I början av Januari 2014 låstes Whoa och du kan alltså ej logga in eller skriva något nytt i forumen. Innehåll i forum osv kommer finnas tillgängligt. Läs Mer »

Diskussioner

Övrigt - Vardagsfilosofi

   

2006-12-25 16:35

Diskussioner

Oavsett om det rört sig om hetsiga, lugna eller konstiga, har diskussioner alltid, så länge jag kan minnas, intresserat och förbryllat mig en hel massa. Jag är visserligen ingen flitig kombatant själv, utan kan nog snarare uppfattas som en lugn, åsiktsfylld men inaktiv åskådare.

Trots detta, har jag av någon anledning alltid dragits till dom, studerat dom och försökt lära mig så mycket som möjligt. Allt från olika tekniker och klassiska generella misstag till retoriska knep och psykologin bakom har fångat och stimulerat mitt intresse.


Nu har jag dock inte riktigt tid att gå in på mina egna personliga funderingar, utan slänger istället iväg ett par frågor som är tänkta att hjälpa och främja just denna tråds diskussion...


1. Går det alltid att kora en vinnare och förlorare i en diskussion? 2. Vad är viktigast. Att blottlägga och kartlägga sin motståndares bakomliggande argument eller att skaffa sig ett par egna hållbara först?
3. Vad använder du för retoriska knep för att förlöjliga / kritisera / förvirra dina diskussionsmotståndare?
4. Finns det diskusionstekniker som passar bättre i skriven form än i tal och i så fall vilka? Bättre tekniker i tal än skriven form? Vilka?

Denna användare saknar häftigt citat samt förmågorna; att tänka, att stava samt förmågan att skriva begripliga inlägg.

2006-12-25 17:05
1. Nej. Jag tycker att det är skillnad på en argumentation,
och på en diskussion. I en argumentation ska man vara
så enerverande som möjligt, avbryta, invända, hålla stenhårt
på sin ståndpunkt och om inget annat hjälper supa sin motståndare
full eller slå ner honom. En diskussion däremot, är ömsesidig
lyhördhet. Man ska gå från en diskussion som en klokare, mer
förstående person, inte som en vinnare.

2. Viktigast är att lyssna på vad den andra har att säga,
och kanske försöka inse att man inte alltid kan och vet allt.

3. prata snabbare och mer högljutt, avbryta mitt i resonemang,
använda stora ord och plötsligt börja sjunga och stirra på väggen
(bara på fyllan kan denna användas).
Redan de gamla grekerna trodde sig leva i nutiden.

2006-12-25 17:41
1. Håller fullständigt med föregående talare.

2. Skaffa någorlunda hållbara argument själv först. Och om man är smart så får man de att hålla hela vägen ut. Om man däremot känner att man inte vet allt om det diskuterande ämnet så ska man lyssna på den andra och lära.

3. Försöker låta så otroligt säker på min sak som möjligt. Tvekar inte på någonting och håller på SAMMA sak hela vägen... det skapar otrolig tveksamhet för den andre. Sen avbryter jag för att riktigt stryka under hur lite den andre har att säga till om. Vara sansad, men ändå engagerad.

4. Grundläggande tekniker är ju samma, sen finns det säkert saker som passar bättre i det ena eller andra. Jag kör iofs alltid samma, så spelar ingen roll.
 

2006-12-25 18:27
1. nej, inte alltid.

2. att skaffa sig egna argument, och fakta så man är beredd på att knäcka den andres argument.

3. så länge man har ren fakta och bra argument behövs inte förlöjligande. annars funkar denna: "du menar väl ändå inte, på fullaste allvar att ?"

4. principerna är desamma, varesig det är i tal eller skrift. men tyvärr är det så att i en skriftlig diskusion är det mycket som kan misstolkas, då man går miste om mimik, kroppsspråk osv.
We call them winerbrods.