I början av Januari 2014 låstes Whoa och du kan alltså ej logga in eller skriva något nytt i forumen. Innehåll i forum osv kommer finnas tillgängligt. Läs Mer »

Om det här är livet så är det inte värt att leva..

Övrigt - Vardagsfilosofi

   

2005-11-13 10:16

Om det här är livet så är det inte värt att leva..

Jag vill bara skriva av mig, känns tungt och fruktansvärt ensamt..

jag vill börja med det min pappa sa till mig:

"det här är livet grabben, du kommer få säkert 5 smällar till"

Om det här är livet så är det inte värt att leva.. .

Jag hade var tillsammans med min tjej i nästan exat 2år. Allt var kanon! Vi var med varrandra jämt, vi var ALDRIG ifrån varrandra på helgerna på 2år! Jag kan säga helt ärligt att det inte gick 1 enda dag utan att vi ringde varrandra under hela vårt förhållande! När man prata om "brodin" så prata man alltid om Mathilda OCH brodin. Vi var en och samma. Verkligen jätte tajta. Vi lova varrandra så himmla mycket, jag har jätte många blombuketter på mitt rum där det står gulliga saker av henne, som "Du och jag för alltid" och massa andra saker. Och hennes föräldrar tyckte om mig jätte mycket, även hennes kusiner & mormor, alla liksom. Jag hoppas ni har fått en bild av hur vi hade det, världens mysigaste förhållande. Men så en dag, en helt vanlig dag...Jag skulle hem till henne för att hennes mamma fyllde år. Jag ringer henne och säger att jag kommer snart, hon låter helt vanlig på rösten och allt. Vi avlsutar samtalet med vår vanliga fras "älskar dig gumman jätte mycket kommer snart puss puss" Sen går det 10 minuter, så plingar det på dörren. Min mamma går och öpnnar, in på mitt rum kommer hon. Jag blev jätte glad, jag trodde hon vela överasska mig eller något. Hon sa att hon hade en sak hon vela berätta. Jag var jätte glad trodde ingenting, så jag sa på skämt "naaw, haru vart otrogen mot mig eller haha?!" hon sa: Nej, men jag känner att det börjar ta slut emellan oss. Och gissa om min värld braka samman. Det har gått 1 månad ganska exakt nu. Och visst det känns kanske aning bättre men otroligt långt ifrån bra. Men jag hatar när jag drömmer om henne (vilket jag gjorde i natt och därför jag skriver nu) Det känns verkligen oerhört svårt...Ibland brukade vi prata på skämt om vad den ena skulle göra om den andra gjorde slut eller dog, och då sa båda typ "hehe, jag skulle ut och festa" på skämt. Men sen sa vi båda att vi skulle vart jätte ledsna och blabla. Men efter andra veckan hon gjort slut så var jag med ett par kompisar, vi skulle ner på stan, en lördag. Då möter jag henne med 8 tjej kompisar, dom skulle på fest. Och då ska ni veta att Mathilda (mitt ex) Hade ALDRIG druckit alkohol under vårat förhållande ALDRIG. Sen efter 2års förhållande så ska hon ut med sprit i väskan med sina kompisar och festa?!=!=!1=!=1`=)!å k2rg'phfd..

Jag vet inte vad jag ska ta mig till, hon är en mycket fin tjej, så hitta en ny kille lär ju inte vara några problem alls. Jag tror jag inte har förstått det hela äns ennu. hon är ju liksom MIN. Jag vet ärligt talat inte vad jag gör om jag ser henne med någon annan kille..helt seriöst. Och jag vet inte hur jag ska kunna gå vidare. Det var verkligen HELA mitt liv. Många har sagt "livet går vidare"! Ja det märkte jag ju! Hon var mitt liv, och hon gick...


Jag hatar att vara ensam, men jag tycker inte om att komma ut för jag känner mig ensam endå. Men jag vill inte sitta hemma, därför att jag vet att hon inte gör det! Jag vet inte vart jag ska vända mig.
Och det hade kännts kanske iaf lite bättre om att jag slapp drömma varrannan natt om att vi ligger och pussas någonstans eller något liknande. För vem ska ligga i hennes säng nu på kvällarna då? Vem ska äta pizza med hela hennes familj på fredagarna? Vem ska köpa godis och gräva ner sig under täcket med henne och kolla på film nu då? Alla dessa tankar tar verkligen död på mig...

verkligen....

