Organtransplantation - livstidsdömd fånge?

För en livstidsdömd fånge som har stått i kö (eller hur det nu fungerar med organtransplantationer) för det tycker jag ska få ett organ ja. Jag tycker att principen om alla människors rätt till liv är något vi ska hålla hårt på och därför bör detta gälla även för livstidsdömda fångar.

Vad gäller dödsdömda blir det ju lite knepigare att säga eftersom då är hela den här rätt till liv-grejen redan körd. Men bara för att säga emot förespråkare av dödsstraff så tycker jag att dödsdömda ska kunna få nya organ ända fram tills dödsögonblicket.

håller med föregående..

Om dödsstraff är ett givet faktum tycker jag inte att man bör ge dödsdömda organ, givet att det finns en väntelista. Personligen är jag emot dödsstraff som företeelse vilket gör frågan problematisk på den nivån, men som sagt givet dödsstraff.

Min åsikt är alltså att dödsdömda bör hamna längst ned på prioriteringslistan. Av samma skäl som jag tycker att en 20-åring bör prioriteras över en 75-åring med liknande diagnos + prognos. Eller för den delen två jämngamla människor med liknande prognos. Det är givetvis jävligt krasst, men ska mottagaren dö snart kommer organet i fråga troligtvis att göra mindre nytta.

Ett annat liknande scenario vore t ex en levertransplantation där man har att välja mellan att ge levern till en människa vars lever skadats till följd av sjukdom eller en människa vars lever skadats till följd av missbruk. Här är det svårare i och med att missbruk ofta är kopplat till social bakgrund och/eller gener. Är det rimligt att välja bort en människa på grund av något som kan sägas vara en klassfråga och/eller en genetisk predisponering? I slutänden skulle jag nog ändå säga ja, återigen utifrån en ren nyttoaspekt. Skulle jag donera min lever skulle jag helst se att den räddade den person som skulle ha mest långsiktig nytta av den. Vilket gör att någon form av sannolikhetskalkyl måste till.

Analogen med fången är ju givetvis att fången i någon mening genom sitt brott förkortat sitt liv på samma sätt som en missbrukare gjort. Det är allltså genom sina handlingar de hamnar långt ned på prioriteringsskalan. Precis som missbruk är ju brott i allmänhet till stor del kopplat till social bakgrund vilket komplicerar frågan.

I slutänden ser jag inte någon som helst anledning att principiellt utesluta dödsdömda som mottagare, men jag menar att de bör ligga långt ned på prioriteringslistan utifrån samma skäl som missbrukare, människor med dålig prognos med eller utan donation etc. Alltså utifrån skälet, en sannolik nära förestående död.

Jag är tveksam till mer pliktetiska principer om människovärde när det gäller frågor om organdonation. Anledningen är helt enkelt att det måste till någon form av prioriteringsstege och det är svårt att göra sådana bedömning utifrån pliktetik.

Ett annat liknande scenario vore t ex en levertransplantation där man har att välja mellan att ge levern till en människa vars lever skadats till följd av sjukdom eller en människa vars lever skadats till följd av missbruk.

Intressant att du nämnde det där, för jag såg på Dr. Phil för längesedan där två tvillingbröder var med. Ena brorsan satsade på att få spela MLB och var därför helt inne i baseball. Han åt rätt, levde ett sunt liv och var väldigt seriös med sin sunda livstil. Medan den andra brodern sedan länge pundat under, misskött inte bara sin hälsa utan även sitt liv i allmänhet (trasiga sociala relationer och ekonomiska bekymmer) och var i akut behov utav en njure till följd av sitt missbruk. Han bad sin brorsa på showen (som han förövrigt inte träffat på ett bra tag) om att donera en njure. Och brorsan sa helt enkelt "I'll think about it" lite kallt. Hans argument var att hans brorsa själv valt den väg han valt och han själv skött sitt liv som han skulle och därmed var frisk. Först när han sa "I'll think about it", så tänkte jag "fan vilket rövhål!". Men sen förstår jag honom också.



