Någon som kommit fram med livets mening? utanför religionens synpunkter !

nej de lider inte på ett uppenbart liknande sätt.. de lider möjligen på ett helt annat sätt då de inte har några funktioner för att lida på ett liknande sätt.. förstår du verkligen inte det.. skulle behöva nån tredje part för antingen läser du inte vad jag skriver, eller så är du korkad eller så är jag korkad som inte kan förklara..

lida = en process som bygger på en kombination av impulser i nervsystemet, frigörandet av vissa hormoner, en medvetenhet om vad som händer som bygger på kognitivitet och en möjlighet att kunna bygga upp hypotetiska scenarion = något äxter inte har möjlighet att uppleva..

det du talar om är något som du inte kan beskriva, eller skiter i att beskriva, som uppenbarligen inte har något med "lidande" att göra.. och det blir sjukt förrvirrat..

definiera vad du menar med lidandeannars avlutar jag just den här disskutionen här och nu då den bli meningslös.. jag har definierat vad jag talar om och om du vägrar göra det samma så ser jag ingen poäng.. har bett dig om det tio gånger men du verkar bara uppfatta bråkdelar av vad man skriver..

nu är vi inne i nån slagsförsvar (du som försvarar din idé om att växter känner lidande som du inte definierar) och jag som attakerar.. jag är intresserad av din syn på världen men vill du inte beskriva den utan bara säga emot utan egentliga argument känns det meningslöst.. kände det redan tidigare när jag skrev, agree to disagree..

inser nu att vi är inne i det vi talade om tidigare "en kukmätartävling" typ eller "hävdande" och det är jag inte intressrad av..

men som sagt, beskriv göärna hur du kommer fram till det du säger med nån slags logik annars kan jag tyvärr inte förstå det.. do not compute, hah!

Nej vi diskuterar ju olika saker, men med den definationen utgår ju från hur vi fungerar vilket jag också sagt hela tiden... Så enligt den definationen o vad vetenskapen kommit fram till enligt dina källor så känner inte växter "smärta".




lida = en process som bygger på en kombination av impulser i nervsystemet, frigörandet av vissa hormoner, en medvetenhet om vad som händer som bygger på kognitivitet och en möjlighet att kunna bygga upp hypotetiska scenarion = något äxter inte har möjlighet att uppleva..



Men det känns som att jag skev vad jag tyckte smärta va i ett tidigare inlägg, när nån varelser är döende tror jag den lider på nått plan.

Jag har ingen tävling alls, jag har hela tiden diskuterat ovanför den dör definitionen iom att det också står iaf på wikipedia o säkerligen i nationalencyklopedin eller var du än letar att smärta är någonting SUBJEKTIVT. Jag tror växter har sin subjektiva smärta ;)

Lidande är således bättre ord än smärta...

Fr¨n wikipedia..


Lidande är inte lätt att definiera. Ofta anser man det vara motsatsen till njutning. Det är definitivt inte smärta, eftersom smärta är ett rent fysiologiskt fenomen, och att smärta i vissa fall (masochism) kan lindra lidande.

Så ja jag fattar va du menar, växter känner inte smärta som människor, nu kan vi sova gott ;)

aja ok.. men om den smärtan inte är samma sak och jag aldrig kan veta vad den är så kan jag ju såklart inte relatera tilld en så dn är meningslös att väga in i min moral.. förstår inte varför du ska jämföra den alls om den inte alls är samma sak..

när nån varelse är döende räcker liksom inte.. det är en definition på när nåt inträffar inte på vad som inträffar.. jag måste veta vad vi pratar om för att relatera..

jag ugår ifrån vad lidande är, vi anväder ord här och lidande betyder en viss sak, släpper jag det är det omöjligt att komunicera med ord.. jag utgår inte från vem jag tycker synd om, om jag hade fått en klar definiion eller ett bevis som bygger på någon slags logik eller beskrivning för att växter upplever något negativt med något slags medvetande som kan liknas vid smärta så kommer jag lägga lika stor vikt i det som i en kattunges upplevlese av negativitet, men jag har inte fått någon sån beskrivning och sålänge jag inte får det kan jag inte förhålla mig till det.. inte på grund av söthet eller vem jag känslomässigt relaterar till utan genom logik..

