Vad är kärlek?

Jag tror att det är lite personligt och det är svårt att veta vad som är kärlek för alla.
Jag tror även de flesta är för rädda och stänger av och inte känner på kärlek men
för mig som försöker känna allt
(fokuserar bara på romantisk kärlek nu efter som det ligger närmast):

när den tråkiga vardagen blir magisk

när man hatar verbal tystnad men älskar den med honom/henne,
älskar att göra vardagliga saker och höra personens små ljud

när man alltid tänker oh det jag måste berätta för honom/henne
eller oh jag undrar vad han/hon tycker

när man alltid vågar mer med honom/henne och personen motiverar en att göra saker man aldrig varit motiverad till innan.

när man har fysisk, känslomässig och mental abstinens fån personen

när man är väldigt rädd för att förlora personen

när man tänker vi istället för jag

när man mår sämre av att det händer personen något dåligt än när det händer än själv

när man tar en fajt även som man kan förlora personen för att man bryr sig om personen
och den kanske är destruktiv för att det är viktigare att personen mår bra än att man är tillsammans men att man oxå kämpar för att inte förlora personen

när personen verkar ha magiska krafter
för att en blick, en handhållning eller en smekning över kinden eller axeln,
kan utlösa allt från tårar, bubblande glädje eller nästan en orgasm.

när man känner att man verkligen har något att förlora
och allt annat känner så mycket mindre viktigt

när man kan förlåta saker man aldrig skulle förlåta andra människor för

när man gör saker på intuition (tex förlåter) och trotsar det rationella ibland
och ibland tvärtom (väljer bort svenneliv)

när man mäter de flesta av sina prestationer i om man gjort henne/honom glad

när man inte vet var den andras kropp börjar och var ens egen slutar när man kel

när man somnar/vaknar så känns det som man har samma hjärta för de slår i takt.

när inga problem är större än att de försvinner i personens famn efter en stund

Mycket fint skrivet haha :)

Kärlek är väl en skön känsla som fan....



...Tills hon säger jag har hittat nån annan,
tills man hittar henne med någon annan.

Då är kärlek bara skit och man vill hänga sig själv från botten vångningen.

Vroksjab Sa de!

Det är en kemiskreaktion som får oss människor att bindas ihop enbart pga våra eventuella framtida barn som kommer. mannen måste skydda barnet och mordern! modern måste mata barnet! man måste hålla ihop! DÄRFÖR finns denna kraft! kärleken. eller nåt?

Går inte att förklara bättre! Sen att vi har tagit det till en annan nivå i vårt samhälle
är en annan femma!

Till en lägre nivå.

skitsnack, världen är inte så enkel att en kemisk beskrivning av fenomenet räcker, även om det är sant att det handlar om kemiska reaktioner o.s.v så är det inte hela sanningen.. kärlek är ju inte bara det fysiska som sker i kroppen det är också handlingar, symboler, arketyper, inlärda kulturella mönster, tankar o.s.v o.s.v och sedan kan man ju fundera på om något blir mindre magiskt för att det kan beskrivas rationellt steg för steg.

självklart finns det flera lager på löken, biokemiskt, kulturellt, upplevelsemässigt, vardagligt, historiskt o.s.v..

jag tycker snapphona sa det bäst vad gäller upplevelse lagret av det hela..

Niito: går inte att förklara bättre? haha! ofta.. eller du menar kanske att den lilla textraden ska få sammanfatta den i särklass mest drivande kraften i vår kultur, konst och historia?

Joel413

Hur svårt ska det vara att fatta!
Kärlek finns för att vi som människor ska kunna fastna för varandra
och skaffa barn ( Vilket allt går ut på, att för sin art vidare ).
Sedan är det kärlek som gör att man handlar på olika sätt..
Men i grund och botten är det därför kärleken finns! För
att du ska skydda din fru och barn etc för att mänskligheten
ska ha en chans i denna värld.. Andra djur lever oxå i par
för att då är chansen för att barnet ska klara sig störst..

Så att kärlek är en drivande kraft råder de väl ingen tvekan om!
Och varför den är drivande är jääävligt logiskt! För att vi ska
skaffa barn! Dessutom är det BEVISAT att en förälskelse
vara i ca 5-7 år! Dvs tills då barnet är tillräckligt stort för att
kunna klara sig själv någurlunda bra! Sen är det meningen att
man ska hitta en ny kvinna o skaffa ett nytt barn! thats it =)
Därför det finns en sexuell kraft och behov av kärlek!

Men som sagt, detta har vi tolkat på vårat egna lilla sätt i vårt samhälle!

