Om matematikens eviga sanningar och den "subjektiva tidsuppfattningen"

vi har skapat matematiken och har definierat alla lagar. det som inte är löst är inte definierat än.

En flygplanskropp med tillhörande korrekt vingutformning kunde flyga, genom samma principer som vi idag känner till, även innan vi insåg dom. Principen var "redan uppfunnen", men tillämpningen var inte det.

vi har oxá skapat tiden

Matematiken är ju ett utmärkt exempel på en mental artefakt som skapats av människan för människan. Med hjälp av vissa matematiska metoder kan vi bättre förstå (tror vi i alla fall) den värld som vi lever i.

Mitt resonemang utgick ifrån att jag antog det taget att matematiken var en "evig sanning" och därifrån utvecklade jag en tankekedja som kan beskrivas såhär.

5+5 = 10. Detta är ju en analytisk/logisk sats som vi förstår är sann.

Nu är min fråga har 5 atomer+ 5atomer inte alltid varit 10 atomer även innan vi lyckades förstå att det är så?
Var det inte efter det att apan för 2miljoner år sedan plockat ner 5 bananer ifrån trädets samtliga 30 st, nu bara 25 kvar.

Alltså existerade inte matematiken i verkligheten redan långt innan vi lyckades tolka den?

Om svaret blir ett ja, så kan man ju fortsätta flumma vidare med att tänka sig att matematikens sanningar även existerar i det som vi har lärt oss förstå som " framtiden".
Alltså även om 1 miljard år framöver så kommer 5 atomer + 5 atomer vara= 10 atomer.
Matematikens sanningar är kan man väl då få kalla dem, "eviga".

Nu. Om dem är eviga o alltid har existerat o alltid kommer existera, så har ju inte vi skapat dem utan bara lyckats fatta dem o lärt oss använda dem.

Godkänner man detta så borde man ju också godkänna att allting redan "är" just nu.
Godknner man att allting "är" just nu, så har man ju accepterat att begreppet tid bara är något subjektivt för oss "åskadare", o det som vi uppfattar som då-tid nutid o framtid är allt ett slags NU-tid som utspelar sig utan att vi kan se det i sin helhet.
(Kanske därför att man befinner sig på olika punkter i olika dimensioner, men fortfarande i samma " nu". )

Det sades tidigare att matematiken inte är en evig sanning, o jag tror givetvis på det, för ja tror sjlv inte på det ovannämnda tankesättet, men jag förstår inte varför inte Matematik är en evig sanning me tanke på att det alltid varit o alltid kommer vara samma sanna svar på samma frågor.

DjungelnsKonung
* "Om dem är eviga o alltid har existerat o alltid kommer existera, så har ju inte vi skapat dem utan bara lyckats fatta dem o lärt oss använda dem. Godkänner man detta så borde man ju också godkänna att allting redan 'är' just nu."
- Du försöker plocka äpplen från päronträdet.
Att vi bara upptäcker istället för uppfinner ger inte att tiden är punktformig eller inte existerar.

Atomerna fanns där innan vi teoretiskt upptäckte dem och innan vi uppfann ("upptäckte") svepelektronmikroskopet så att vi kunde "se" dem. Gör det att tiden inte existerar? Nej, inte det heller.

10-4, over...

om ett träd faller i skogen

döden är ofrånkomlig, innebär det då att livet är förutbestämt? knappast

det lät smart iaf :D

Jag menar vi skapar ju inga nya svar när man om 200 år lyckas lösa de för idag olösliga ekvationerna, utan vad man i själva verket gjort är väl att man bara lyckats förså/tyda en bit av en redan "färdigmålad bild".

Den abstrakta logiken kan sägas existera oberoende av oss, man kan mycket väl säga att vi erövrar logiken som finns i världen.


Godknner man att allting "är" just nu, så har man ju accepterat att begreppet tid bara är något subjektivt för oss "åskadare", o det som vi uppfattar som då-tid nutid o framtid är allt ett slags NU-tid som utspelar sig utan att vi kan se det i sin helhet.


Ja Kant beskrev (bevisade tycker jag) ju tid som formen för den inre sensuösa fakulteten, och rymd som formen för den yttre, och inget av dem kan existera oberoende av åskådaren. Däremot kan den trancendenta idealiteten av dem appliceras utanför och oberoende oss (tex rymd till koordinater, tid till kronometer).

Så iaf, tänk dig såhär, en fenomen verklighet som en spegling av ett abstrakt, vari logik existerar. Vi kan erövra abstrakt logik från den fenomena verkligheten genom reflektion över den.

Hoppas du får klarhet i vad jag försöker säga såhär halv tre mitt i natten...