jag bygger som sagt inte min vegetarianism på medlidande eller medkänsla, även om den finns där med (dock endast när jag ser det ske och även då kan jag sätta mig över den) utan på ett slags logik som sagt.. att du missat hela den biten buggar mig lite.. det var ju enbart för att beskriva den biten som jag tog upp det alls.. och nu orkar jag inte ta om det för vi är för långt från ämnet..

jag bryr mig verkligen inte mer om ett random djur jag inte ser dö än en random växt, så så långt tänker vi likadant.. det är som sagt inte det det handlar om..

hehe! jag tror inte växter kan uppleva njutning heller så med ditt citat från wikipedia kom vi ingenstans.. kan de inte uppleva njuting kan e inte uppleva motsatsen till njutning.. däremot kan de kanske uppleva lidande i den bemärkelse buddha talar om, det lidande, av döden som fenomen, av nedbrytning o.s.v är inget som är värt att väga in i min moral gentemot växter.. det lidandet är något de själva måste komma över, precis som jag måste komma över min..

vi är alltså överens om att det finns lidande, och lidande.. nu definierade jag skillnaden lite, får se om du håller med och/eller fröstår hur jag menar..

död och nedbrytning är ofrå¨nkomligt i en växts liv så att jag är den kraft som orskar den är ovesänligt för moral.. dock behöver inte en ko uppleva terror och medveten dödsskräck och fysisk smärta i onödan..

förstår va du menar... Det har jag gjort hela tiden, är väl ordet smärta som förstört det hela... Men jag tror allt levande kan känna lidande o njutning fast på helt olika sätt mot oss människor, det jag försökt säga hela tiden...

Sen kan man välja att se det som vi känner som det som betyder mest vilket är logiskt eftersom vi är människor.

Medlidande o medkänsla är ju förmågan att sätta sig in i vad andra känner vilket man gör just bäst till liv som står en nära på olika sätt...

Ser inga oklarheter alls egentligen...


ÄNNUMEROFF

Jag tänker mer i bilder än i ord, det finns ord i andra språk som det inte fins ord för i svenskan, jag tror vi kan förstå varandras grundidé i det stora ändå...

hiccory: tänker egentligen också mer i bilder.. är väldigt mycet av en bildmänniska, jobbar med bild dessutom, hehe!

ja ordet smärta kom nog i vägen.. men smärta och lidande i smärtform, fysisk ångest kan vi väl kalla det då, är de saker jag bygger min vegetarianism på så det var därför jag hade så svårt att koppla alltihop.. tycker det är helt skilda saker och alltså inte direkt kan tas i samma sammanhang.. som jag sa tidigare, det jag utsätter växten för är något den ändå måste uppleva nån gång men det jag utsätter djuret för är något som jag vet är hemskt och som jag dessutom vet är onödigt, att slutresultatet av det jag gör mot djuret är samma sak som det växten utsätts för tycker jag är nåt helt annat, det är som sagt inte själva dödandet av djur jag motsätter mig.. att döda är inte moraliskt fel i sig, det är effekterna av dödandet som gör det fel..

återigen kan man utgå från sig själv.. om någon dödar mig utan att jag märker det eller upplever ångest, smärta o.s.v har han inte gjort mig personligen något då jag i och med dödandet av mig inte kan uppleva en kärnkning, jag ska ändå dö och när jag väl dör spelar det egentligen ingen roll vad som dödar mig, cancer, en bil, eller någon som vill äta mig.. det som spelar roll inom moralens ramar är hur jag upplever tiden innan dödandet och hur andra människor upplever min död, en växt har knapast vänner iallafall? som saknar den,, hehe! jag tror inte en växt känner mer lidande om den dör till följd av att jag äter den än om den dör till följd av att det blir vinter, eller att solen expoloderar eller nåt helt annat däremot känner ett djur skillnad på om jag slaktar den på olika vis.. alltså gör jag inget fel i att äta växten..

Det jag skrev ska du inte tolka nån attack mot attu är vegetarian, jag förstår precis va du menar med moral också, jag tror bara att eftersom vi är människor blir det väldigt svårt att sätta oss in i andra livsformers sätta att leva och därför har vi inte lika mkt "empati" med de som är mest olika oss...

