Atom

Ja du.. Men det går inte att tänka, eftersom det skulle bli förstort. Men en rolig tanke dock hehe.

har också haft denna teori..
Tillsammans med många andra

Problemet är att en atom ser inte ut så, det är bara en modell som man lär sig i grundskolan. Bohrs atommodell kallas den oftast, och var knappast "troligt" ens när den upptäcktes under tidigt 1900-tal.

En laddad partikel (i det här fallet elektron) som accelererar sänder ut elektromagnetisk strålning och förlorar därmed energi. Hade atomerna varit uppbyggda på det sättet hade elektronerna dragits in mot atomkärnan och hela atomen kollapsat efter nån miljondels miljarddels sekund.

Byt ut "troligt" mot rimlig.

Det jag menade var att man egentligen var medveten om att atomen inte såg ut så redan när man ställde upp modellen.

Det blir ju typ som i slutet i Men in black

Kvantmekanik... Ja, som johanman P22 redan påpekat.

johanman: swnacka om att sabba min tråd ...snyft

weiner P17- Det tycker jag inte

Klassisk bild

mer sannolik bild


Men om vi antar att en värld i en av våra atomer föds och dör på väldigt kort tid är det ju inte omöjligt att tiden för oss går MYCKET långsammare.

Därför uppfattar inte vi det kaos som egentligen sker och det som kanske händer i en bråkdel av en sekund hos våra atomer tar miljarder år när det ska ske i solsystemet...

Så vi lever just nu nån miljondels miljarddels sekund ...

den mer sannolika bilden är bara en illustration på sannolikhetens elektronens plats

finns i kemi a boken

TTB
someone's got to do it :P



GrönaJätten
Men om vi antar att en värld i en av våra atomer föds och dör på väldigt kort tid är det ju inte omöjligt att tiden för oss går MYCKET långsammare.
Nja, uträkningarna bygger ju på att en sekund är just en sekund (vilket en sekund uppenbarligen är). Rörigt det där.. så utgå ifrån att beräkningarna är korrekta :)

Ett annat "problem" är att elektronerna alla är lika "stora". Och att förhållandet mellan planeterna och solen respektive eletronerna och atomkärnan inte är i närheten av det samma.

Ok johan men om jag istället säger att allting är relativt och att en sekund inte alltid är en sekund.

Säger inte att jag tror på TTBs teori men ingen vet hur saker EGENTLIGEN fungerar på väldigt stora avstånd (vilket vi kan anta att vi har till något som är så mycket större att vi bara skulle vara stora som en atom.)

Så jag tror heller inte på johan:)

men tänk om vårt och alla andra solsystem va atomer och som hörde till en sten eller något. Och den stenen "bodde" i ett solsystem som också va en atome som tillhörde en blomma och blomman växte i ett solsystem som också va en atom etc.......

jag hoppas ni förstår vart jag vill komma=)

Nirvik: det är den sannna teorin... hehe
men det är klart vi lever i en stor atom ;)

grymt.....det visste jag inte

Fan, hade just skrivit ett svar men så blev jag utloggad.. nåväl, en nedkortad version


Brodpinnen
En Atom är (eller var. då de "uppfanns") per definition odelbar. Den är praktiskt odelbar, dvs man komme raldrig kunna skära itu den. Men, viktigast av allt, den är också teoretiskt odelbar .
Nej, en atom är, även om namnet antyder det, inte alls odelbar. Vi i Sverige får ~50% av vår utvunna energi från klyvning av atomer.


En atom kan inte ha någon form eller några delar. Om atomen har en rundform, då har den ju t ex en mittpunkt, och då är ju mittpunkten mindre än atomen, alltså var inte atomen det minsta tänkbara. Den kan inte heller ha t ex en fyrkantig form, för då har den ju hörn, som vart och ett är mindre än hela fyrkanten.
Att tala om en atoms "storlek" är svårt då elektronmolnet runt kärnan inte är statiskt. En enskild elektron kan i ett givet ögonblick befinna sig precis var som helst men sannolikheten för var den befinner sig ges av kvadraten av dess vågfunktion. Det är alltså möjligt att räkna ut hur sannolikt det är att elektronen befinner sig inom ett visst intervall.

Atomens radie definieras normalt som avståndet från atomkärnan till det yttre skalet, valensskalet. Enkelt att räkna fram om man använder sig av kvantmekanik. Atomens mittpunkt ligger naturligtvis i kärnan där även ~99,999..% av massan befinner sig.


