Hur högt värderar ni er själva?

jag är viktigast. för jag mår rätt så dåligt just nu. men o andra sidan har jag ingen självkänsla eller självförtroende, så de krävs en jävla massa för mig o inse att jag är viktigast.

Du får jobba på din självkänsla och ditt sjävförtroende! Det är väl ett steg på vägen att inse att man själv är viktigast iaf :)

hmmmm jag brukar oftast sätta andra framför mig, kan bero på mitt dåliga självförtroende, jag vet inte...men förut satte jag alltid mina polare framför mig själv, spelade inte så stor roll hur jag mådde så länge de mådde bra...men nu mår jag så pass dåligt rent mentalt och är så jävla förvirrad så nu orkar jag inte med att sätta dem först, så just nu är det jag som är först i min värld, om jag någonsin ska få nån rätsida på allt.

jag är väl rätt viktig. lika viktig som min pojkvän. o min familj. lr min pojkvän och jag är basen i mitt liv .vi är viktigast.

Fan jag tänkte aldrig på att det har med självförtroendet att göra.. Fan va jag är slut.. Det är klart det har med det att göra och jag har väl inte direkt alltid haft så jävla bra självförtroende fast nu för tiden är det bättre än tidigare även om det kan bli ännu bättre

nmhbm: hmmmm, jo det lär nog ha en hel del med självförtroende att göra, för har man inte bra självförtroende så tycker man ju inte att man är så mkt värd, men tillslut tror jag att man kommer till en gräns asså...för jag har mått dåligt i mer än ett halvår och känt mig nedtryckt gång på gång av min omgivning som bara gnäller på mig känns det som...så jag har tröttnat, jag ska börja värdera mig själv högt...måste göra det om jag skall orka

jag mår fan rätt bra. visst, trassel med familje, altl det är fucked up, men jag såg en bild häromdagen på min killes ex. haha! jag är SÅÅÅ mkt snyggare än henne! varför har jag varit orolig att hon ser bättre ut? HAHAHA! o dessutom så va hon på samma spårvagn som oss igår o han sa inte hej =) jag såg iofs inte henne framifrån, men hon va rätt så knubbig. visst, hon var solbränd. men hey, det kan jag oxå bli. jag är snyggare. hah! o jag är bättre, jag är roligare, snällare, härligare, o jag är jag! o alla gillar mig för att jag är jag o för att ingen annan är som mig. jag är bäst! hej o hå =)

Jag kommer sist i min värld i alla fall.

fimp: why? det är din värld o du bestämmer ju!

jag vet att alal är liak värda osv, men jag bruakr inbilla mig att jag är skitbra för att överleva vardagen.jag är inte totalt ego, sätter oftast andra före mig själv, andras lycka före min.d et är däröfr jag inte mått 100%, för att jag helrle hjälper andra än mig själv, ser till andras behov än mina.

men nu vet jag att det inte är fel att sälv försöka må bra oxå. det krävs att man mår någorlunda bra om man ska kunna få ett förhållande att fugnera osv.

liksom, man har ETT liv. varför leva sitt liv efter andra jämt?
man lever en gång, o när ma ndör kan man faktiskt inte gå tillbaka och ändra. se til latt leva efter de villkoren ni vill, att bo där ni vill, syssla med det ni vill. jag gjorde tvärtom i typ 18 år och har kommit på att jag i stort sett slösat bort alla åren på ingenting.

jag är knappast den viktigaste personen i mitt liv, eller andras för den delen.
jag ser det så att jag förtjänar inte att vara glad sålänge inte alla mina vänner och bekanta mår bra först.

kjo men ska inte dom se till att du mår bra först innan dom själva tar emot hjälp från tex dig?

jag mår bra av att hjälpa andra, då vet jag att jag inte är helt meningslös.

AllStared: så känner jag också...men för mig är det nu så att alla mina bästa polare verkar må bra, finns inget jag kan göra, de har flickvänner å är glada och deras flickvänner ser även till att de mår bra...men ingen kan inse att de får mig att må dåligt och dra mig undan från dem

killen: okej, jag har de liknande, i stort sätt alla jag känner har någon, dom e lyckliga och de gör mej otroligt lugn i vetenskapen om att dom inte e ensamma, och att de finns någon där för dem, även om jag inte alltid kommer göra de.
visst gör det ont att jag e ensam och att jag aldrig riktigt känner mej helt välkommnad med någon längre, men de skulle göra ondare att veta att en av mina vänner kände så, medans jag var lycklig med en partner.

förstår du mej?

AllStared
Jag förstår verkligen vad du menar, dock kan det bli aningen jobbigt ibland att vara överempatisk man tar på sej jävligt mycket skit. Försöker att inte göra det men det är svårt.

nmhbm: mmm som nu, jag vill bara skrika, gråta, slå, och falla tebax på vägen jag förut vandrat, droger o rakblad, men jag har svurit mej själv att skärpa till mej, ta mej ur detta, men nu e jag rädd för att jag e så mkt svagare.... om det inte var för att min lillasyster satt i rummet utanför hade jag totalt brytit ihop.
jag hatar att jag e så svag, att jag inte kan ta mej samman, andas ut, och ta nya steg.

du kan ju be en vän om hjälp?

Princess_S: i wish, e för feg.