Angående det här med ångest innan döden, det kommer ju djuren att uppleva i det fria också på ett eller annat sätt, pga rovdjur eller naturlig död... Det jag är mest emot är den form av tortyr som jag tror människor ofta utsätter djuren för...

men växterna har också fallit offer pga att vi äter dom, på indirekta sätt, med att vi ändrar deras livscykel, genmanipultation och som med djuren tar kol på dem på ett "onaturligt sätt" etc...  Sen alla de djur som dör då vi beskyddar dessa grödor...


Det mesta i vårt samhälle är "onödigt" iom att det är ett resultat av människans effektivisering, allt ska va lätt att få tag på och fort ska det gå... Nu har vi inte längre ångest över att hitta mat för dagen utan ångest för att vi inte når våra "karriärsmål"

Blir ännu mer off nu hehe:

Många av de grödor vi odlar och de kreatur som vi föder upp har levt i "symbios" med oss under väldigt lång tid frågan är vad resultatet skulle bli om vi "släppte allt fritt" Jag har hört att korna är rätt tuffa så dom skulle säkert klara sig rätt bra i naturen, höns griser etc har jag ingen aning om... Hur som helst tror jag det skulle rubba till allting ordentligt, vem vet om det skulle bli "possitivt" eller "negativt" hehe

leva livet!

När jag var runt 8 år så frågade min mamma vad jag jag trodde på, om jag hade en religion etc och jag svarade ungefär att jag hade ett budord: Försök att sprida så mycket lycka till så många människor som möjligt men börja med dig själv.

det finns saker som är mer komplexa än vad vi förstår. universum, och därmed livet som fenomen är inte bundna till våra föreställningar som våra egna resonomang och tankar är. 
därav kan man enkelt utläsa att universum (och därmed livet) inte tvunget behöver ha en mening bara för att människan finner det logiskt att allting har en mening. Denna logik har uppkommit genom oss själva och har ingenting att göra med liv och universum alls.

*denna logik har uppkommit från vårt sätt att hadla, uppleva samt strävan efter mening med våra handlingar och existens.

ZoO-Man: människan lever i universum eller hur? mening är något subjektivt och avbstrakt egentligen och därav finns det helt klart.. vi är en del av universum och vi kan uppleva mening alltså finns meningen.. även om den bara finns i mitt huvud så finns den ju.. eller påstår du att tankar står utanför universum? isåfall påstår du att de är övernaturliga..

mening är en upplevlese inte ett fenomen, det är där du tänker fel.. mening finns på samma sätt som kärlek finns och hat.. de finns i min idévärld och när jag ar de för sanna så bygger jag mina handlingar på dem och mina handlingar påverkar världen runt mig, alltså påverkar min upplevlese av mening direkt den fysiksa världen, därmed finns den..

Joel413 P24

det jasg säger är att människor har begränsningar i vårt tänkande. vi får inte in fler dimentioner än 4 i vårt huvud, vi kan inte tänka oss en femte. samma sak gäller mening, allt vi gör har en mening enligt oss själva och det som h'nder kring oss händer även i ett syfte, en mening, men bara för att vi ansér att allting måste ha en mening, betyder inte det att det måste vara så.
mening finns som du säger, och påstår att jag motsäger, den finns omkring oss men genomsyrar bara i det livet vi lever. djur äter för att överlvea, djur fortplantar sig för att fortplanta sig, utanför detta behöver inte mening finnas till, och jag tror inte att den gör det heller. Det finns små meningar, ex. meningen med att gå till ett ställe, men de stora meningarna som "meningen med livet? universum?" finns inte, där behövs inte mening och behöver således inte existera.

mitt resonomang styrks ytterligare enligt mig genom det faktum att alla som betraktar livets gång i det stora finner det MENINGSLÖST. vilket inte är så himla konstigt efterssom mening endast är något som berör det lilla (livet ex.) men inte det stora (universum).

om vi säger såhär, universum är inte på något sätt beroende av oss, vidare betyder det att de föreställningar vi har av det liv vi lever inte räcker till för att förstå makrokosmos på ett korrekt sätt.

mening är ett fenomen kan jag även påpeka, och så finns det även en kännsla man kallar "känsla av mening".

