omgivningen eller va man ska kalla det, tiden.

What is time?


"Time provides no solution. All religions have maintained that time is necessary, the psychological time we are talking about. Heaven is very far away, and one can only come to it through the gradual process of evolution, through suppression, through growth, or through identification with an object, with something superior. Our question is whether it is possible to be free of fear immediately. Otherwise fear breeds disorder; psychological time invariably does breed extraordinary disorder within one."

"I am questioning the whole idea of evolution, not of the physical being, but of thought which has identified itself with a particular form of existence in time. The brain has obviously evolved to come to this present stage, and it may evolve still further, expand still more. But as a human being, I have lived for forty or fifty years in a world made up of all kinds of theories, conflicts, and concepts; in a society in which greed, envy, and competition have bred wars. I am a part of all that."

"To a man who is in sorrow, there is no significance in looking to time for a solution, in evolving slowly for the next two million years as a human being. Constituted as we are, is it possible to be free from fear and from psychological time? Physical time must exist; you can’t get away from that. The question is whether psychological time can bring not only order within the individual but also social order. We are part of society; we are not separate. Where there is order in a human being, there will inevitably be social order outwardly."


A timeless state

"When we are talking about time, we do not mean chronological time, time by the watch. That time exists, must exist. If you want to catch a bus, if you want to get to a train or meet an appointment tomorrow, you must have chronological time.
But is there a tomorrow, psychologically, which is the time of the mind? Is there psychologically tomorrow, actually? Or is the tomorrow created by thought because thought sees the impossibility of change, directly, immediately, and invents this process of gradualness?"

"I see for myself, as a human being, that it is terribly important to bring about a radical revolution in my way of life, thinking, feeling, and in my actions, and I say to myself, “I’ll take time over it; I’ll be different tomorrow, or in a month’s time.” That is the time we are talking about: the psychological structure of time, of tomorrow, or the future, and in that time we live."

"Time is the past, the present, and the future, not by the watch. I was, yesterday; yesterday operates through today and creates the future. That’s a fairly simple thing. I had an experience a year ago that left an imprint on my mind, and the present I translate according to that experience, knowledge, tradition, conditioning, and I create the tomorrow. I’m caught in this circle. This is what we call living; this is what we call time."

"Thought, which is you, with all its memories, conditioning, ideas, hopes, despair, the utter loneliness of existence—all that is this time...And to understand a timeless state, when time has come to a stop, one must inquire whether the mind can be free totally of all experience, which is of time."


The very nature of thought

"Time is thought, and thought is the process of memory that creates time as yesterday, today and tomorrow, as a thing that we use as a means of achievement, as a way of life. Time to us is extraordinarily important, life after life, one life leading to another life that is modified, that continues. Surely, time is the very nature of thought, thought is time."

"And as long as time exists as a means to something, the mind cannot go beyond itself —the quality of going beyond itself belongs to the new mind which is free of time. Time is a factor in fear. By time, I don’t mean the chronological time, by the watch—second, minute, hour, day, year, but time as a psychological, inward process. It is that fact that brings about fear. Time is fear; as time is thought, it does breed fear; it is time that creates frustration, conflicts, because the immediate perception of the fact, the seeing of the fact is timeless..."

"So, to understand fear, one must be aware of time —time as distance, space; me which thought creates as yesterday, today and tomorrow, using the memory of yesterday to adjust itself to the present and so to condition the future. So, for most of us fear is an extraordinary reality; and a mind that is entangled with fear, with the complexity of fear, can never be free; it can never understand the totality of fear, without understanding the intricacies of time. They go together."

Jiddu Krishnamurti


fortsättning på denna länk

soultravel.nu