I början av Januari 2014 låstes Whoa och du kan alltså ej logga in eller skriva något nytt i forumen. Innehåll i forum osv kommer finnas tillgängligt. Läs Mer »

Psykologhjälp?

Övrigt - Vardagsfilosofi

   
Groupie

2006-08-24 22:37

Psykologhjälp?

Den senaste tiden har min mentala hälsa känts som en jävla bergochdalbana, ibland har det varit bra och ibland har det varit ett rent helvete. Mitt humör har hoppat som en jävla jo-jo.

Detta har delvis haft sin grund i att jag inte vetat vad jag ska göra nu i höst, eftersom jag slutade skolan i våras. Nu har detta löst sig men trots det så mår jag fortfarande piss. De senaste veckorna har det bara blivit värre och värre och inte ens skolan som jag såg som en liten fast punkt gör längre att jag känner mig säker. Det känns som att jag famlar i mörkret och jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag känner mig rastlös men vet inte vad jag vill och jag orkar snart inte kämpa längre. Jag orkar inte vakna upp till ännu en dag och jag har nog aldrig på så fullt allvar tänkt på självmord (jaja jag förstår om vissa vill avfärda detta som skit eftersom jag ännu inte begått det).

Detta är ingen fjortis-skära-sig-i-armen-grej även om det kan verka så, jag har haft det såhär i nästan 2 år nu men det är nu som sagt som det har blivit värre än någonsin. Och det är ingen höstdepp grej för det har pågått över hela sommaren och som sagt långt innan dess också

Är det någon som befunnit sig i samma i samma situation som har tips på hur jag ska gå tillväga för att det ska bli bättre? och tror ni psykologhjälp kan leda till något?


2006-08-24 22:49
ärligt talat tror jag att det är en generationsgrej.
kanske inte just du. du kanske verkligen, verkligen behöver hjälp. men å andra sidan känns det som att bara fler och fler unga människor verkligen, verkligen behöver hjälp. det tycks omöjligt att klara av att leva igenom ett normalt liv med upp och nergångar, framgångar och motgångar, utan hjälp från experter, terapi och medicin.
put lube around uranus, bitch, i'm fucking out of this world
Groupie

2006-08-24 22:53
snorty Hmmm jo kanske, om vi säger såhär jag hoppas ju att detta ska gå över och att det inte är en så stor grej som det känns nu, men jag har kännt såhär rätt ofta i 2 år nu och jag börjar få svårt att bara tränga bort det.

Jag är ett enda vrak justnu, pratade t.ex med mitt ex i tele idag, en helt normal konversation inget konstigt med det. Men så fort jag lagt på började jag storgrina utan att jag överhuvudtaget kunde kontrollera det. Jag brukar inte böla över mkt och oftast bara när jag tillåter mig själv att göra det
Groupie

2006-08-24 22:53
Dicecard Hmmm ok, fast jag har fokus på vad jag vill bli, ska själv in på en IT utbildning btw

2006-08-24 23:13
killen P18

mina svackor brukar underlätta när jag inser att det är just en svacka, och alla har dem. det brukar hjälpa att börja om lite, ordna upp det praktiska och att tänka rationellt på det som händer omkring en.
dåliga kompisar-utrensningar, nya intressen, sluta prata med människor som får en att må dåligt.
det är så klart ingenting som löser alla problem man någonsin kan ha, särskilt inte om man är deprimerad på riktigt och verkligen skulle behöva professionell hjälp.
sen har jag inga föreställningar om att man ska må så himla bra hela tiden.
put lube around uranus, bitch, i'm fucking out of this world
Groupie

2006-08-24 23:33
snorty Hmmm ok, jo så brukar jag ockå känna till en viss del...jag försöker tänka att detta är en svacka men den har pågått i 2 månader nu lite drygt och det blir bara värre. Trots att en jävla massa roliga och softa saker händer. Jag försöke även ordna upp saker men jag har inge ork, vet inte vart jag ska börja eller egentligen vad jag ska göra.

