Jag kan snarare bli less av motsatt anledning, dvs inte av leda eller boredom utan snarare att jag blir matt av all djävla trafik & tankesplitter i pallet. Det ger mig koncentrationssvårigheter vilket i sin tur går ut över arbete & socialt liv. Vid de tillfällena känns lobotomering alternativt hjärndonation från närmsta sömngångare som en rätt nice grej ändå. Att jobba med sig själv & dissekrera sina egenskaper, tankemönster etc är väldigt intressant & givande sålänge man håller det på en sund & distanserad nivå. Missnöje är ju bara ett första steg mot förändring & utveckling!
Celebrate and emulate aesthetic lumpiness and quixotic idiosyncrasies, wherever they can be found.