/-.{Baserad på verkligheten: Minnen brinner.}.-\ En liten historia om my family. När jag var liten mådde jag vissa stunder bara dåligt Föräldrarna grälade det kunde vara bråkigt Tråkigt, negativitet består ju starkast Har minnen i mitt inre av hur far slår och sparkar Jag och syrran grät men han slutade inte Vi fick aldrig vara barn med sprudlande sinnen Mamma brast ut i gråt åtskilliga gånger Pappa sa aldrig förlåt för att åtskilja sin ånger Men hon förlät ändå för hon inte vill ha tvister Åren gick och till sist gav dom oss en lillasyster en gåva till familjen, det var vår lilla prinssessa Bortblåsta var tankarna om någon skillsmässa Men klyftan mellan dom steg med intensitet Mellan dom fanns ingen kärlek eller intimitet Dom höll ihop i vår falska familjelycka Höll ihop trots att båda hade tappat viljestyrkan Minnen brinner, djupt inne i mitt inre Jag minns den tiden som var när jag var mindre Familjen, en källa till kärlek och hat Mina föräldrar saknade närhet totalt Jag minns när jag var tio, läste mammas dagbok Det stod om pappa, trodde inte att han var klok Tioåringen tyckte vissa nedskrivna dar var grymma Blev ledsen, skrev ett avsked och ville bara rymma Men mamma fann brevet och hon skänkte mig tröst Jag växte och dagen kom då jag stärkte min röst Mellan han och storasyrran var det ofta turbulens Hon ville flytta, det gjorde hon, vet hur det känns Jag har bråkat med far när han haft sprit i kroppen När han uppträtt som att han bara har skit i knoppen Förhållandet försökte dom ibland att reparera Men istället borde dom i första hand ha separerat Förstår att det var för oss dom kämpade Men det höll inte ändå och relationen rämnade Då dom skulle skiljas kunde jag inte misstycka Det var ledsamt men också blandat med en viss lycka Minnen brinner, djupt inne i mitt inre Jag minns den tiden som var när jag var mindre Familjen, en källa till kärlek och hat Mina föräldrar saknade närhet totalt När jag var ledsen omfamnade mamma med detsamma Hon har tänt min livsgnista till en eldsflamma Det är synd, tråkiga minnen finns ju alltid kvar Men det är bra, då blir jag den far du aldrig var Men det finns också glada minnen i mitt inre som är fast än Minns julen jag avslöjade dig i tomtemasken Minns när jag kände mig lugn och vila ett tag Med örat mot din bringa sov jag tungt till dina hjärtslag Minns glädjen med familjen på husvagnssemester När vi plocka fram grillen och du var grillmäster Nu vill jag vill passa på, att ge ett varmt förlåt För att vi inte ses ofta, ta det inte alltför hårt När ni skildes från varann, försvann jag med en vind På grund av tårarna som för rann ned för min kind Men du är en i familjen som jag älskar så... Ladda kaffebryggaren för jag kommer och hälsar på