Dåliga kompisar har jag inga jag behöver rensa bort...men det finns en person jag mår dåligt av att snacka med och jag misstänker att saker behöver redas ut. Problemet är bara att jag i längden skulle må ännu sämre av att säga upp kontakten, även om jag tänkte på det en hel del.

Som sagt jag hoppas att jag inte kommer att behöva proffshjälp men jag vet snart inte vad jag ska göra...och nej må bra hela tiden tror jag inte heller man kan, men såhär risigt har jag aldrig mått. Satt i 10 minuter och bara stirrade på min "pool" och allt jag kunde tänka på var om jag skulle dränka mig i den eller ej


Dicecard Jag ska läsa "IT,Media & Design" på södertörns högskola

2006-08-25 03:00
Hade typ precis samma grej hösten efter jag slutat gymnasiet... det försvann när jag drog till Thailand :)
Married to the money, fuck the world, that's adultery
Groupie

2006-08-25 14:09
Dicecard Mjae jag är inte särskitl fysiskt aktiv, kanske borde börja med nått sånt. Yoga verkar soft faktiskt

Gogaku Det är dessvärre inget jag har råd med


Ninyah jag har inte sett den...
Poet

2006-08-25 16:04

Det går över, du behöver infinna dig i din situation
och se hur du kan dra nytta av den. Om du inte har
något att förlora så satsa på något.
What I said, yo!

2006-08-25 16:06
sök professionell hjälp om du tror att det kan få dig att må bättre. bara för att du går till en psykolog en gån är det inget som säger att du måste fortsätta gå. det är väldigt viktigt att personkemin stämmer med den personen också. du har iaf inget att förlora på det.

2006-08-25 22:41
livet är ett enda långt helvete, deal with it. Man kan vara stolt över när man dör av ålder och har överlevt själva resan.
Yeah!

2006-08-26 00:13
killen> Det finns kuratorer på ungdomsmottagningen som du kan gå till det är kostnadsfritt, alltid värt att prova.
shimmy shimmy yo
Groupie

2006-08-26 16:51
PhilAhz0phee Hmm jag förstår inte riktigt hur du menar?

medoria njäe det är sant, jag gick hos skolkuratorn ett par gånger när jag mådde som risigast i slutet av 3an det hjälpte faktiskt en hel del att bara gå 3-4 ggr

Aysho Varför jag önskar att jag slapp det är för att mina problem känns så jävla triviala, det känns som att jag borde kunna klara detta på egen hand, känns så jävla löjligt att behöva gå och prata med någon.

komplex Jo, det är väl så...

Oredan Hmmm jag får ta och kika på det

Tack för alla tips och råd!
Groupie

2006-08-27 01:10
Aysho Hmmm jo det är väl kanske sant..hittills har det ju kommit tillbaka så det kanske är lika bra. Får se hur jag gör, ska ev. gå till en psykolog typ 2 ggr nu och se hur det känns
Poet

2006-08-27 11:58
killen

Jag menar att du inte ska dras ner av att
må skit, av negativiteten för den kan sluka
dig levande och förvandla dig till en osocial,
depressiv och förstörd människa.
Jag menar också att du bör lära dig av situationen,
vad gör dig deprimerad? försök undvik situationer,
saker och människor som drar ner dig och hamnar
du i en sån ond cirkel så kan du i alla fall försöka
lära dig utav den. Hur ska du undvika det och varför
sker det?
Vad trivs du bäst med och med vilka? Gör saker
som gör dig glad. Sluta tänk att du mår skit så lättar
det. Ju mer och mer du tänker på skiten desto mer
förstör dig det. Hitta roten till din depression och förgör den,
istället för dig själv.
What I said, yo!

