Se hit, alla dödsattest-älskare som har en släng av psykologiskolning i sig..

Du ger ingen förklaring till varför ni glidit isär. Kan det vara så att hon inte vill vara polare med dig? Då är det knappast läge att komma dit oanmäld.

Sen känns det lite äckligt att du vill utnyttja läget, och se det som en chans att bli polare med henne igen. Hela inlägget luktar ego från ditt håll, att du tänker mer på dig själv än på henne.



Om det inte är så, och du bara formulerar dig som en kratta, så skulle jag ringa först och fråga om hon vill träffas. Om hon inte vill så är det mycket svårare att säga det om du står på farstun än om du är på andra sidan luren.

Så du ser dödsfallet som ett sätt att komma innaför trosorna eller?

Vänta istället och låt vännen sörja klart, varför funkar det inte att ringa om man vill ta upp kontakten igen?

Skicka ett sms: beklagar sorgen vill du prata så finns jag här, vill vännen inte prata så får du väl acceptera det.

Okej, söker inte sympati, empati

Nej det tåget har ju gått för länge sedan:)

amen vafan, skitsamma kan någon ta bort tråden. Folk är ju dumma i huvet.

Haha ragga på en begravning

Ring henne och fråga vad som händer...

_Bajsaren P7: Eftersom både jag och AA-negation fick samma vibb av ditt inlägg så är det väl knappast vi som är "dumma i huvet".

Du fick dessutom vettiga svar från oss båda efter vi kommenterat det faktum att du verkade ha dolda motiv till varför du vill återuppta kontakten.

de e la bara att ringa eller dra iväg ett sms fråga om hon vill träffa dej, men som sagt det handlar lite om varför ni glidigt isär

Förmodligen är hon översvämmad av support från sina närmaste och av sin egen sorg så jag tror ärligt talat inte att hon är i behov av någon kontakt från dig just nu. Släng iväg ett SMS som nån sa och softa några månader. Låt henne blöda klart först liksom.

Vad är det för fel på att hoppas en tragisk händelse kan bli något som återförenar två forna vänner? Seriöst, det är ni som övertolkar och är konstiga.

SKicka inte ett SMS, det är sjukt omoget.

ASSÅ OKEJ, trode tråden skulle vara borta när jag kom hem men får väl förklara för  dr.octagon då att vad jag mmenade var att jag ville återförenas för att på så vis kunna vara där för henne, inte för att kunna spänna på henne på hennes morsas grav, trodde fan det skulle vara tydligt.

  Trodde inte det spelade någon roll, men kan berätta lite om hur vi gled isär. Vi blev inte ovänner, och det var ingten direkt händelse som ledde till våran separation. Men för drygt 3 månader sen så blev jag tsm med en tjej som inte tycker om henne, och vice versa. De har typ vart vänner innan jag kom in i bilden, men för något år sedan så hände något, vad vet jag inte. Och numera utbyter de någon artig nickning som innehåller mer hat än andra världskriget.  Så min tjej gilalde itne att vi träffades, ochjag slutade umgås med min vän (hädanefter kalald nathalie). Hörde av varandra ett tag, men det rann också ut i sanden. Men ni ska inte tro att min brud förbjöd mig träffa henne, och hon ställde inga ultimatum, villkor etc, och skall även tilläggas att nathalie inte gillade att vi var tsm, vilket gjorde att hon tog avstånd från mig.

  Glömde skriva detta förut, men några dagar innan hennes mamma dog så skicka hon ett sms, och vi snackade lite o så. Inte snackat sen dess. Jag tolkade det först som att hon kanske behövde någon utifrån hennes absolut innersta krets, som alla säkert säger samma sak om o om igen, men som hon ändå litade på osv. Men jag vet inte.. Till reina kan jag säga att vi var jättenära verkligen, så innan du skickar icäg ett iskallt inlägg om som antyder att jag bara skulle framstå som sliskig och ivägen, tänk efter..

  Som sagt, sms känns råfjantigt, ringa lite awkward.



Tack till erkan, askin och friktion för vettiga inlägg..

när jag läste det igen så låter "jättenära" som något mkt mer intimt än det faktiskt var. Vi var, och kommer förbli endast vänner.. Hoppas det är klart nu..

 Erkan P22

SKicka inte ett SMS, det är sjukt omoget.

Vadå omoget, herre gud hennes morsa har dött bajasaren kanske är den sista människan i världen hon behöver just nu det vet man ju inte, det vet vare sig bajsaren eller jag.

Tror inte bruden ifråga tänker gud vad omoget med ett sms, i denna sorgestund tror du det?

