Vän efter förhållande?

jag är det. vi var ihop i 3½ år. nu har vi varit bara vänner i 2 år. så vi har känt varandra i snart 6 år totalt.

så jo. det går.

jag kan iaf inte vara vän med mitt ex iaf,,vi var tillsammans i 1 halvft år och tänk dig själv o vara kompis med henne asså KOMPIS..du kan inte pussa krama henne,sen börjar hon skaffa sig en massa kill kompisar och du lackar ur ni börjar tjaffsa hela tiden.sånt funkar inte..om du vill va komis med henne lär du glömma henne först..

hmm.. ja har inte direkt haft nån som gett mig riktig kärlek, så det är inga jag skulle räkna som vänner heller... dem förtjänar mest ett "dra åt helvete jävla äkel!" men men.. de kanske går om man har nått trevligt ex som man delat mycket med under en längre period och sådär.. jag tror dock inte på det riktigt, tror att det blir lite som SeniorMatta beskriver det.

Senior,

Ja jag håller med dig. Är jag barnslig då? Enbart för jag inte vill ha nån kontakt med henne, i alla fall inte på ett tag. Betyder hon inget då?

det är klart hon betyder nått för dig men du vill ju förmodligen inte ha kontakt med henne för att du vill glömma henne du vill inte lixom veta precis vad hon gör för att du själv inte vill må dåligt..jag och mitt ex tjaffsar fortfarande med varran även fast det tog slut för 2 årsen..vi kommer inte överens med varran vi föröker vara kompisar men det går inte efter som jag kommer aldirg gilla se henne med en annan kille och jag komemr alltid bli sne när jag får reda på att hon har nån kille på g eller har strulat med nån kille..så jag tycker du bör absolut låt henne va tills du värkligen har glömmt henne,, jag har inte snackatmed mitt ex på ett jävligt bra tag sen och jag känner att jag inte bry mig om henne längre och mår mycket bättre.. så försök med samma taktik så hoppas jag att d löser sig för dig :) ala är olika men det funkar rätt så bra för mig nu iaf :)

Senior

Håller med, nåt dummt " ägande " behov som jag blir tvungen att träna bort. Skulle jag se henne med en annan kille så skulle jag nog flippa.. Vi har gått igenom detta förut, men efter ett år då man kom över henne så råkar man träffa henne o de leder till ett o annat.

Skönt att höra att jag inte är ensam.

Jag önskar verkligen att det fanns en enkel lösning.
Jag och mitt ex gjorde slut i juni efter 3 år tillsammans och det e faan omöjligt att få det att funka.
Vi kan inte vad med varann men inte heller utan varann, vi kommer nog aldrig bli bara vänner utan vi träffas och beter oss som om vi vore tillsammans sen bråkar vi när någon träffar andra och beter oss allmänt som idioter mot varann
Självdestruktiva jävlar....

det kanske funkar om det är ett "gemensamt" beslut att bryta. att båda tycker att det inte fungerar. däremot om en blir lämnad är det ju ruskigt svårt, om känslor fortfarande finns. eller?

Jag är bra vän med mitt ex (som var mitt första allvarliga förhållande) och det funkar rätt, har varit vänner i 3-4 år nu eller så (alltså efter vi gjorde slut). Men visst, det har gått lite upp o ner, vi har bråkat om skit, förhållande grejer har kommit upp men för det mesta har det funkat hur bra som helst. Har aldrig ångrat att jag fortsatt vara vän, även när det har varit som sämst.

Aldrig sagt resten av mitt liv. Men ett tag.

Nej usch. Vart ska man ta vägen när hon kommer hem med det långhåriga äckliga hårdrockar aset som bara utnyttjar henne, när man själv vill hennes bästa? Ska man stå och hålla henne i handen efter att han är klar med henne, och trösta? Nöja sig från att degraderas från partner till bara "en vän". Då kan jag lika gärna låta henne stå och peta på mitt skägg och skratta åt mig från början samt aldrig ha ge mig nån fitta öht (dvs aldrig blivit tillsammans med mig).

Det e lugnt, hon bor 35 mil ifrån mig. Så de e inte direkt nåt problem..