2006-08-27 12:54
Psykolog bör definitivt ta kontakt med om du mår så dåligt som du säger. Vad du däremot ska akta dig för är antidepressiva mediciner. Kan du undvika dem ska du göra det för de kommer aldrig att lösa dina problem. Det enda de gör är att vara ett slags plåster för skälen och lindra problemen för stunden.

Saker du själv kan göra är:

Fysisk träning. Det må låta som världens äldsta klyscha, men det hjälper ofta en att få tillbaka en del av gnistan.

Engagera sig i någon förening. Det kan vara ett politiskt parti eller som scoutledare. Huvudsaken är att man finner nåt som passar ens egna intressen.

Försöka sluta tänka på att du måste "veta vad du vill" i livet. Jag är antagligen ca 10 år äldre än dig och vet fortfarande inte vad jag vill, trots avslutad högskoleexamen. Man får helt enkelt försöka att trivas i nuet och vara nöjd med det. Men jag vet mycket väl att det inte är lätt att ta livet med en sådan klackspark.

Ta en språkresa. Fundera ut ett land du kan tänka dig och dra dit på en CSN-lånad språkresa. Visst får du ett litet studielån, men ärligt talat är det inte i närheten av vad du kan få ut av det hela. Lite lagom lättsam studietakt, spännande människor och en miljö där man kan få tillräckliga perspektiv över sin tillvaro.
www.plaingold.com

2006-08-27 14:02
som fler säkert har skrivit (orkar inte läsa) så borde du söka psykologhjälp för det är så jävla onödigt att gå omkring och hata livet mer än nödvändigt bara för att folk tycker att det är en fas man ska gå igenom när man är ung.
jag har personligen svårt för psykologer men om du hittar rätt och inte ger upp bara för att det inte klickar med första bästa så kan det vara bra.
ibland kan man använda sin sorg till att göra något kreativt också. rita en massa, skriv låtar, sy kläder eller något. hitta något du är bra eller dålig på bara du tycker det är kul.
motion är också bra, även fast man inte orkar t.ex gå ut och cykla för att "vad fan skulle det leda till" så mår man faktiskt lite bättre efter att man har ansträngt sig fysiskt.

2006-08-27 14:29
Nutidens depression.
Hej, vi har aldrig träffats. Kommer du ihåg mig?

2006-08-27 14:40
broed_20

snarare så att man uppmärksammar den i nutiden.
Groupie

2006-08-27 16:53
Ninyah
Mjo, men jag tänkte att man kanske behövde se filmen för att förstå innebörden av det...
--------------------------------------
PhilAhz0phee
Hmmm ok, jo jag försöker att inte dras ner. Det är precis vad jag är rädd för att bli också, för ibland undrar jag verkligen om jag kommer klara att kämpa emot.

Mjo, det är sant, ska ta och försöka tänka igenom allt. Det känns som det är rätt många skäl, men det som jag tror får mig att må sämst alltid är väl relationer till andra människor. Jo jag har hängt med lite polare den senaste tiden och det gjorde saker jävligt mkt bättre. Stort tack för tipsen och för att du tog dig tid att förklara!
----------------------------

Rubio
Hmmm ok, just för tillfället mår jag lite bättre, men jag vet att det kommer tillbaka.
Jo jag har övervägt det där med medeciner och känner att jag verkligen vill hålla mig undan dem så gott jag kan.

Jo det där med fysisk träning är ett återkommande tips jag har fått.

Jag skulle gärna vilja engagera mig men vet inte med vad, dock så börjar jag studera imorgonen så det kommer förhoppningsvis få mig på lite andra tankar.

Ok, jo så är det kanske, det är bara det att jag har så jävla svårt att bara ta saker som dom kommer jag brukar gilla att ha lite planerat liksom.