Jag skulle ialla fall bli glad av att någon hörde av sig vare sig det var via SMS ett kort eller ett telefonsamtal.

Det är väl ingen jävla populäritycontest det är frågan om.

Det är väl tjejen ifråga som måste få välja vilken hon vill söka tröst hos, vill hon söka tröst hos Bajsaren så kontaktar väl hon honom.


.

rent hypotetsikt alltså.

(läste inte bajsarens sista:))

AA

Det är väl tjejen ifråga som måste få välja vilken hon vill söka tröst hos, vill hon söka tröst hos Bajsaren så kontaktar väl hon honom.

Det är precis så jag tänker, och därför är osäker på om jag ska idka kontakt. Men så var det ju detta med att hon kontaktade mig en knapp vecka innan morsan dog, och jag antar att hon hade det rätt knivigt då, kanske var ett rop på hjälp? Jag vet inte, skitkass på sånt här.





Iaf så pratade jag med hennes kusin a.k.a. bästa kompis, och tydligen har hon sagt att hon saknar mig o så, så jag ska nog slå en pling imon om jag hinner. Då kommer nästa stora fråga. Vad säger jag? Låt säga att jag säger hej, och får ett hej tillbaka. Men sen då? Ska jag typ "ööhhh, ehhhm, hur mår du?"?. Då lär jag ju få "vafan tror du?!" som svar eller nåt?... Som sagt skitkass på sånt här, därför jag söker råd..


     Och snälla, spar på era skämt, inte intresserad...

glömde för övrigt tacka AA för att du tog dig tid att svara någorlunda vettigt, efter rappakaljan om trosor o grejer :P

Bajsaren P7

Som sagt, sms känns råfjantigt, ringa lite awkward.

Vid tider som dödsfall och begravningar är väl strävan efter coolpoints något man kan lägga åt sidan tycker du inte det.

Att steppa upp på hennes trapp så där utan vidare kan ju få henne att känna sig lite awkward. Det är ju hennes sorg och hennes beslut.

haha, jag menade itne att jag ville låte flashig, charmig och vinan hennes intresse på nytt så att säga. Alltså, typ meingar som "jag beklagar sorgen" "jag är så ledsen" ligger helt fel i munnen  på mig. Visst skriva det går, men att säga det. Herregud, kommer säkert skratta åt mig själv..

Ja men skriv det du skrev nu då, det bästa är ju att vara ärlig istället för att krysta ihop nått som du måste upprepa flera gånger för att komma ihåg

Skriv att du inte vet hur du ska förhålla dig till situationen att du känner dig fånig men att du tänker på henne och att du finns för henne. Det behöver ju inte vara ett SMS skriv ett brev eller via mail.

Ibland kan den bästa trösten bara vara vetskapen om att det finns någon att prata med. Ett tecken på att någon bryr sig

Ge det lite tid och gör det enkelt. Enkelt både för dig själv och för henne.

Bajsaren: menade inte att låta iskall men jag inser nu att jag gjorde det, sorry. Menade bara att enligt min erfarenhet så blir man ganska inbäddad av de närmaste när nåt sånt knas händer och det brukar behöva gå några veckor innan man kan börja släppa in andra i sin sorg så att säga. Det är därför ett SMS - från hennes sida - kan uppfattas som ganska neutralt och okomplicerat. Då vet hon att du finns där men hon behöver inte prata förrän hon själv känner för det. Hoppas det löser sig!

_Bajsaren: Jag har aldrig sagt att dina motiv skulle vara att spänna på henne på hennes morsas grav. Jag har inte ens antytt att det ska vara något sexuellt överhuvudtaget.

Skulle jag vara i hennes skor skulle jag vara lack över att du blir tillsammans med hennes nemesis, och slutar umgås med henne. Sen när ni gjort slut kommer du springandes tillbaka.



Dock verkar hon ha velat ta kontakt med dig innan morsan dog, och dessutom har hennes kusin berättat att hon saknar dig. Hon är uppebarligen inte lack (dock kan hon haft andra motiv för en återförening, innan morsan dog).

Skicka SMS, reina vet vad hon pratar om.