Måånga håller väl såklart inte med mig, men det är vad jag tycker
och det ligger även en del forskning bakom detta !!

Kärlek är att få hålla i fjärrkontrollen.

kärlek är själva livskraften. vad som får jorden att snurra och som väver oss samman, allt levande på jorden. kärlek är att flöda, genom andra, i sig själv och ut till andra igen.

Enola F23 : det där handlar om makt, inte kärlek...;D

Det finns alltid en annan där ute för alla, så det finns inte den "rätta".

Man kan tänka sig att brudar är som en telefonförsäljare: dom tjatar och tjatar tills du säger ja och sen sitter du och betalar för skit i 1-3 år. Inte värt de. Därför ska man slå sin gravida flickvän i magen och skratta, då lär du inte binda upp dig.

Finns en jättekul intervju där Carl Bildt får frågan men jag hitta den inte på youtube. Hans svar nått i stil med "Stark affektion och ööömsesidigt rrrespekt" :D Jordens mest torra person haha.

haha har sett nått klipp ifrån när han va runt 16 bast tror jag och han stog och snackade om nått gällande skolan eller vad det va, han är fan född Carl bildt...likadan på den tiden! likadant med Leif Gw Persson!

Erkan P24
usch ska man skratta eller gråta
carl makes me sick

Niito: varför finns det en funktion för att mänskligheten ska finnas kvar?

menar du att upplevelsen av kärlek inte är en del av det vi kallar kärlek utan att kärlek bara är orsakerna och inte verkan?

hur kan det finnas pa4r som inte skaffar barn om kärlek bara och enbart finns för att vi ska få barn?

hur kan homosexualitet existera om det bara är en barnalstrande funktion?

tror du att det har hänt att folk offrat eller allvarligt riskerat sina liv för den de älskar? isåfall hur fungerar det i ljus om dina insikter om att kärlek bara är en mekanisk funktion?

jag säger inte att du har fel utan bara att du tittar på fenomenet ugenom en toarulle istället för genom en stjärnkikare.. ett fenomen är aldrig bara de bakomliggande fysikaliska orsakerna..

försök förklara för en 70 årig kvinna som tar hand om sin senila man in i döden att det bara handlar om kemisk reaktion som ska alstra barn.

Joel413

försök förklara för en 70 årig kvinna som tar hand om sin senila man in i döden att det bara handlar om kemisk reaktion som ska alstra barn.

Jag tror inte man har något bättre för sig när man är 70.

cesarlarsson: ok det är anledningen tror du, brist på bättre att göra.. smart!

en person i 30 års åldern som tar hand om sin partner som skadats i en olycka och lämnats hjärnskadad då?

Asså detta forum börjar verka mer och mer oseriös, du som postade forumet (orkar int kolla) det är väl menat som ett seriöst ämne?

hursomhelst.

Kärlek är väl uppenbar egentligen, men många blandar ihop sex med kärlek och tror det är samma sak. kärlek är inte bara sex/ kemiska reaktioner (vem det nu va som påstod det?)

Kärlek är ödet. livets styrka och den enda vägen till den sanna lyckan.

love is your souls recognition of its counterpoint in another.

i tidernas begynnelse levde alla människor uppdelade i
man/man, man/kvinna, kvinna/kvinna
sedan delade gudarna upp oss i vrede i två.
nu fumlar vi runt i världen och letar efter vår andra hälft.

det tycker jag är fint.

Joel

Vetifan om du kan läsa eller inte asså,
men det står klart och tydligt att vi tolkar det annorlunda
i dagens samhälle.. Allt utvecklas!
Förr var man tvungen att vara vältränad för att överleva,
nu kan en tjockis klara sig utan problem..
Tiderna förändras!

Niito: hehe! vad är det du försöker säga egentligen? vad har det du skriver med något att göra? om kärleken uttrycker sig soim självuppoffring så är den självuppoffring lika mycket som den är en kemsisk formel oavsett hur man ser eller sett på kärlek i olika kulturer och tider.. kärlek är kemiska ämnen, omtanke, självuppoffring, en fortplantningsmekansim, en känsla som kan ändra världshistorein, kyssar, längtan och lite av ett mirakel i en annars ganska hård värld skulle jag vilja säga..

jag skulle tro att folk har uplevt känslor av egoupplösning och annat som är synonymt med stark kärlek idag i alla tider, jag tror till och med att många "lägre"organismer upplever det med.. bara det gör det till något mycket större än bara en barnpassarmekanism.. dags att släppa bilden av världen som en maskin, den är inte det..

vad har tjockisar med saken att göra?

kärlek är nått extremt kul.. som blir extremt tråkigt med tiden, och får en att undra va fan man har gett sig in på

Ingen av er har den minsta aning om vad kärlek handlar om.

