Verbera, Aneksaphtesia, Kepish - Ljust aftonmörker Verbera I ögonvrån ser jag gulröda färger lysa upp bortom bergen Enorm trivsel i ryggmärgen, en underbar sommar i Sverige Dagens händelser tar lugnt farväl för natten nalkas Jag lever i en varm atmosfär där jag låter vatten svalka Här vill jag alltid stanna, sittandes på ett berg stilad för sång Under stjärnor så granna tittandes på en skinande solnedgång Skymtar en mörk dyster gata och fascineras av tystnaden Trivs lugnt och tyst i dvalan där ensamheten är min bästa vän Min fot kliver på svart asfalt med nyansen av en gråskala Kylan är numera åtalad på grund av regelbunden vårskada Har svårt att tala, ett försök att beskriva nåt obeskrivligt Har tanken i bakhuvudet att det ibland är svårt att vara lyricist Sätta skrift på papper, men en bild säger mer än tusen ord Får det bevisat i natten där jag en gång satt över frusen jord I dagsläget blomstrar min själ, från barnsben som maskros Nattens mörker över vår värld men strålande solsken inombords En fantastisk soluppgång väntar i ett ljust aftonmörker.. Ett vindsus ur kvällens rond ger mig en kraft som förstärker.. Blir paff när jag tänker, hur sommartid tar vid i sinom tid Solen den blänker, den ger mitt liv oändlig frid Kepish Det finns en sol och den bevarar jag här inombords. Ögonen ser natthimlen som en skapelse av moder jord. Gjort ogjorda lögner gjorda, för att fly sanna orden. Allt samlas som citat i en ram och där andas boken. Fly dagens ljus och jag kan sluta kisa med blicken. Äntligen får pannan klara, öppna ögon bredvid sig. Det blir mer ett mysterium, där ögon letar mark. Natten är ett äventyr med skatter som spelar varmt. Vinden och suset brusar förbi tankar och all ljud. Dagen gör ändå så man hamnar där man varit förut. Varför ska man se vart man går, när man kan gissa? Det blir ändå gråt då man finner vad ens tankar hittat. För evigt för alltid, mörker och stilla natur och lek. Vandrar livet på natten blir underjordisk då vi fått mer. Spring så fort du kan! Du springer snabbast på natten! Ingen kommer ifatt dig! Sen kan du le, men inte vackert.. Gör människan färgblind och kanske lite ängslig. Stäng dina ögon och låt dina sinnen visa dig hem... Aneksaphtesia I ögonvrån ser jag ett rökigt moln.. folk röker på.. Det finns ingen sol inombords. här är kallt och bara höst Minnen tar, mig till den dag. i en värld där allting var så mörkt Där lågan som brann var en illusion och bara inombords.. Sovtimmarna är uteblivna för allt jag känner är vårvindarna Nostalgibringande. Tar mig till några vingklippta små barn Som bara rökte hasch och klottrade inringade A'n.. Mycket man inte visste som senare skulle tillkännages Som att idag är en dag för idag sitter jag i min ensamhet Känner vårvindarna i ryggen när jag sitter på bänken Med blicken mot väggen. "Ögonen stirrar och blänker" På alla tanter med små hundar, medelåldermotionärer Par som går hand i hand.. jag klarar inte mer För jag är bara en av alla andra misslyckade soffpotäter Kanske ser jag dig.. brunbränd och vacker Du är så vacker...