Hmmm mjo, det skulle kunna vara en idé, men som sagt jag börjar plugga imorrn
Groupie

2006-08-27 16:56
Fan, nu blev hela skiten fetstilad =/


felixnr2
Hmmm jo kanske, jag ska ev gå och snacka några gånger om ett tag. Men jag känner mig fortfarande så jävla löjlig. Mjo asså jag har väl inte så ssvårt för dem, men jag har överlag svårt att sitta och berätta personliga saker för en okänd människa. Var hos en kurator och varje gång jag varit där fick jag först ångest över att jag suttit och berättat en massa saker.

Jag klarar dessvärre inte av att göra kreativa saker när jag mår som sämst, då orkar jag ingenting
Groupie

2006-08-27 16:58
Stort tack till alla som tagit sig tid att skriva!

2006-08-27 19:59
killen

Känner igen mig somfan. Fast jag "vågar" inte gråta. Ens då jag är ensam. Jag är rädd då det känns så att jag inte kommer sluta ;/
Så jag sitter oftast där, helt utan ett uttryck på mitt ansikte och känner att det är så fel att sitta där utan att reagera på hur jag känner. :S
"I Sverige talar man Svenska, i Finland Finska och i Ryssland Ryska... Det blir lätt så!" / En lodis på stan som hade nåt klokt att säga :P | Ååh, jag bara älskar att klappa händerna!
Poet

2006-08-27 20:17
killen

Mm, men det är ju skönt att kunna vända sig till
någon eller i alla fall försvinna ett tag bort från
problemen genom att göra något som får en
att tänka på annat. Det positiva i just det är också
att du inte söker dig till droger/alkohol i de
ögonblicken utan att du har de vänner du har och
att dom är bra vänner. Inte många som har det
så du kan väl glädjas åt det.

What I said, yo!

2006-08-27 20:49
killen

jag vet precis hur du menar, jag hatar också att sitta och berätta saker för en okänd människa, det blir pinsamt och man vet inte riktigt vad man ska säga.
meen ööh. det där med kreativa saker.
det är bevisat att smartare människor är olyckligare än puckade människor, det är därför jag menar att du kan göra något kreativt av din sorg.

2006-08-27 21:08
men det som är bra med psykologer är att man inte belastar sina vänner, för man ska inte leka psykolog med sina vänner man kan lätt dra ner varandra då.

2006-08-27 21:50
Vi är fler som tycker så. Mitt liv är åt helvete, jag mår dåligt konstant, men när jag väl MÅR BRA, så kommer min farsa in full som han in och frågar 5 sekunder mellan frågorna som att han har Alzheimers "Mår du bra?" sedan när man blir lite smått irreterad så säger han "Du är en stygg pojke. Du är inte trevlig" alltså, What TAH fuck!.. -.- .. Jag är mer än skoltrött, och jag.. aah, jag vill inte klaga, men vi är trots allt på Whoa -.- ..
*snaark*
Groupie

2006-08-30 17:50
_Mackan_Breaker_ Hmmm ok, jo jag brukar ha extremt svårt att gråta, men nu kommer det i omgångar ändå. Senast igår när jag gick och la mig grät jag

PhilAhz0phee Jo, jag har valt att inte prata alltför mycket med mina kompisar om hur jag mår och detta, vilket även gör att jag tänker på annat när jag är med dem eftersom vi då inte heller pratar om det. Droger och alkohol försöker jag hålla mig undan så gott jag kan för jag vet själv att det kan vara förödande. Jag är otroligt tacksam för mina vänner, dock kan de inte fylla det tomrum jag justnu känner.

felixnr2 Jo exakt så känner jag också, känns bara dumt. Ahaa, nu är jag nog inte en särskilt smart människa men jag har fått en hel del idéer som jag försöker uttrycka på ett eller annat sätt. Mitt största problem är som sagt att jag har svårt att koncentrera mig när jag mår dåligt. Verkligen, jag vill inte belasta mina polare med detta, de vet lite men inte vidden av det hela.

furder Hmmm mjo, det där låter inte så kul =/