Negativ erfarenhet av kärlek i ens barndom leder till oro och svartsjuka under ungdomen?

Tillbaka till forumet


Borttagen 2007-02-15 23:20	Negativ erfarenhet av kärlek i ens barndom leder till oro och svartsjuka under ungdomen? En utav mina vänner läser psykologi i skolan och om jag uppfattat henne rätt av det hon förklarat så är man som känsligast i sitt liv mellan 12 och upp till 20 års åldern i sitt liv för att man försöker hitta sig själv och så vidare. Hon berättade även att eftersom mina föräldrar bråkade stup i kvarten när jag var liten (grova bråk) och att de sedan flyttade isär när jag gick i sexan (de flyttade dock tillbaka till varandra ett halvår senare) så kan det ha påverkat min inställning till kärlek nu under dessa år som jag försöker hitta mig själv i, eftersom jag under min barndom enbart fick uppleva negativ erfarenhet av förhållanden. Idag gällande förhållanden och kärlek så har jag aldrig lyckats få något fullt ut seriöst innan personen hunnit lämna mig eller jag tvärtom. Jag oroar mig dessutom ständigt för att killen ska lämna mig eller sluta tycka om mig och jag vågar aldrig ta till mig de komplimanger jag får i rädsla för att jag ska börja tycka om honom ännu mer. Pågrund av min oro och rädsla har jag blivit otroligt svartsjuk och misstänksam och pågrund av det så har det uppstått sjukt många bråk (även fast mina misstankar oftast varit rätt) som lagt sig som kaka på kaka och då till slut gjort att det tagit slut. Så vad tror ni? Kan denna teori stämma, eller är det bara bullshit? Har ni haft liknande problem under er barndom angående förhållanden och hur har det sett/ser ut upp till idag i erat kärleksliv från det? Har säkert formulerat mig som en kratta och skrivit en hel del stavfel. Men skyller på att jag haft en hård och tuff dag så jag är rätt sliten nu och orkar inte rätta till. Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
Pilsner P40 2007-02-15 23:59	att saker i ens barndom lägger grunden till ens apporach till kärlek och tilltro till folk är det väl ingen som förnekar... den tid som spelar mest roll är dom första månaderna och dom första åren... om man sen i tonåren själv har haft bra erfarenheter av kärlek.. typ ett långvarit förhållande eller att ens päron hållt ihop bra så har väl det en positiv inverkan... det är dock mer komplicerat än bara så... om nån har problem att lita på folk så kan det bero på dom allra tidigaste åren... forskare påstår att den omsorg och omvårdnad man fått sina 18 första månader lägger grunden till hur lätt man resten av livet kommer ha att lita på folk... dock är det nog väldigt få som har så svåra trust issues att dom aldrig får till ett fungerande förhållande eller inte kan göra nånting åt sin problem... om du vågar gå in i förhållanden men inte helt vågar ta steget fullt ut och lita på killen så har du iaf kommit en bra bit på vägen!!!... personligen har jag pga en inte helt perfekt uppväxt seriösa trust issues... har vart i ett förhållande som det tog slut efter några månader... sen dess har jag hållt mig till kk's och fyllestrul... men vad kan jag säga... jag gör mitt bästa och försöker... sånt kan väl ta sin lilla tid, men vad är det man säger... den som väntar på nåt gott... våga lita på folk helt enkelt... det är ett leap of faith... lycka till!!!... What would macgyver do?