Har ingen kontakt med mina ex. Så fort jag/hon/vi gör slut så raderar jag henne från msn, mobilen, minnet så fort jag kan.

tycker faktiskt att ditt ex själv e omogen som kallar dig för barnslig när du vill sätta gränser.

för mig e de en typ av självplågeri att gå med på ''bara va vänner'' när en seriös relation tagit slut, eller så vill man både behålla kakan o äta den samtidigt, för de känns bekvämt istället för verkligen ta saken på allvar, att de e slut.

längre fram, däremot, ser jag i teorin inga hinder till att va kompis med ett ex, sen om de i praktiken verkligen följs upp e väl olika från situation till situation.

caterpillar

Kan säga att jag ibland blir ungefär likadan när jag har blivit sårad, då tar jag varje tillfälle jag kan att såra exett tillbaka, även om jag kommer hata mig själv för det efteråt....

Fan vilken destruktiv cykel :|

hur fina samtalen en börjar slutar dom alltid i frågor man inte vill ha svar på och man börjar bråka som fan... sen blir man vänner och sen börjar dessa frågor... bla bla bla det funkar verkligen inte!

Aequitas.

Håller med..


Om man drar sig undan om man råkar träffa personen är man barnslig då? Feg kan jag hålla med om lite..

nej inte barnslig..men jag drar mig undan för att slippa konflikter på krogen ..fylla, svartsjuka osv.. så det gäller att smyga längst hootans väggar i hopp om att inte stötas på haha,,,

Går igenom samma sak just nu, vill verkligen att vi skulle kunna vara vänner, men det är svårt att älska någon så mycket och vara så nära men ändå måste hålla avstånd.
Jag står i vägskälet mellan att bara vara vänner och riskera att bli sårad när hon eventuellt hittar en ny att älska eller ta steget helt ut och försöka glömma bort att hon existerar, för ett tag.

hur fan ska man vara 2 saker samtidigt med någon, efter man gjort slut så blir det automatiskt ex, och då finns ordet kompis inte i ordlistan. kompis.

jag har ett ex,. vi va typ bästa vänner innan vi blev tillsammans. det hela varade väl i ungefär ett och ett halvt år,. sen efter att vi "gjort slut" va vi fortfarande bästa vänner. va aldrig stelt eller nånting,. det är real love fo sho :]

Inte direkt efter har det aldrig gått, och om man säger min stora som även var min bästa polare så är vi kompisar nu, även om det tagit många bråk fram hit. Och det är jävligt skönt att ha honom eftersom han känner mig så bra.

Den senaste har jag dock inget intresse av vänskap med eftersom han svek mig, ljög för mig och såna vänner behöver inte jag!

jag är mycket nära vän med mitt ex som jag var ihop med i 5 år. jag planerar att vara vän med min nuvarande pojkvän om förhållandet inte håller, han är för bra människa för att sumpa som vän.

så snart jag och exet kommit över varandra så fungerade vänskapen helt friktionsfritt. det finns inte på kartan att det kommer att bli vi igen, men jag har slutat sörja det eftersom jag har honom i mitt liv på ett annat sätt nu. huvudsaken för mig när det gäller mitt ex är att han är lycklig.

jag ser det lite som såhär: jag och min pojkvän är vänner i första hand, och det ska nog mycket till för att förstöra den vänskapen. det som skiljer honom från mina andra vänner är att vi har något som bara är vårt, ett löfte om att det är han och jag. nåt sånt.

Om någon part har känslor för den andra, så fungerar det nog inte att man är vänner efter ett uppbrott, såvidare man inte arbetar på att bli tillsammans igen.

Det är väldigt lätt att säga "ok vi ska vara vänner i alla fall", men det fungerar inte direkt efter ett uppbrott då för många känslor är inblandade som komplicerar det hela.

Skum fråga egentligen. Lär ju vara fett olika.
Går det så går det liksom.

Men jag tror nog att det är värt ett försök om man tycker
om varandra och har något utbyte. Vänner kan man inte ha
förmånga av.

Min senaste flickvän som nu är mitt ex är en av mina bästa kompisar. Det funkar jättebra.

kärlek är som techno.....hårt och drömmande!

Det hade inte fungerat för mig heller! Jag och mitt ex gjorde slut, men vi sluta inte bete oss som om vi vore tillsammans, så sålänge som det var på den nivån gick det för då kvitta det lixom, då beror det bara vad man kallar det. Men sen då det verkligen skulle ta stopp då sket det sig totallt. Sen fick hon ny kille och hela kalaset och jag vill inte vara med om det. Tänk att umgås med de två nu, fyfan jag skjuter mig hellre.