Vad vill du med ditt liv igentligen?

Jag får sjukt mycket ångest av den här tråden!

Håller med Pokerface.

bperb, Lepra
Sant :) bekräfta en hypotes då, forska inom ett visst område, vad ni nu vill kalla det :)

Egentligen vill jag bara ta det lugnt och glassa runder, men det funkar ju inte i långa loppet.

Så jag vet faktiskt inte. Gillar ju att dansa..

bperb. Jag när väl egentligen också en sådan dröm, om att bli marinbiolog och forska om typ humrar, men jag kör nog på en annan framtid. Dock hade det varit fett att få hänga lite på labbet igen, nu i modern tid. Förr, när jag var liten, rejsade jag runt där dagarna i ända med mina kompisar. Synd bara att Strömstad är en sån jäkla skethåla i övrigt, iaf staden. Jävla Mammon.

Men om man inte har något liv då? Då kan man väl inte heller ha någon vilja?

MR-J

Det är väl snarare tvärtom, om man inte har någon vilja så har man inget liv.

Efter gymnasiet ska jag och några polare dra ut på sabbatsår i Spanien i ett år, drygt. Sedan ska jag söka in på polishögskolan. Sen chilla, vara med kompisar, festa och saker, inte tänka så mycket på framtiden. Kanske skaffa familj, om man nu måste vara som den svenska normen.

PEACE

live for today make plans for tomorrow

Faith

/.../om man nu måste vara som den svenska normen.

Det måste man inte.

Ingen aning, jag är inte den planerande typen.
Lever på poker, det är riktigt schysst, tjänar bra pengar och har inga jävla tider att passa.
Får ångest av tanken att väckarklockan betvingar mig ur sängen 7 på morgonen för att jag lär iväg någonstans och ägna mig åt studier eller slava ett 9/5 för 10 lax rent i månaden.

Jag vill verkligen klara av min utbildning!

allt jag vill är att någon köper mina jävla oasis bilhetter.

Jag vill inget förutom att jag ska kunna känna i slutet av dagen att jag är glad, och då vet jag med mig när jag levt hela mitt liv att jag varit glad varenda dag i mitt liv.

Vara lycklig. Precis som nu.

jag vill liksom, suga penis.

jag tänker sjukt mycket på döden...hur det skulle kännas om man helt plötsligt kommer på att man är för gammal för att börja om, att nu är det slut. jag får sån sjuk jävla ångest över tanken på att man kanske sitter där en dag och kommer till insikt om att man verkligen bara hade en chans och att man sumpat den.

känner igen mig i det där alltså

Lustig kompis man har.

Skrivit tidigare, men funderat mycket på det här med frihet. På ett sätt känns det som att det är vad jag verkligen vill med mitt liv, att känna att jag inte har en aning om vad morgondagen har att erbjuda. Samtidigt är det ju inte som att jag kommer kunna tjäna pengar utan att jobba, och där rök den friheten. Samma sak med kärlek, jag kan nog bli lycklig av att vara fri från krav av en partner, men samtidigt sakna den närheten man bara kan få av en flickvän. Det är en tuff balansgång det där.

Exe-Poused...

Vänta tills du får en cancerdiagnos eller nåt då så får du se hur jävla onödigt det där negativa tänket är.

Martinn jag väntar med spänning

Det är just det som är grejen kompis...

Carpe diem suckers!

Det jag vill med mitt liv...egentligen är min åsikt om hur jag ska göra med mitt liv inte möjligtvis helt säker eftersom jag bara är 14 bast.
Men jag vill bli en brandman.
Eller superhjälte, det skulle vara häftigt =D

det absolut coolaste hade vart att få resa upp i rymden. Tänk om man levde när det är möjligt att resa till ex. Mars, det vore nåt de