Askin P39 2007-02-16 02:33	Har för mig att de tre första åren i ens liv lär vara de viktigaste, men jag vette fan om jag tror på detta. Visst sätter negativa händelser spår för livet, med det gör de väl hur gammal man än är? Jag har alltid litat ganska bra på människor men sedan jag blivit sviken ett flertal gånger och för ett tag sen RIKTIGT sviken har jag haft mycket svårare med detta. Jag har svårare att ta steget fullt ut i förhållanden, fått mer svartsjukekänslor osv, något som jag aldrig haft problem med förut. Visserligen kan detta ha med saker i min barndom att göra då mina första tre år kanske inte var de mest kärleksfulla... vad vet jag... nu blev hela mitt inlägg kanske lite konstigt.. hoppas ni förstår hur jag menar... when Im first you dont go next<br>myspace.com/askinovic
Borttagen 2007-02-16 17:16	Jag är ingen deterministisk freudian. Så jag säger att mycket av det är skitsnack. Dock så finns det kanske en del poänger. Att man behandlats dåligt under barndomen tror jag ganska säkert kan leda till outvecklade förmågor till vissa relationer. Men att det skulle påverka dig i all framtid tvivlar jag på. Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
pajson F40 2007-02-16 21:07	Miljö påverkar. Vänner, familj, föräldrar, dagispersonal, magistern osv. Om dina föräldrar bråkat mycket under din uppväxt, men du haft bra vänner runt omkring dig som varit kärleksfulla. Dina föräldrar hade kanske inte påverkat dig speciellt mycket då, inte så mycket som utan dina vänner? Om dina föräldrar är underbara, men du ett flertal gånger blivit sviken av vänner (av världen utanför), ja.. då är det inte konstigt om man blir rädd? Tror inte riktigt att det enbart är föräldrar som påverkar, även om dom står för en hel del. Jag tror att helheten, alltet, påverkar. Allt du ser, upplever, känner, möter, antalet tårar du fäller osv, påverkar. Även hur du hanterar det. Jag håller alltså inte med dig till hundra procent, bara till en viss del. paj, pajjen, pajson - en maträtt av gräddad deg med fyllning... mm jummie!
Borttagen 2007-02-16 22:17	pajson: Jo, det var de åsikter jag med hade när hon talade om det för mig och med tanke på hur min miljö och relation till alla andra var så ligger det nog en hel del i sanning i det. Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
pajson F40 2007-02-16 22:25	Precis! Något som jag underhåller mig själv med ibland är tanken på följande: Om samma jag hade växt upp under andra förhållanden undra hur jag hade blivit då? Vilka egenskaper skulle jag inte ha haft, och vilka skulle jag? paj, pajjen, pajson - en maträtt av gräddad deg med fyllning... mm jummie!
Maria-IA 2007-02-16 22:27	Ja tror man är mer kännslig ungefär 5-12 kanske..de läste ja iaf.. men aja till saken... självklart så påverkar de på något sätt iom att erfarenheter formar än, och igenom sina erfaranheter så ser man livet. Många tror tex att man kan fasstna i möster som om man har växt up med våld i sina föräldrars förhållande så är det en väldigt stor chans att man själv kommer i ett våldsamt förhållnade. Sånt är ju liksom bara fakta se er omkring. Men sen är saken den att man är liksom inte dömd till detta. Du kan ju liksom växa upp under vilka förutsättningar som hlest o fortfarnde ha ett relativt bar kärleksliv. Anledningen till varför en person har svårt med tex förhållanden är alltid individuellt efter som kärlek/förhållanden är så pass personligt, det speglar liksom dig själv. Jag tror alltså att din barndom självklart påverkat dig, du är ju den du är för allt du upplevt, men ja är dock övertygad om att du liksom alla andra kan hitta en bra tjej. Kanske om du märker att de går riktigt dåligt så kan du ju se om de finns nått mönster i de hela, typ du gjör alltid slut efter spec tidperiod,skaffar oseriösa tjejer,är otrogen osv...Dessa kan ju vara ordentliga hinder i vägen ;) Okej o nu blev de officiellt: JA KOLLAR FAN FÖR MYCKET PÅ DR.PHIL :D:D AJa.../bara kärleeeek dagen då ja dör spela min skiva, o säg maria levde för o skriva
Borttagen 2007-02-16 22:36	Maria-IA: Jo det ligger säkert något i det du säger (förutom det att jag inte är homosexuell och väljer då inte att hitta tjejer att skapa ett förhållande med). Men ialf, mitt problem är väl mest det att jag har förutsättningar om att få förhållandet och hela grejen att funka (även innan vi blivit tillsammans) och jag försöker men jag kan inte hindra min svartsjuka och oro ändå. Det är typ där problemet ligger och jag vet inte hur jag ska motarbeta de tankarna (har en del med mitt dåliga självförtroende att göra dessutom). Och grejen är också det att när jag precis kom in i tonåren och började upptäcka det där med sex så blev jag utnyttjad när jag blev av med oskulden och efter det har jag blivit utnyttjad mer än vad jag haft förhållanden. Sjukt men sant. Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
pajson F40 2007-02-16 22:39	Glöm inte att du inte är fast i det liv du lever idag, men endast du kan ändra på det. paj, pajjen, pajson - en maträtt av gräddad deg med fyllning... mm jummie!