är när två människor delar en llusion i exakt samma skede i livet. En illusion som inte finns annat än i varandras fantasi. Det är all kärlek en person projicerar i en annan människa som gör den andra personen till älskvärd. Kärleken är ingen legitim känsla som till exempel sorg, glädje eller rädsla som många verkar tro och man älskar oftast inte någon för vad den gjort för en, utan istället för vad man själv gjort för den.

Man investerar känslor i någon annan och allting blir en oas. En hägring. Det är kärlek. Sådana här hägringar uppkommer först när människan är i behov av det. Precis som mannen i öknen ser en stor sjö med underbart vatten och grönskande palmer när han är som törstigast, på samma sätt ser människan som är i behov av kärlek, en person, underbar i en subjektiv synvinkel, att projicera sina känslor på. Det kan vara vem som helst, men känslorna man investerar i personen gör den till älskvärd, inte personen i sig. För mannen i öknen ser faktiskt en sjö och vackra palmer, men egentligen är den uttorkad för längesen och palmbladen är sorgset vissna i den objektiva verkligheten...

Varför är folk som älskar varandra otrogna? Jo, det finns ett dussin förklaringar till varför det sker, men jag kommer bara redogöra varför det oftast sker. Självklart skiljer det sig från fall till fall, men allt som oftast ligger det till så här...

Kärlek är som tidigare nämnts inte en legitim känsla som kan ersätta andra känslor. Alltså är kärlek inte synonymt med lycka, tillfredställeles eller ultimat bekräftelse som de flesta vill eller verkar tro. Så hur mycket man än älskar en person eller den älskar en kan inte någon människa vara tillfredställd på ALLA plan HELA tiden. För det finns två sidor av allting och motsatsen kan ibland vara lika lockande och behövd som den andra sidan av myntet.

Ta till exempel något som är avgörande i ett förhållande: Trygghet och bekvämlighet. Vad är motsatsen? För att hårddra det kan vi säga spänning och utmaning. Trygghet och bekvämlighet är soft. Helt klart, men förr eller senare blir det tråkigt och bara för att man är förälskad blir inte behovet av spänning och utmaning mindre. Vissa människor är starka och kan motstå sina begär, men de kommer alltid finnas där även om de hålls dämpade. Det är därför många är otrogna när de är onyktra, eftersom med alkohol i kroppen är det svårare att hålla tillbaka sina instinkter och då ger man ofta vika för impulser som för tillfället känns rätt.

Så är det...

I min tankekamp med försök att sätta ord på vad kärlek egentligen innebär och betyder får jag en liten insikt. En liten teorem om vad kärlek egentligen är och trots att jag full av tankar och spekulationer försökte sova är jag tvungen att sätta mig upp, trycka igång datorn och beskriva den teorin.

Det börjar med att jag tänker på en gammal tjej jag träffade. Hon var speciell för mig hade jag fått för mig och hon spökar även fortfarande ibland i mitt huvud som någon som jag fått för mig att jag saknar.

Saken är att jag nu är mer klartänkt och vet lite mer om mig själv och hur jag funkar än jag gjorde då. Så jag börjar tänka... Varför "saknar" jag henne? Jag kommer fram till att jag, just nu, är väldigt nöjd med mig själv. Hur jag ser ut, hur jag beter mig och vad som händer i mitt liv. Mitt självförtroende är på topp. Jag tänker tillbaka på att jag på något sätt "förlorade" henne och fylls av en revanschlusta. Tankar som: "Skulle jag träffa henne idag skulle hon aldrig kunna släppa mig" ekar i mitt huvud.

Så då tänker jag tillbaka lite igen. Stunder förut när jag inte hade lika mycket insikt så brukade jag ju skriva texter, brev och så vidare där jag vädjade om att "få tillbaka" henne när jag var i precis samma "sakna"-tillstånd som jag var ikväll. Det var då vad som i folkmun, filmer och låtar kallas kärlek.

Fast nu vet jag ju. Det är inte kärlek. Det är självbekräftelsen man vill åt. Precis på samma sätt som en kille som varit tillsammans med en tjej i flera år, har svårt att erkänna för sig själv att det inte var ett perfekt förhållande och att det tog slut just därför, endast för att han inte vill såra sin egen självkänsla och självbekräftelse eller bilden av vad han vill att "kärlek" ska vara.