work some magic

2005-11-13 10:22
flytta till nån annan stad eller nåt och knulla loss, sen skaffar du ny flicka?
"Maybe i could get mjältbrand"
"jag har ½ gram jag ska rulla fram blatte jag fick det av david (david)"

2005-11-13 10:54
ahh fyfan vad jag känner med dej.

men som sagt din far har rätt, man får flera smällar men som tur är så blir man mer och mer härdad. jag känner igen mej i det du säger, det där med att drömma om tjejen och vakna och få panik. drömmen känns så verklig men när man vaknar så ligger man där ensam i sin ångest. mitt botemedel mot hela skiten va alkohol, det var det som fick mej att må bäst iaf. de första veckorna sov jag med en flaska whisky bredvid mej. jag vet att det inte är hälsosamt men det fick mej iaf att må bättre...

läxan du ska lära dej av detta är att aldrig bli överraskad av en tjej igen.. även om hon dagen innan säger att hon vill leva resten av sitt liv med dej, ska du inte bli förvånad om hon dagen efter ger sej iväg med något annat as.

mitt tips till dej är att bryta all kontakt du har med henne, kolla inte ens på henne, hälsa inte ens på henne. på detta sätt så kan du med all sannolikhet undvika att du springer på henne när hon är med något as, och då kommer du tycka att hur du mår nu är himmelriket jämfört med det.

you never walk alone kompis, om det nu är en tröst..

lycka till
"Vi fick ögonkontakt, jag log, hon log... vi var nakna. Tysta, svettiga, nakna och helt naturliga." - Emil_brikha

2005-11-13 10:55
Varför tog det slut? Du säger bara att hon sa att hon kände att det började skita sig, men varför?
Jeux d'Hiver! untzuntzuntz
"Kan graffarna SNALLA halla sig till limm och sina egna forum."
-QanA

2005-11-13 12:41
hur gammal är du ?
 

2005-11-13 13:35
Blir man verkligen ensam om man inte har en tjej?
 

2005-11-13 13:38
Kanske är det som är faran med att vara "ett" som du uttrycker det, när det tar slut (för det gör du ju oftast med handen på hjärtat) så har du inget kvar. Man ska ju inte vara alltför cynisk och negativt intställd men jag tror ändå att man måste vara realist när det kommer till förhållanden, kärlek osv...det är saker som lätt kan förändras. Och det blir ju knappast lättare om man som ni har slutit sig inom varandra...du är ju knappast nyttigt att göra sig så beroende av andra, du måste ju kunna stå på dina egna ben och vara säker inom dig själv. Det är bra med människor runt om men när det kommer till kritan så är du själv den enda du kan förlita dig på (och det är ju fan knappt det om man ser vad folk sysslar med).

Seriöst det finns inget att säga om saken egentligen, det är som för alla andra, jag har också vart där efter 3 års förhållande, det blir bättre, snabbt för mig, saktare för vissa. hur hårt det än känns att höra det så kommer du komma över henne snabbare om hon träffar någon ny. men det är klart att du inte hoppas på det men du kommer se...för som det är nu verkar du inte ha förstå det som hänt. det kommer du göra om ngt händer, det är inte ni längre.

2005-11-13 13:57
Lita aldrig på nån mer än dig själv..
människor är hemska därute..
till och med dom man alltid tror ska finnas där..
Säg Whalla!?

2005-11-13 14:05
aj

det jag kan säga är att försök att ignorera henne som shunare sa.
Knowledge, where the people at?
Liverpool FC---AIK
DJ

2005-11-13 15:09
Brodin:

Har du pratat mer med henne? Har hon gett någon bättre anledning? Även om det inte gör saker bättre så kanske man vill avsluta på nåt sett och sen strunta i henne och gå vidare.

Jag har inte upplevt det du berättar, men jag är himla rädd för det ibland. Jag känner med dig och jag hoppas det blir bättre så småningom!


//NickeMannen
I'm back!

NickeMannen medverkar här med benäget tillstånd av sig själv.

2005-11-13 15:19
Detta lär ju inte var till någon tröst men....
Som vissa säger här uppe är det tyvärr inte det ultimata att vara "ett". att prata varje dag, överrösa varandra med komplimanger osv missgynnar tyvärr oftare ett förhållande än gynnar det....
Jag har egna erfarenheter av detta så tro mig, jag vet...

lycka till annars..
Mind Your Head...

2005-11-13 15:52
Shunare:

Skönt att veta att man inte är den enda på jorden som har kännt/känner så här.
Jag har också funderat på att följa dina råd många gånger själv. Men det är lättare sagt än gjort. jag ÖNSKAR att jag verkligen kunde göra det.