Maria-IA 2007-02-16 22:55	krossad_anka F60- Trodde du va en kille först :$ sorry ;) Ne men svartsjuka har nog med självförtroendet o göra, o kanske möjligtvis att du har blivit sviken/lurad förut. Man blir ofta så pass svartsjuk att man stöter bort en person baar för man är så pass rädd fär att man kanska ska bli lämmnad igen. De som hände dig med oskulden är absolut inte ett plus o de har säkert lämmnat spår men de gör ju inget omöjligt! Savrtsjuka är något supersvårt att bli av me, asså de kan du bli en sjukdom typ, man kan bli helt besatt ju ! Men saken är ju den,att ja kan ju tex kolla utifrån egna erfaranheter o vänner och säga att de är jävligt svårt om man inte växt upp o lärt sig hur ett bra förhållande ska vara, o om ens första erfarenheter me kärlek är piss. dagen då ja dör spela min skiva, o säg maria levde för o skriva
pajson F40 2007-02-16 22:57	Håller med om att svartsjuka är svårt att bi av med. Men ett sätt är ju att tala med sin partner, lägga fram problemet. Har du gjort det och hur har det gått isf? paj, pajjen, pajson - en maträtt av gräddad deg med fyllning... mm jummie!
Borttagen 2007-02-16 23:20	pajson: när jag gjort det så har det alltid gått åt helvete och han har till slut lämnat mig (pågrund av att jag oftast haft rätt). Maria-IA: Hehe lugnt. Jo, kunde inte sagt det bättre själv. Och dessutom har jag max sett mina föräldrar kyssas 3 ggr under hela mitt liv så jag vet inte direkt hur ett förhållande är när det väl är bra. jag der bara et dåliga. Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
Maria-IA 2007-02-16 23:36	Jag såg mina föräldrar krama varandra för första gången i mitt liv i år ..de va den stelaste jävla kramen ja sett men den va där. Men ja har bestämt mig för att jag ska bilda min egen uppfattning om förhållande, o ja vägrar låta dem påverka mitt kärleksliv. Nu har ja en super kille sens 2år tebax, ja lovar dig att vägen inte har varit enkel, o ja har fått slita som fan för att ändra på mig själv, behandla han bra o vänja mig vid att ha en kille osm behandlar mig bra, Dock så finns alltid räddslan för att bli lämmnad i bakhuvudet, o den kan få en att göra knasiga grejjer.!!! Bakom svartsjuka ligger alltid en annan tanke. O som du sa: många ggr har du haft rätt, o då är de inte svartsjukan som är fel, utan killarna! Men man måste också inse att de inte lönar sig att vara svartsjuk för alla har ett val, o att man är svartsjuk kan inte hindra den andra människan från att göra fel. tyvärr är de ostoppligt. dagen då ja dör spela min skiva, o säg maria levde för o skriva
Askin P39 2007-02-17 00:24	Gillar den här tråden. Troligtvis för att jag känner igen mig så mycket i det ni pratar om. Har aldrig hört någon annan prata om dessa problem tidigare... when Im first you dont go next<br>myspace.com/askinovic
pajson F40 2007-02-17 09:45	Krossad_Anka Du skrev tidigare att du varit svartsjuk och att det oftast stämt, att killen oftast gjort ngt dumt? Om dom varit "dumma" är det svårt att se vad du behöver förstärka/ändra på osv, för ibland är det den andra partens fel att det tar slut utan att man tänker på det (tar på sig skulden) Ngt annat som nämnts tidigare är självförtroende, grunden för väldigt mycket i livet! Askin Härligt att du hittat hit isf :) paj, pajjen, pajson - en maträtt av gräddad deg med fyllning... mm jummie!
