När Mitt Kaffe Blivit Kallt vers1: sitter med en kopp i handen och tittar ut på gatan/ ser nån ensam själ där ute som är fylld med massa saknad/ regnet pärlar sig på rutan och världen är grå o trist/ kassörskan ser på mig att ja mår lika skit som sist/ har suttit här med penna o block i några veckor nu/ varje dag e samma sak och åter till min ångest nu/ skon klämmer om min häl som ömmar av mitt skoskav/ kanske det är dax för mig att flytta till en storstad/ men greppar nu tag om pennan och skriver massa rim/ tar på mig härlurar, skriver om allt som passar in/ ibland så önskar man sig ett annat liv i en annan tid/ men man har det bra så varför kasta bort på massa skit/ plockar upp min kopp och smakar på de kalla kaffet/ smakar surt o beskt så ja sköljer ner med massa vatten/ sjunker ner i stolen och ser livet dra förbi/ ser tillbax på allt som hänt, en försvunnen tid/ vers 2: samma folk här varje dag, nästan så man känner dom/ men idag är fiket tomt, nästan så man vänder om/ önskar mina vänner kom men dom syns ju aldrig till/ så sitter ensam på min stol och gör absolut ingenting/ vädret utanför är trist o kallt och solen har gått bort/ näe förästen den syns långt bort på min horisont/ känns i luften att vintern närmar sig med stora steg/ men de var länge sen ja skrev så nu de gror i mina ben/ så denna texten är mitt liv som om de var en spegelbild/ reflekterar min egna stil och allt som hör där till/ vill släppa taget om allt och bara vandra här ifrån/ men sitter kedjad fast, vill ju landa där det går/ se de som en metafor, allt stämmer ju perfekt/ så lyssna på vad ja säger, allt står i denna text/ men forsätt era liv och skit göra nåt åt saken/ för jag lever mitt liv och tänker alltid fånga dagen/ skriven exakt så som ja känner så allt stämmer i texten.. men skriv gärna vad ni tycker o kom gärna med kritik! :) aja puss på er