AllStared: Jo absolut så skulle jag också känna, om någon av mina polare skulle må skit nu skulle jag självklart bry mig om dem, just nu verkar de dock må bra, och jag har inget emot det alls, det gör mig glad att de är glada absolut...problemet är bara att de får mig att må dåligt, inte genom det faktum att de har parteners och inte jag och det faktum att de är glada och lycklga, utan sättet de är mot mig, det tar mig helt förgiven (orkar verkligen inte det längre), de koller upp mig typ, säger att jag blivit fett skum och beter mig helt idiotiskt (de skiter fullständigt i varför), jag har börjat leta mig till andra människor för att jag bara mår dåligt av att hänga med mina polare och då blir de sura för att jag hänger med andra och tycker det är konstigt, och när jag väl är med dem så håller de bara på å tjaffsar om allt jag inte berättar för dem (vafan jag vill också ha ett privatliv), att jag inte är med dem tillräckligt ofta osv....det är därför jag har börjat prioritera mig själv lite, jag säger inte att jag är mer värd än dem, men de är lyckliga nu, och dom är så förblindade av lycka att de inte verkar förstå att deras beteende mot mig får mig att må dåligt....

killen: ta hand om dej, bry dej om dej.

Killen

I din värld kanske du är värd mer än dom :)

AllStared

Mm förstår att din situation är jobbig men du kan klara det :) försök bara fokusera på allt goda. Sen verkar det lite som att du behöver jobba med dej själv. Du säger att du är för feg, kan förstå dej, känner igen mej själv till viss del, men det är faktiskt jävligt skönt att kunna be folk om hjälp, bara man tar steget. Tänker du efter så är det nog inte så mycket att vara feg för, tror knappast inte att dina vänner kommer vara dumma/otrevla eller någonting sånt om du ber dem om hjälp, isf har du inga bra vänner.

nmhbm: nej de skulle dom inte vara, men jag vågar inte ringa, jag får mer panik av bara tanken på att ringa nån.

Princess_S för att jag sätter alla andra först. ser mig själv som rätt oviktig.

AllStared

Men det enda som kan göra det bättre är att ta tag i det, blir bara värrre ju längre du väntar så jag uppmanar dej att försöka ta tag i det hur hårt det än känns, du kan göra det!

fimp: se då till att nån annan sätter dig först oxå =)

Princess_S det finns inte. Och jag vill inte ha det så.

nmbhm: hmm mjo, men då e de nog redan försent, har känt så här sen jag fick min första psykolog när jag va 11.

Allstared

Försent är det aldrig, så ska du aldrig säga!

nmhbm: nee, kanske inte men de eså de känns.

AllStared: hmmm känns som att även du borde ta och göra det, du verkar ju inte må särskilt bra heller...du borde ha nån som bryr sig lika mkt om dig som du bryr dig om dina polare

killen: äsch de behöver jag nog inte, klarar mej alltid på något sätt. hmm, å de e svårt att tycka om / bry sej om mej. jag förstör allt.

AllStared F21

men sluta nu johanna, det är jättelätt att gilla dig.

AllStared: hahaha så har jag sagt hur länge som helst också....men för mig börjar det inte känns som att jag kommer att klara mig....äsch det tror jag inte på alls, tror inte att det är svårt, jag är också en mästare på att förstöra saker

inte speciellt högt, min mamma är viktigast..min mamma och min bästis

GangztaQueens

why not?

en gång tyckte jag min tjej var viktigast, men nu är det åter jag igen.

Jag har faktiskt ganska svårt att förstå folk som inte prioriterar sej själva så högt. Man själv är trots allt den person som man med 100% säkerhet kommer att tillbringa all tid man har på jorden med.

Jag försöker inte säga att man ska sätta sej själv före alla i alla situationer, men överlag så tycker jag att jag är den viktigaste i min värld, fast mina nära och kära blir inte mycket mindre värde för det. Ibland kan jag sätta dom före mej själv, på samma sätt som jag vet att dom gör för mej ibland.

Jag är en skapelse av min omgivning och omgivningen är en skapelse av mig. Att påstå att man själv är viktigast är det samma som att påstå att alla andra är det viktigaste som finns.

Jag säger så här: Folk omkring mig, både mina vänner och fiender är det viktigaste. Låter mer fint sådär =D

...men att vara självsympatisk är patetiskt...

Jag orkar inte argumentera vidare om det här, mina åsikter kan läsas i detta forum iaf :)

Nummer ett på min lista har och kommer alltid vara mor! Sen kommer mina bröder, mig själv och min flickvän..

Och ja, jag älskar mig själv mer än min tjej.. änsålänge iaf.. ;-p

ida: men vacker? hur kan ja vara 100% på att dom gillar mej på riktigt?
och hur kan jag förtjäna det?

higha level

böla på...hjälper inte shit

det finns ett fåtal människor som jag skulle offra mitt eget liv för så jag värderar inte mig själv högst.

AllStared F21

ptja, varför skulle man ljuga om det?
skulel ingen gilla dig så skulle väl ingen umgås med dig/prata med dig?

...och varför skulle jag säga att jag gillar dig om jag inte gjorde det?

...och varför skulle du inte förtjäna det?

Jag har insett att man måste tänka på sig själv i första hand, när du gör det mår du bättre och kan hjälpa andra i din omgivning.
Det har väl delvis med självförtroende att göra och även mognad.

Jag tror man kan tycka man själv e viktigast i sitt liv utan att ha super självförtroende. man kanske inte värderar sig så högt bland andra, men man har väl kanske fortf. sin stolthet och lite sunt förnuft.

Det är väl en ren självklarhet att du alltid är viktigast i ditt liv. Den som säger något annat ljuger eller har bara en skum verklighetsuppfattning.