Jupcut:

Hon var inte kär i mig längre. Det kanske var hur svårt som helst att få höra. att MIN flickvän, min älskling..inte vill pussas mer. Det är så oherhört svårt att förstå det.


Trapphus3:

16år, blir 17 snart.


Mrsalesman:

Du har så rätt. Det är väll det enda posetiva som jag har fått ut av den här händelsen. Nu vet jag att man kan inte lägga sin värld i någon annans händer.
Men gjort är gjort, jag vet tills nästa gång. Men nu står jag här och har gjort så som man inte ska göra...och det är hårt, obehagligt hårt.


NickeMannen:

Hon är inte kär i mig längre. Thats it. Och jag kan fortfarande se henne stå framför mig och säga det. Hon som var min, min flickvän. Levt med mig varje dag i 2 år, vill helt plötsligt inte ha det så längre..
Tanken att hon ska träffa någon annan eller bli kär i någon annan plågar mig förfärligt. Men när jag tänker på att hon känner att hon inte vill leva med mig känns det ännu värre. Att hon aldrig mer vill pussas & kramas hemma hos henne..
Det är ofattbart..det ÄR ju liksom hon & jag...

Gör inte samma misstag som mig bara.
Håller tummarna för dig.
work some magic

2005-11-13 15:57
Känner som fan med dig jag också!
Jag var dock "bara" tillsammans med min tös i 8 måndader.
Men vi träffades i princip varje dag. Var jag borta i stugen eller något i två dagar saknade jag hennes så. Jag gjorde dock ett misstag som gjorde att hon inte ville ha mig längre. Men jag försökte verkligen få tillbaka henne, men de gick inte, så jag har nog gett upp..
Som du har sagt att de känns förjävligt att tänka tanken att hon hittar en ny att bli kär i.. precis så känns för mig med. Jag tål henne knappt se henne med killar...




fuck va de här blev deppigt.

Stå upp för dig i alla, man blir stark av något sånt här..
 

2005-11-13 15:59
btw, skönt sig av din farsa
""det här är livet grabben, du kommer få säkert 5 smällar till"

tror verkligen på de där citatet...
 

2005-11-13 19:12
ja men du får nog multiplicera de med 5 iallafall...
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.

2005-11-13 23:17
För övrigt sa min farsa någonting liknande till mig. Men det sa han första gången han träffade min första flickvän som jag var över öronen förälskad i när jag var sjutton...

Jag: Så vad tycker du om min flickvän?
Pappa: *Iskall blick* Du kommer ha många tjejer efter henne

Åh fy fan, tack för stödet farsgubben ;)

Han hade iofs rätt, blev utslängd på gatan några år senare för att jag hade för många tjejer för ofta i källaren :P
Jeux d'Hiver! untzuntzuntz
"Kan graffarna SNALLA halla sig till limm och sina egna forum."
-QanA

2005-11-14 21:35
jag är iof tjej men jag tror på det där förhållandet när man är ett. Jag vill dela mittt liv med min pojkvän och vill att han ska vara allt i mitt liv.
Tar det slut så gör det det. Det gör så jävligt förbannat ont. Men det går över. Så småningom.
Men under förhållandet ska man inte tänka så. Vill man ha ett bra förhållande ska man satsa allt. ALLA människor blir sårade någon gång. Livet är så.
Nä vad roligt, verkligen jättekul!!

2005-11-15 18:48
Då jag gick igenom det du går igenom så började jag göra massa saker, jag flydde från verkligheten genom att lyssna på musik, att träna, skriva låtar, fick någon slags hämndkänsla och började att bygga upp mig själv mentalt...

Tro mig, lägg undan ALLT som har med henne att göra, du måste, alla kort, all musik, alla lukter, alla kläder osv. Annars pallar du inte...

Livet är ett helvete, jag vet men du är inte ensam...
Peace

2005-11-15 19:16
"hon är ju MIN tjej"
tydligen inte.
men du kommer över det, gör man alltid.
Signatur får rum här

2005-11-15 23:13
Mitt börjar också gå över. Eller jag är på en nivå där
jag inte tänker på henne 60 ggr om dagen, utan bara
10:P.


Jobbigast är drömmarna. När dom är så fina och allt
är så bra. Så vaknar man och tror på drömmen i 10
sekunder, sen vaknar man till den riktiga verkligheten
och då slår det . ångesten.

Ja, tiden läker alla sår *kaxig röst*

Det är så sant så. Jag väntar bara.
 

