Vardag Viljan blev min morot, hatet min drivkraft/Kämpat länge, handlingsförlamad av min skrivkrampMänniskan är ett puzzel så nog passar alla bitarMen folk tittar bara passivt på med stängda ögon, sammanbitnaEn stad fylld med skit från olika källor som en RnB-samlingsskivaFolk ler så ofta, de har så lätt att bara skratta medMen letar efter svaren helgen efter i en flaska rent Livet är kort och lilla jag är så markant obetydligEtt syfte av ingenting egentligen, så jävla plastigt ytligIngen idé att säga något högt för inget kan bryta jantens ytskiktAlla tycks ha hittat sin roll i vardagen och är nöjda med denMedan jag står bredvid och får nöja mig med att följa världenMed disig blick, tjurigt tittandes på vid sidan av Ingenting jag uppskattar, utan något som jag lider avJag föraktar det, men samtidigt lärt mig leva med detMen för andra är det bara ett knepigt sett att se på världen
"Det är ganska konstigt att felstava pussel"