Om någon dött som betytt mycket för en vill man inte höra en massa bullshit, man vill inte ha en massa spel, massa konstranden och planerade beteenden.
  Bara gå dit, säg som det är. "Jag saknar dig, du betyder mycket för mig, jag är ledsen att vi glidit isär, jag vill finnas där för dig när du har det svårt" Punkt slut. Bara den enkla sanningen, rakt och inte för långdraget. Det är jobbigt att vara rak och säga som det är rakt ut ibland, speciellt i så svåra situationer. Men det är ännu jobbigare att förlora sin mor så du får se det som att du är skyldig henne det, din ångest över att inte göra fel är ingenting mot hennes ångest över att aldrig få hålla om sin mor igen. 
Får du tunghäfta kan du ta med ett handskrivet brev, men se till att du sitter mittemot henne när hon läser det, spring inte iväg. 
   Fega med SMS och sånt rimmar illa med tanken att du vill finnas där för henne.
   Och framförallt låt henne reagera som hon vill utan att läsa in för mycket i det

varför skulle du inte kunna ringa henne? när min morfar gick bort i vintras var det skönt att polare hörde av sig för att kolla hur man mår o så.

jag minns att när min morfar dog (vilket e straxt över ett år sen)
så vet jag att de kommer många ensamma stunder då man verkligen kände och önskade att telefonen kunde ringa
så att man kunde älta o prata o gråta.
för mig så hade d inte spelat ngn större roll vem,
om d va en gammalbekant elr världens närmsta vän.

att veta att ngn tänker på en när man tar sig igenom en jobbig fas gör att man på ngt underligt sätt ändå inte känner sig ensam..

men jag vt inte, hon kanske e annorlunda.

tyvärr så hade jag inte så många vänner, så
d va en jävligt tung period att ta sig igenom.
som fortf än idag jag kämpar emot.

låter som att jag bara borde ringa o inte säga så mkt, bara visa att jag är där? Låter logiskt, hon blir säkert glad. Tack för goda råd.

AA-negotion
Precis, hennes morsa har just dött. Antingen pratar man om det eller så gör man det inte. Wow ett sms, det förändrar säkert hela hennes liv. Tvärtom är det att lasta över bördan av att ta kontakt på henne, om hon nu öht vill träffa personen i fråga igen. Tycker det är rimligt att använda bästa möjliga kommunikation med sina faktiska vänner när man pratar om allvarliga saker.

Jag har en mycket bra kompis som jag egentligen bara har kännt i drygt ett år. Det har liksom bara sagt klick mellan oss och det är verkligen sjukt nice :D Han är från Polen och hans morsa är något utav det roligast jag vatt med om. Hon är gammeldags katolskt och min vänn är nysvensk. Hon får spel på han om han drar hem brudar och låter dom sova över hos sig.

Hon gillade inte mig från början då jag oftast är rakad och har tatuering på underarmen. Men på senaste tiden har vi fått mycket bra kontakt och jag skulle nästan kunna säga att jag tycker om henne som min egen morsa.

Det som jag gillar mest med hela grejen är nog att jag har fått henne att förstå att man inte behöver gå i kyrkan och ha händerna på täcket när man sover för att vara en "bra" människa.

Skulle hon gå bort, så lär det ta lika hårt på mig som om min egen morsa skulle dött.

Jag har kännt familjen i ett år. Och det är verkligen sjukt hur mycket jag tycker om familjen och framför allt min vänn.

skicka ett kort eller nåt,  skriv bara kort och gott "jag beklagar sorgen, förlåt mig om jag inkräktar men jag finns här om du vill tala med mig"..  det är relativt diskret om du tänker göra något

Erkan P22

Precis, hennes morsa har just dött. Antingen pratar man om det eller så gör man det inte. Wow ett sms, det förändrar säkert hela hennes liv. Tvärtom är det att lasta över bördan av att ta kontakt på henne, om hon nu öht vill träffa personen i fråga igen. Tycker det är rimligt att använda bästa möjliga kommunikation med sina faktiska vänner när man pratar om allvarliga saker.


Antingen pratar man om det eller så gör man det inte? Finns fler sätt att kommunicera på. Ett SMS kommer knappast förändra hennes liv det har jag ju inte påstått heller. Och bästa möjliga kommunikation för dig behöver ju inte nödvändigtvis vara bästa möjliga kommunikation för en annan.


Antingen visar man att man bryr sig (med alla tillbuds stående medel) eller så gör man det inte.

Sådana tankar, sådana tankar..
RIP

"Hej, vad gör du"
"är du sugen på en promenad eller nåt?"

alltså det går ju inte att föreslå ärenden som du ska ha för att ringa, men att fråga om hon vill hitta på nåt simpelt som bara att komma hemifrån en halvtimme etc kan väl vara passande...

mitt tips är alltså bjuda med henne på nån opretentiös umgängesform där det inte blir tvunget att snacka om man inte känner för det.