Ärlighet

carroliten F15

ärlighet i vilket sammanhang? det är ju skillnad på ärlighet och ärlighet.

åååå nej, sanningen behöver inte alls komma fram till slut, så personen i fråga behöver inte ta skada av det...

och för övrigt så har väl folk svårt att vara ärliga mot varan pågrund av att de vill hålla vissa saker hemliga, typ.

Ärlighet i alla sorter.

Som min kompis gjorde, hon och hennes kompis hittade på massa påhittade "vänner". Dom slog vad med 100:- på hur länge dom kunde hålla det hemligt för mig och hennes kompis kompis.
Min kompis la till ett nummer på sin mobil med namnet "Tea" (den påhittade kompisen" , och fixade en msn till henne oxå. hon pratade alltid om henne när jag var med henne om hur snäll hon var och att hon hade problem hemma och att hon var självmordsbenägen osv. Det kom helt plötsligt och hon hade aldrig pratat om den här "Tea" förut. jag känner henne ganska väl och kände på mig att något var lite knas.
Men iallafall så fortsatte hon att prata om henne och när min kompis va inne på msn så sa hon "kommer snart ska bara dusha" så loggade hon ut, sen kommer "Tea" in på sin msn och börjar prata med mig, Ungefär såhär "Visst är hon är söt prick? hon är så snäll å blabla" vi pratade i 5 min och sen loggade tea ut, sen kommre min kompis in på msn,(som var samma person som tea) jag sa "vad snabbt du dushade" ..hon ba "aa jag satte turbo fart".
men jag tänkte..ifall det nu skulle vara så att Tea INTE var påhittad, och jag sa det till min kompis så skulle det ju inte vara så skoj..så jag lät det fortsätta tills hon hittade på fler kompisar med fester och snygga killar med piercings i tungan.

Min kompis har aldrig varit den som går på fester och är med "poppis gänget". men visst tänkte jag de är väl bara kul att hon träffar fler kompisar osv. men det pågick i ungefär 1-2 månader och till slut förstod jag att jag hade rätt från början.
När jag sa att jag ville gärna träffa dom så kom hon med bortförklaringar hela tiden. så en dag sa jag til henne på msn att jag visste vad hon höll på med, och jag undrade varför?
först fick jag svaret "men vad menar du? tea och dom andra finns blablabla" sen sa hon som det var, att hon hade slått vad med en kompis med 100:- på hur länge dom kunde hålla det hemligt.

sen sa hon "faaan nu är jag skyldig henne 100 spänn.."
sen lög hon för mig igen att tea faktiskt finns. men de gör hon inte.
Blockade henne från msn och när vi satt på samma buss och gick på samma väg så pratade jag inte med henne på en vecka. när detta hände och jag blockade henne och allt så ringde hon mig hela tiden fast jag bara klicka henne. Min kompis pratade med henne och hörde att badkaret fylldes med vatten. hon sa att hon skulle dränka sig själv om jag inte förlät henne, och att jag var hennes enda vän och det enda hon hade. Den tjejen mår verkligen inte bra, hon tycker illa om sig själv osv. Men dess har jag inte riktigt kunnat lita på henne fullt ut som jag gjorde innan.

det enda ditt exempel säger mig är att det är KUL att ljuga.

Det hade tatt slut mellan mig och mitt ex typ en dag innan oxå. så jag var jävligt nere och lessen o sur. kändes som ja ville lägga mig ner och dö. Jag vill inte tycka synd om mig själv.
Men den tiden fick jag skit av alla förutom 3 av mina bästa vänner.

snorty F22

Jo sant. har mkt mkt mer men orkar itne skriva allt :P

Ljuga är ju bland de roligaste som finns att göra. Speciellt att säga skitmycket bra saker om en kompis, o sen gör han samma sak om en själv. Grymt sätt att få ragg på haha. Ne men allvarligt. De finns väl situationer då det är ganska harmlöst att ljuga, och så finns det siuationer då man inte borde göra det. Tror nog att de flesta människor kan hålla isär sånna olika situationer. Fan jag hatar att skriva ordet situationer.

Jag fattar seriöst inte vad den här tråden går ut på..
handlar den om kompisar som har låtsas vänner, eller om att det är dåligt att ljuga?

När jag var runt nio år hade jag en vän som också hade en låtsas vän..
Minns inte vad han hette, men han skulle tydligen vara en jävligt bra polare...

Tråden handlade från början om varför folk ljuger och itne kan vara ärliga och sen drog on ett exempel.

Men för att komma lite längre från topicen skulle jag bara vilja tillägga att låtsaskompisar är ganska bra att ha, min brorsa hade en som han skyllde allt dumt han gjorde på när han var liten, typ sådär 5-6 år kanske, han hette molgan:)

inte min brorsa.. låtsaskompisen :)

jovisst de kan vara bra att ha låtsas kompisar :) men att ljuga om de? å slå vad om de? :/ ja vettifan :P

Så länge ingen tar skada av lögnerna är det okej.

nmhbm

alla har vi haft en mållgan.

Ibland är det ju bäst att ljuga.. en liten vit lögn, för att inte såra personen. Det kommer faktiskt väldigt sällan fram, om man gör det väl!

Sanning eller lögn?

SANNINGEN I ALLA LÄGEN.

men man kan säga sanningen på olika sätt.
men skall alltid vara sanning.

låssaskompisar?
damn hade aldrig nån :(
var inte så poppis så hade ingen låssaskompis...

vadå sanningen på olika sätt? låter som en sjukt dålig undanflykt.

Jag hade en låtsaskompis, en tomta. Det var en tomte, fast en tjej. Hon råkade slänga min pappas jobbnycklar i en å. oj oj oj.

snarskank :
"vadå sanningen på olika sätt? låter som en sjukt dålig undanflykt ."

ex. min kompis har köpt en jätte ful tröja, den är verkligen gräslig ärt-grön.
Om hon frågar "vad tycker du Johanna?"
Kan jag antingen säga, och var jätte taskig
alternativ 1 :
"Fy fan var ful den är! Asså det var det värsta du köpt... ever!"
eller på ett finare sätt, men ändå sanningen
alternativ 2 :
"Den var la sådär, du har ju sjukt många finare tröjor, den färgen är inte heller din färg tror jag."

Okej... ingen dåöig undanflykt.
vissa av mina polare kan man vara sådär cobat-ärlig mot. då är jag det. då säger jag det ovanstående av mina ex.
Har även känsligare kompisar som skulle bli jätte ledsna om jag sa sådär taskigt. då väljer jag alternativ 2. där jag är ärlig men ändå -finkänslig - .

jag ljuger hela tiden for en massa manniskor, jag gillar det, det ar roligare sa. Och sanningen kommer inte alls fram, det har hant mig massa ganger att jag lyckats lura en massa manniskor utan att de nagonsin kommer att fa reda pa att jag ljog for dem hela tiden.

Jag gillar arlighet med, men jag ar inte nan foresprakare av konstant arlighet. Det ar ju bara lojligt. Ibland maste man ljuga. Eller atminstone sa maste jag ljuga ibland. Det bara blir sa.

Men jag ljuger sallan om riktigt stora saker. Men det har hant det med.

jag lurade nåra att ja blev biten av en haj på axeln fast ja bara hade opererat ett födelsemärke på 3 decimeter de va kul haha men berättade efter 2-3 månader att ja bara skojjade när andra människor kom o fråga om dem fick se hajbettet

Ärligt talat