2005-11-15 23:39
Har verkligen inte kommit över men flicka.. Var nästan 3 månader sedan det tog slut..

Inte förrän igår bestämde jag mig för att slänga allt som påminde om henne.. Kastade faktiskt ganska mycket tyvärr hehe...
 

2005-11-15 23:39
*min
 

2005-11-15 23:55
jag framför mina kondoleanser.

usch vad deppigt allting blev.
(läser folk på Whoa överhuvudtaget vad någon annan skriver?)
Redan de gamla grekerna trodde sig leva i nutiden.

2005-11-17 15:50
Tack för alla svar...

Kännslan av att veta att hon VILL ha det såhär, går inte att skriva i ord hur hemskt det känns. :'( Hon vill ha det såhär? Det är ju hemskt, jag förstår inte, jag har ingen att prata ut med längre, ingen att vända mig till. Det känns verkligen som om jag går och väntar på något men jag vet inte vad. Jag vet inte vad jag gör om jag ser henne med en annan. Den dagen kommer det vet jag ju innerst inne :( Men saken är den, att om jag nu mot all förmodan skulle känna mig bättre om någon vecka eller månad eller så. Åsså ser jag henne med någon kille? Då är jag tillbaka på ruta 1 igen? Jag ser verkligen inget slut på det här. Jag vet, jag ska göra saker... Jag har gjort saker, men det håller inte :( Det gör inte det..Jag vill så jävla mycket, jag vill tala om för henne att jag tycker om henne så innerligt mycket :'( . Men jag vet ju att det inte finns någon poäng med det, det enda jag kommer få höra är att mina kännslor inte är besvarade..och det kanske inte låter så jätte illa, "de får man acceptera" Men alltså! Det är ju HON! fan....Det är ju meningen att vi ska ringa varrandra innan vi somnar, vi ska träffas på helgerna å umgås med hennes familj kolla på film, köpa mat.:( Vi ska ju göra så många saker. 8 december skulle vi förlova oss, vi skulle göra det och det och det,det,det. ALLT. Va nudå liksom? :( Hon var i spanien i sommras i agusti, sen kom hon hem i mitten på agusti igen, och då sa hon till mig att hon tyckte det pirra sådär extra skönt när man inte hade sett varrandra på ett tag, o hon sa att det kändes som att vara ny kär för första gången igen! Jag kände exakt samma! men...det är ju november nu? agusti var ju inte längesen :( Jag förstår inte det här :'( Jga kan verkligen övertala mig om att jag drömmer ibland, det händer fortfarande, Kännslan att jag intalar mig själv att jag kommer vakna och allt är bra igen, det pirrar så skönt i min mage dåå det känns underbart. Men det håller inte i sig så länge :( Alla ställen vi har haft picknick på, alla ställen där vi har ristat in våra namn, ALLT det är så himmla mycket.. :'( ska hon göra det med någon annan nu? Fan, om jag vrider huvet åt vänster nu där jag sitter, så ser jag gosedjur jag har fått av henne :( Vrider jag huvudet åt höger så ser jag smycken jag har fått av henne. Kollar jag upp över datorn ser jag en affish som hon var med och valde ut :( Kollar jag bakom mig så ser jag alla blommor som hänger där med jätte söta skrivna lappar på :( Det är så oherhört fruktan svärt just nu..och det har gått över 1 månad..och jag ska leva i? Minst 50 år till? :'(

Ni behöver inte svara på det här, jag vet helt enkelt inte bara vart jag ska skriva/prata av mig någonstans. Det är fruktansvärt smärtsamt...
work some magic

2005-11-17 18:44
brodin

sansa dej nu gosse! detta är definitivt inte den sista gången heller.. du måste lära dej att ta smällarna.. försvinn därifrån fort som fan innan du ser henne på stan med nån annan, då kommer den riktiga smärtan du kommer känna att detta är himmelriket.
"Vi fick ögonkontakt, jag log, hon log... vi var nakna. Tysta, svettiga, nakna och helt naturliga." - Emil_brikha

2005-11-17 18:59
Åhhh, det är så skönt.
Jag har nästan kommit över min kärlek.
Förväntar mig inget längre och har slutat
tro på att det kommer funka igen. Men
jag vill att det ska funka, det är skillnad.


Men jag mår bra, tänker inte på henne
HELA tiden. Och jag klarar av att träffa
henne utan att vara helt förstörd efteråt-




Det måste få ta ett par månader.
Tills dess, håll dig vid liv.
 