Detta gäller naturligtvis enbart för atomen, som är "delbar". Elektronen är däremot en elementarpartikel och ses som punktformig. Den har alltså ingen utsträckning i rummet.

det skulle isåfall också vara ganska osanolikt att vi var atomer i en enorm rymdblomma, iom att när atomer binds tiill varann så ändras elektronmolnstrukturen. och det skulle bli ett himla "hoppande" av planeter i solsystemet

Brodpinnen
klart jag vet att vi delar atomer nuförtiden!
och jag vet att du vet, var bara tvungen :)


om man tänker sig en skala, från minst till störst, då tänker vi oss ofta att vi är ganska långt ned, och hela universum är högst upp...

men vi kan ju lika gärna vara i mitten, om det nu finns en mitt på en skala utan början och slut...
SI-enheten för längd är som bekant meter.

Planck-längden*: ~10^-35 meter
En atomkärna: ~10^-15 meter
En atom: ~10^-9 meter
En cell: 10^-5 meter
Människan: 10^0 meter
Jordens diameter: 10^7 meter
Avstånd till solen: 10^11 meter
Ett ljusår: ~10^16 meter
Vintergatans diameter: ~10^21 meter
Universums storlek: ~10^26 meter

Så visst ligger vi nånstans "i mitten". Ur ett matematiskt perspektiv finns det ingen anledning att tro att skalan har ett början eller ett slut. En minsta längdenhet kan däremot finnas om rummet är kvantiserat. Hur man ska kunna bevisa något sådant övergår dock mitt förstånd :)


just ja - elektronen ser du som punktformig, och då kan man ju tillämpa mitt första resonemang på den. blir ju typ samma sak.
Jag kanske skrev lite snabbt där. Man misstänker att elektronen är punktformig men vet i alla fall att den inte är större än 10^-18 meter (vilket är det minsta vi kan "se" i dagsläget). Hur en elementarpartikel egentligen ser ut (dvs att försöka visualisera sig den eller beskriva den rent geometriskt) är ingenting man ska haka upp sig på. På min skola finns ett slags konstprojekt uppställt i ett hörn:
=========================
Hur målar man en kvark på ett ark i en partikelfysikalisk pekbok? Eller en elektron eller någon annan av materiens minsta byggstenar. Kvantmekanikens värld är så skild från vår vardagliga erfarenhet att varje bild av atomens inre är felaktig. En bild kan illustrera vissa aspekter, men då blir andra fel. Elektronen ses ibland som en partikel och ibland som en våg, men är egentligen varken eller utan en elektron är en elektron och alltid just en elektron!

Men om det inte finns några "korrekta" bilder, varför avbildas då elektronen som en röd kula? Tänk om en professor hade sagt, sådär bara i förbigående, att elektronen var som en banan och så hade studenterna ritat bananer i sina anteckningsböcker! Och tänk om den som hittade på "charm"-kvarken av någon anledning hade avbildat den som en jordgubbe. Eller om de åtta gluonerna, klisterpartiklarna som binder samman kvarkarna i atomkärnans protonen och neutroner, avbildats som en åtta-armad bläckfisk!
=========================
Läs mer här

om man tryckte ihop atomerna och tog bort allt tomrum mellan kärnan och elektronerna, då skulle hela sveriges befolkning rymmas i ett knappnålshuvud. det knappnålshuvudet skulle ha oerhört hög densitet alltså. det får mig att tänka på svarta hål... som jag ju inte vet nåt om, men ändå... en liten grej med sjukt hög densitet (och därmed dragningskraft) alltså.
Det finns hur mycket som helst att läsa på internet om svarta hål. Wikipedia är ett bra ställe att börja på.


hur fungerar dragningskraft egentligen? asså jag har fattat det som att allt med massa har dragningskraft... men inte hur det funkar..
Varsågod

johanman
Utgår inte du ifrån att det vi vet är sant och tillräckligt?

Skulle det finnas föremål som är så stora att vintergatan är en elektron storleksmässigt skulle vi aldrig kunna uppfatta dem och om dessa föremål var levande och på någorlunda samma nivå som oss skulle de heller aldrig kunna uppfatta oss.

Och saker som tid osv skulle troligtvis vara MYCKET annorlunda för dem och för oss.

brodpinnen
In physics, in terms of a metric theory of gravitation, a gravitational wave is a fluctuation in the curvature of space-time which propagates as a wave . Gravitational radiation results when gravitational waves are emitted from some object or system of gravitating objects.

Om jag hade uppdaterat innan jag skickade det där så hade jag inte skickat det.

Jag är väldigt tveksam till att teoretisk odelbarhet någonsin har inneburit att man inte kan tänka sig att det gå att dela. Det är nog snarare ett forntida filosofiskt ideal som krävde att något måste finnas i grunden som inte gick att dela.