FredrikAndersson P37 2007-03-06 12:37	Shit, jag fattar precis vad du menar!!! jag sitter nästa precis i samma situvation som du, men jag har bara en sak att säga. Läs den här boken: Självkänsla nu! Du kommer absolut inte att ångra dig! jag håller på att läsa den nu och den är helt sjukt bra. Den handlar om alla sånna där probem, Och hon beskriver det skit bra och varför det är så och hur man ska göra för att fixa det! Detta är en bok alla ungdommar borde läsa! Lova mig att läsa den!!! Lycka till! faan, det är ju possitivt iaf!?
Hems2 F41 2007-03-06 22:12	jag tror ungefär på hälften av det där och hälften av vad man gör själv. Alla människor har ett val hur man ska agera, men samtidigt tror jag att vissa händelser från ens barndom kan göra vissa saker svårare i livet. Tex kärlek då. Jag fick kärlek i livet fram tills att jag var 8 år men sen dog min mamma och min pappa började supa och gav mig ingen kärlek alls. Men jag hade alltid min äldre syrra att luta mig tillbaka på. Jag å min brorsa hade kunnat blivit "socbarn" eftersom min pappa inte kunde ta hand om oss. Men som tur var hade vi våran syrra som fanns där. Jag tänker ofta på hur mitt liv hade kunnat sett ut utan henne. Hade jag vart en bra människa idag? Vad hade hänt med mig om jag hade bott hos fosterfamilj. Även fast jag hade min syrra så var jag galet nära att bli placerad. Utan min syrra hade det kunnat slutat hur som helst tror jag. Men med hjälp av henne tror jag att jag blev som jag blev. Hon har vart som en mamma för mig och hon gav mig kärleken jag behövde som barn. Det jag vill komma fram till är att idag är jag en glad och säker person men oj oj oj vad det har tagit tid. Jag tror att jag hade sett annorlunda på kärlek idag om syrran inte fanns där. Jag har en väldigt positiv syn på kärlek och är väldigt gammalmodig och romantisk av mig. Fast man brukar ju säga att ur en dålig sak kommer alltid en bra och det kanske var det som hände mig. Frågan är bara hur stor risken var att jag inte skulle ha den synen jag har på kärlek som jag har idag? Fattar ni nåt av det här? Förlåt för mkt text... Nä vad roligt, verkligen jättekul!!
funky_fresh 2007-03-07 10:42	jag tror att den teorin faktiskt stämmer, fast jag var sjukt svartsjuk som yngre och väldigt aggresiv som ett plus i kanten, men om man inte lär sig kontrollera sådana känslor så blir de bara värre med tiden. det tar ett tag innan man lär sig, men i slutet av regnbågen finner man en skatt. Mooving beyond borders of time, Backwads but Forwardsš
SlimeFace P39 2007-03-07 23:41	jag har hört att från ett år till 10års ålder ska va som mest avgörande för den man blir..
Glitch F39 2007-03-08 00:18	jag tror att det är bull. Vad jag vet så är jag uppvuxen i ett kärleksfullt hem, mina föräldrar är fortfarande tillsammans och visar att dom älskar varandra. Men jag är endå den där jobbiga bruden. Hon som klänger av oro att bli lämnad och så är avundsjuk. Sen kan det säkert till viss del avar sant.Om man som lite gått igenom en skillsmässa så kan det nog betsa sig fast i bakhuvudet. Men man får ta det med en nypa salt tror jag. Original Cassidy- fixar biffen och står för skandalerna. (A)- Det vet du!