Men seriöst, välj ett bara...

har lange funderat over livet och hur det kommit till, LSD'ade som fasiken medans med en polare, det blev for mycket, jag vill inte ga in pa det for att det skrammer mig sa, men om jag skall saga natt sa har min egen sjalv fillosofi om livet javligt mycke gemensamt med buddismen,


ps. har slutat med LSD, skadad hjarna, som skadat min sjal, sa skall reparera den pa nagotsatt, ''the world is made out of words'', vi bygger varlden skeva saker skapar trassel i det kollektiva vi ar gud, for att allt ar energi, uppdelat i grupper, darfor vi har egon, vi ar energi med allt annat, alltsa vi ar ett vi ar gud, vad ar energi? intelligens.


PS, gott och ont=Evolution och involution,

Meningen med liv i denna vår dimension av kosmos är väl just.. liv.. 
Annars hade väl inte universum frambringat liv. Eller?
(Jag tror på evolution & en "mening" med liv..) Den djupare innebörden, "varför?" är väl inte riktigt för oss att förstå lixom.. å inte så mycket att fundera på heller då..
Människans mening med livet ser jag då som att vi ska förvalta & vörda livet i bästa mån..

Sex,
6 = 4+2.

förövrigt finns ingen annan mening än den du själv skapar.. bortsett från rent biologiska faktorer dvs.

kaptenkrok:
jag vet inte mer än någon annan, jag bara framförde min enkla mening om saken. Jag tror inte på att det finns ett skräddarsytt paket som alla nyfödda får med sig genom livet och som har exakt samma poäng för alla.
Jag tror helt enkelt på att om man vill ha en mening med livet får man själv sätta upp indivanpassade mål för att lyckas. Om alla vi är enskilda individer, varför skulle det då finnas minsta logik i att allas liv har samma mening? Visst skulle det vara skönt om det var så och om man litade på att meningen med livet kom av sig självt när någon högre makt tyckte det var dags, men det är helt enkelt inte så jag tror att det är.

Att må bra.

Quas: Är lövet meningen med trädet?

Det måste vara ganska tråkigt med att inte ha något eget "mål" med livet. Alla har väl något som vi vill uppnå?
Sen vad detta mål är nog svårare att förklara en hur en människas hjärna fungerar tror jag.

Fooly: Det blir tråkigt endast om man känner att man borde ha ett mål. Annars fungerar det alldeles utmärkt.

Tror att alla ahr ett mål, även fast man kan påstår att man inte har det. Sjukt svårt att sätta ord på mina mål exempelvis. Och då menar jag inte sakliga mål som att typ skaffa barn, hinna i tid till bussen och så vidare.

Med risk för att låta flummig och gå lite offtipic ska jag försöka ge min syn på meningsfullhet.

Mening skapas enligt mig av balans mellan kaos och ordning; att skapa ordning från kaos

Kaos skapas av vår egen ofullkomlighet och ordning försöker vi skapa genom att lösa alla problem som uppstått p.g.a. vår ofullkomlighet;
att lösa våra egna konflikter, skapa fred, försöka bli smartare, ta reda på saker som gör att vi kan komma vidare i vår personliga utveckling så vi blir mer fullkomliga.

Finns det ingenting att lösa eller kämpa för så blir det mer tomt och meningslöst i våra liv.
Om alla vore superintelligenta och supersnälla som Jesus själv och inga konflikter uppstår, vad ska man då kämpa för? att leva i evig lycka är en illussion enligt mig; lyckan är tillfällig och uppstår i kontrast till olycka - olyckan som vi själva skapar genom vår ofullkomlighet. Olyckan måste vi känna och ta oss igenom för att senare kunna nå lyckan - målet.

Förr i tiden spenderade man tiden i större utsträckning med att kämpa för sin överlevnad och kunna nå lycka.
Idag sitter vi på ett internetforum, diskuterar struntsaker och beklagar oss över vår tillvaro, trots att vår tillvaro är rena paradiset i jämförelse med hur folk förr i tiden hade det..

"Security is an illussion - life is either a daring adventure or it is nothing at all"

Pessimister läs: Pessimister har inte kul!

Alltså, ni ska ha kul med livet, kunna ha något att se fram emot när ni är äldre. De som kommer med idiotkommentarer att vi inte är menade för något stämmer ju inte, vi har ju fått kropp och hjärna till att göra massa jävla grejer. Vi kan göra nästan allt möjligt när vi väl tänker efter, det gäller bara att ha fokus och så dyker möjligheterna upp.

meningen med livet är att söka lycka .

42

Det finns ingen konkret mening med livet, man skapar sin egen mening.