For everyones record så kan jag säga att jag också är emot dödsstraff.

Det fina med sjukvården är att du är en människa oavsett missbruk, brott eller levnadsvanor. Om du är döende verkar det ju dumt att få en lever när någon annan har bättre nytta för den, annars vet jag inte om det ska göras skillnad på en 75-åring och en 20-åring. Visst, 20-åringen är ung och kommer, om livet går bra, ha bättre användning för det... men då blir det ju att man värderar liv olika och allas liv är lika mycket värda. Förutom de som är döende för då vet man om att de ska dö och en transplantation låter helt onödigt.

Vet inte hur man skulle kunna göra det rättvist för det kommer alltid vara någon som blir utan just det organet som behövs. Det enda sättet att göra det rättvist på är om fler anmäler sig till donationsregister, då blir det fler organ till de behövande.

Frågan om huruvida en frisk och duktig människa ska få en njure eller om en livstidsfånge ska få en njure är självklart väldigt svår. Många tycker nog att den friske och fängelsefrie människan ska få njuren och att fången inte är värd den. Jag måste ändå säga att alla liv är lika mycket värda, oavsett vad. Sjukvården har inte den roll att döma människor efter handling och bör därför gå efter hur akut behovet av ett nytt organ är samt hur länge personen väntat. En person som sitter inne på livstid kan plötsligt få ändrat straff, eller vad som helst. På samma sätt som att den friske personen kan bli påkörd och dö. Så länge en person inte är död vet vi ju faktiskt inte när hon/han kommer dö.

Alla är lika värda, det borde vara grunden för hur organ delas ut + hur akut behovet är. Som vanligt inom sjukvården, du ska prioriteras efter hur akut det är och inte efter vad du är för människa/hur du levt ditt liv.

Om min missbrukare till syster hade behövt min njure hade jag nog gett henne den. Vem är jag att leka gud och peka med långfingret och säga "du kunde ha skött dig". Så, hon skötte sig inte har kanske fuckat up det rejält för alla runtom henne, men vem fan är jag att straffa henne? Behöver hon en njure ska hon få en njure, som familjemedlem kan jag hjälpa henne.

Okey, sista inlägget.

Men vi människor är så duktiga på att säga åt andra när de gör fel och vilja straffa dem bara för att själva känna oss bättre? Fuck d!

Tycker du att de ska vara det?

Nej.

kapten kroken sa det bra!

Det där med livstidsdömda är en intressant grej, om livstid är tills man dör skulle man ju kunna argumentera med att deras dom är slut då helt enkelt.

Om en livstidsdömd hamnar i komma och respirator i flera år, ska man låta den vara igång då?


Angående dödsdömda så är det ju bara ett totalt slöseri(om chansen för överklagan är körd), nu är det ju tur nog något vi inte behöver fundera på i sverige

Varje individ har sin rätt till liv, så ja oavsätt vad/vem. Sen tycker jag själv även att fängelse straff är fel, dödsstraff också. När problemet egentligen (väldigt ofta) ligger i individens bakrund. Om man tycker att en som är kriminell inte bör få det så tycker jag att alla människor ska ha samma möjligheter att uppnå en framtid lagligt, vilket det inte är i dagsläget. Man bör satsa pengar på att ge stöd till de "problem" människor som finns. så att de också har en chans att lyckas.. inge människa vill gå den kriminella vägen right?


Peace!

Justdoit,
men vad gör du med en sexmördande pedofil och en ensamstående förälder? Vem ska få organet, om det nu bara finns en?

den som väntat längst?

Lepra
Den som är i akutast behov av organet eller den som väntat längst, ingenting annat. Här i Sverige gör vi ingen skillnad på brottslingar och vardagshjältar, alla är vi lika mycket värda. Inga konstigheter!

Tack, det var svaren jag ville se.