Maria-IA 2007-03-08 01:20	Glitch F19-men om du tänker efter så lär du ju hitta erfarenheter som påverkat dig, erfarenheter du haft me kärlek till andra, eller dina föräldrar tex??..lr lite brist på självförtroende kanske, som vi snakka om tidigare i tråden. dagen då ja dör spela min skiva, o säg maria levde för o skriva
PhilAhz0phee F41 Poet 2007-03-08 11:45	jag har både erfarenhet, från ung ålder, av att mina föräldrar bråkar och slåss och även erfarenheter av kärlek där jag blivit utnyttjad, manipulerad och helt enkelt sviken. men hur det än format mig är väl på det sättet att man har väl svårt att lita på folk rent allmänt, alla sorts människor. men man ska inte heller vara naiv och tro att alla är änglar. jag litar på min sambo, han har bevisat till mig att jag kan lita på honom. just därför kan man börja lita på människor även om man en gång inte har gjort det. What I said, yo!
fimp F43 2007-03-08 11:52	min morsa har sagt att ingen kommer orka med mig och så har det ju blivit. Varje gång jag ska göra något illegalt och får moraliska betänkligheter ställer jag mig frågan: <br>vad skulle promoe ha gjort?<br>Och sen gör jag det. - Stepfucced
Glitch F39 2007-03-08 12:20	maria fölråt, men jag orkade inte lärsa hela tråden, bara svara på huvudinlägget. absolut, själförtroendet jag har är inte så där jätte stort, speciellt inte när det gäller pojkvänner. men jag är säker på att det inte har med mina föräldrar att göra utan pga andra saker. Original Cassidy- fixar biffen och står för skandalerna. (A)- Det vet du!
Maria-IA 2007-03-08 23:29	Glitch - Mmm okej, men ja vill nor ändå tro att även om de är omedvetet så påverkar de än.. O ett självförtroende byggs upp i familjen elle rvad man ska säga, självkännsla brukar man få efter sina föräldrar,, enligt alla glänsande psykologer ;)...Dina föräldrar är säkert super, men vetu tex hur de va när du va yngre? sånt som du inte minns??..Sånt finns i de undermedvetna.. FREED dagen då ja dör spela min skiva, o säg maria levde för o skriva
Rainmaker Rappare 2007-03-09 03:17	Jag tror det stämmer också. Jag vet själv när jag var mindre, runt 7 år och man fick den första idén om att "fråga chans" på någon. När detta inte tedde sig lika enkelt som för många andra så blev det nästan en mani och jag tror inte den mentaliteten släppt än fastän det går i den här åldern så är själva behovet av den bekräftelsen alldeles för inpräglat. facebook.com/idiomatisk - fan page
komplex 2007-03-09 04:46	vad jag hatar psykologer... Yeah!
Maria-IA 2007-03-09 14:40	komplex P2- Har du träffat alla?:p dagen då ja dör spela min skiva, o säg maria levde för o skriva
komplex 2007-03-09 23:45	maria Nej såklart inte... Yeah!
Borttagen 2007-03-10 08:52	Det kanske bara inte e rätt läge i livet att ha ett förhållande? Har man det som mål så får man av en konstig anledning d motsatta serverat. Trivs du bra med dej själv och jobbar på din självkänsla så kommer resten som en bonus. Att träffa någon när man Behöver det gör det omöjligt att få d o hålla. Oftast därför som man har ett par förhållanden i tonåren, sedan kanske några fria år o så hittar man någon (för att generalisera). Hade ett riktigt skitförhållande som ja tror kan va till grund för min pappas beteende i barndomen. Kunde inte ta mej ur relationen på grund av min mammas uppfostran o hårda bud. Han försvann som tur var på egen hand o jag blev fri, hamnade i ett vakum där jag tvingades att jobba med mej själv, och efter något år så träffade jag ofrivilligt en riktigt fin kille. Vi bor ihop i dag och jag har mitt liv o han sitt men så har vi också ett liv tillsammans kan man säga. Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.

Tillbaka till forumet