2005-11-17 22:28
kan inte folk sluta me alla jävla förhållande trådar...vafan ska få er på bättre humör här???????????????????
en död moderat är en bra moderat

2005-11-17 22:31
casp

Identifiera sig med andra?
Veta att man inte är ensam?
Du vet sånt där känslomässigt snack som bara
flickor och psykolger sysslar med.
 

2005-11-18 00:45
du glömde bögar =P

hehe ja e bara jävligt trött på alla förhålalnde trådar som d vimlar av nuförtin...
en död moderat är en bra moderat

2005-11-18 00:55
min tjej hette också matilda.. hon gjorde slut i måndags efter ungefär 4 år.. vårt förhållande var precis som du beskrev det, vi delade allt och lovade varandra evigheten..

senaste veckorna har hon varit öppen med vad hon kände just nu, att hennes känslor inte var lika starka som förrut, men att hon hoppades att hon skulle hitta dem igen.. det gjorde hon inte

hon kommer aldrig mer sova på min arm, hon kommer aldrig mer säga att hon älskar mig..

hur jävligt allt är så går livet vidare i alla fall.. kommer sakna henne så mycket.. men det har varit slut längre än en vecka, att höra någon som du älskar så mycket säga att hon inte längre vet vad hon känner trasar sönder ditt hjärta så mycket, och när själva dödsstöten kom så grät jag, men efter det har jag bara känt tomhet mot hela situationen

jag är redan i en ny stad (mycket av anledningen att hon tvivlade på sina känslor var att hon inte kände att hon ville följa med mig hit), jag pratar redan med andra tjejer, jag har ett bra jobb och tjänar bra med pengar.. inombords är jag så ensam.. kvällarna är inte vad de brukade.. men.. livet tycks gå vidare

jag hoppas bara att allting inte kommer över mig om ett par veckor och jag kollapsar in i mig själv
No point in mentioning those bats, I thought. The poor bastard will see them soon enough.

2005-11-18 02:51
Städa undan allt du har framme som påminner om henne. Gick igenom precis samma sak i våras, det som hjälpte var att hela tiden hålla sig i rörelse, under den första månaden var i princip det enda jag gjorde hemma att sova och äta frukost. Var med polare, gör saker, till slut märker du att det är jävligt roligt att vara singel efter ett långt förhållande.

Att dricka hjälper, men man ska fan inte göra det för mycket, kombinationen att drömma om sitt ex och dagen efter ha enorm bakfylleångest är tillräckligt förödande för att man ska bli tvångsinskriven på anstalt.

2005-11-18 16:21
"Då möter jag henne med 8 tjej kompisar, dom skulle på fest. Och då ska ni veta att Mathilda (mitt ex) Hade ALDRIG druckit alkohol under vårat förhållande ALDRIG. Sen efter 2års förhållande så ska hon ut med sprit i väskan med sina kompisar och festa?!=!=!1=!=1`=)!å k2rg'phfd.."

hahah e d farligt o gå ut me sprit då elle????...låter som om du försöker va nån jävla farsa för henne
en död moderat är en bra moderat

2005-11-19 12:30
Vet precis hur det är... Sitter i samma sits nu. Försök peppa dig själv... Gör saker. Så mycket du kan!
Tavlor - Väggar
WWW.DR-FACELIFTER.COM

2005-11-19 13:19
Just nu är en vän till mig på väg hem till mig för att berätta något om Mathilda han såg på stan igår, han sa att det var något han måste berätta för mig, något han tycker att jag borde få veta om......Gissa om jag har ont i magen :'(
work some magic

2005-11-19 13:44
som nån sa så bör du nog städa undan alla minnen från henne det gör dig ju bara ont om du ska ligga å titta på dom hela dagarna.
 

2005-11-19 15:43
Kan nog gissa vad den kompisen berättade...

Det viktigaste är att du kör på nu, ditt liv har precis börjat, utnyttja det! Nu har du inget att förlora, bara allt att vinna.

2005-11-19 15:49
Brodin1 P0

det samma hände mig i slutet av september i år. min tjej sa att hon inte känner något för mig längre och gjorde slut. sen typ 3 dagar senare så fick jag höra av en kompis att hon hade blivit ihop med en ny kille. har varit sjukt deppig hela hösten...det är jävligt mycket bättre nu men jag tänker fortfarande på henne varje dag. räkna med ungefär 2 månader av total depression innan du börjar se ljuset igen. men håll dig vid liv iaf...det KOMMER gå över!
Idag är jag farlig