Jag säger inte att kärlek endast är självbekräftelse, men jag tror att det i många fall kan vara det.

jag tror man kanske kan se kärlek som en av många möjliga utgångar av processen förälskelse..

förälskelsen är som en kemsik reaktion där två instabila ämnen möts och blandas, man kan aldrig veta vad den reaktionen ska få för resultat i förväg. när ämnena blandas kan flera olika saker hända, det kan bli till svavelsyra, det kan bli en explosion, en bubblande stinkande gegga, det kan bli till ånga som blåser bort i intet men det kan också bli, och det är det alla söker, en diamant, det starkaste ämnet och det är det som är kärlek.

även om man når diamant stadiet är dett nog svårt att veta om det, särskillt om man blivit bränd av explosioner, ens hud har fräts av syra eller om det man naivt trodde var kärlek har blivit till tom rök.

när man handskas med instabila ämnen som dessa måste man iakta försiktighet och man måste hantera dem med omsorg och skicklighet för att ha största möjliga chans att nå det resultat man söker.

jag vill mena på att sann kärlek (diamanten) kanske sträcker sig bortom förhållanden, bekvämlighet, bekräftelse och låga begär.

jag tror att kärleken är lite som kvicksilver samtidigt som den är fast och stark som en diamant. den är svår att greppa och den glider undan när man försöker fästa den men samtidigt finns den där som en bakomliggande kraft, stark och hård. i sin kvicksilver form för den som söker den desperat kommer den glida undan och vägra vara stilla, den kommer glida runt bland känslor och den förälskade kommer förvirrat blanda ihop den med sex, med svartsjuka, med självbekräftelse o.s.v.

så visst kan kärleken liknas vid en ägring i öknen, den kan vara lika undflyende, den kan stå där framför en hägrande med gröna fruktträd och klart vatten men när man gitrigt försöker greppa frukterna och dricka vattnet så försvinner den för ens ögon. dock upphör inte existensen av riktiga oaser i öknen för att man i desperation, svält och törst kan se dem som hägringar. de riktiga oaserna är svårare att hitta och man måste med skicklighet och ihållighet vandra i öknen för att finna dem, man måste lyssna på andras sägner, försöka uttyda kartor lika gamla som mänskligheten och veta när man ska spara sina krafter och när man ska bege sig framåt. och när man hittar oasen kanske den inte ser ut som man väntade sig.

kanske är min bild av det hela lika naivt romantisk som Prins Mios är cynisk och bitter. men jag tror inte man ska förkasta möjligheten att det finns en större kärlek eller påstå att andra inte har en aning om vad kärlek är bara för att man blivit bränd ett par gånger under sitt drygt 20 åriga liv..

Det bästa o sämsta som finns..!

när man bråkat och tror att livet är slut och sen när man återförenas så känns det som ett mirakel

när man önskar att man kommer dö först

kärlek - positivitet
rädsla - negativitet

vad är kärlek? de är väl typ när man inte har käkat nått på två dagar sen får man en fet kebab pizza med allt extra,ja är inte tjock men älskar mat å den känsla kan kärlek ge till nån att man är nöjd å belåten å känns så jävla skönt,men sen är de så jävla jobbigt när man hittar en massa hårstrån från pizza bagarens armar å huve på skiten........

Kärlek är - respekt, medkänsla, ödmjukhet, trygghet, gemenskap, ansvar mm
Alltså kärlek är allt bra som man gör gentemot sig sj och alla andra...
Kärlek finns där typ hela tiden men de tar tid för att skiten ska utvecklas o blomstra
De inte många som finner äkta kärlek nu för tiden för att dom inte ge skiten en chans
Min vän bruka säga att kärlek är död och media mördade skiten' hehe

Kärlek är något som gör en så jävla glad och man lever på den känslan av lycka tills den en dag helt plötsligt klappar till en.
Men det är sådant man blir van med efter ett tag:)

Kärlek ger:
lycka
Hat
Osäkerhet
Rädd för att förlora
Omogenhet
Svartsjuka...

jag vet inte riktig men jag ler varje gång min kille ringer eller smsar , skriver på msn så ler ja=D <3

John Beckwith: True love is your soul's recognition of its counterpoint in another

kärlek är väl samma sak för alla, bara hur man uppnår den som är olika för alla
och man är verkligen inte kär hela livet, den som tror det är barnsligt naiv.. hur folk förklarar kärlek är ju också olika från person till person men alla menar väl egentligen samma sak... kan man förklara en känsla då? hur känns det när man slår sig?