Efter döden

Hur vet ni att inget hände före födelsen? A fool thinks everyone else is a fool. Tro är något som måste vårdas ömt. Ni ateister borde vara försiktiga med vad ni skriver. Ni kan såra någon allvarligt.

HeavyFeather P20, ja! Verkligheten kan vara tung att acceptera ibland. Om man får ett nytt liv eller något efter födelsen så borde man ju nästan haft ett liv innan den också, och så kommer det nya "själar" ibland. Aja, om man inte kommer ihåg det livet så lär man ju inte komma ihåg detta i nästa så varför bry sig om det nu då? Om man inte kommer ihåg detta livet i nästa liv så blir det ju som att personen dör ändå.
Jag köper det helt enkelt lite, låter lite som tomten för mig.

va fan, vadå, man kanske enbart lämnar kroppen ? blir till ett "spöke" 

undrar ifall någon har sätt programet "det okända" som handlar om att dom tar så kallde medium som kan känna,se,höra,  a whatever spöken. !!! tror ni allt det är en bluff ??  ja menar ett program som itne var så längesen med jörgen gustafsson som skulle hjälpa polisen i japan med en försvunnen flicka. och han hade aldrig varit i japan o kunde peka ut en plats vart hon låg och säga vad som hade hänt. tror inte dom tar de så långt så dom ber japanska poliser att hjälpa till o bluffa skiten D:

teN

Ingen kan tvinga dig att köpa det. Det jag syftade på är folk som våldsamt attackerar de som tror på något högre.

jag tror att det finns människor som har kontakt,med onda andar som i tv-programmet det okända,men jag tvivlar på att det är nyttigt!!

Försöker förstå vad folk menar med "vill tro". Folk säger att de vill tro på t.ex. Gud, och därför tror de på Gud. Men man väljer väl inte vad man tror på? T.ex. säg att jag inte vill att 1+1 = 2 utan jag vill att 1+1 = 3. Jag tror ju ändå att 1+1=2. Är det bara så att folk inte orkar resonera för och emot olika teorier som de börjar tro på det dom vill tro på?

Förklara gärna hur ni väljer vad ni tror på.

Många käringar hävdar ju att de har kontakt med andar, spöken och vad fan det nu allt mest rör sig om, men det är förstås bara rädslan för pappa döden som manifesteras i såndant skitsnack. Efter döden blir man uppäten av maskar, skorvar och dylikt. Har man tur blir man en klo hos en intressant insekt, eller en inälvsparasit hos något skämmigt fetto.

Håller med 4c.

Finns det enklare sätt att utnyttja folks misär på för att tjäna pengar?

Läs också om Cold Reading. En teknik som "medium" använder sig av under sina sessioner.

Ångest-tråd nummer ett!

Måste säga som man min mamma säger: Man föds, lever och dör!

Jag tror att alla rädslor är relaterade till rädslan för den fysiska kroppens död. Men genom att upptäcka det som inte dör, försvinner alla rädslor.

Varför gör vi såhär? Varför stöter vi bort rädslan?

När vi var spädbarn och blev rädda så skrek vi och öppnade upp hela kroppen för rädslan. Vi lät hela energin uttryckas i gråt och skrik tills energin tog slut. Och i nästa ögonblick var vi glada.

Hur kommer det sig att vi nu har kapslat in rädslan?

- Vi vill inte känna den.

Varför? Vem lärde dig att inte känna rädsla?

- Mina föräldrar.

Rätt. Dina föräldrar var rädda för sin egen rädsla, så de lärde dig aldrig att rädsla är okej. Och föräldrar lär oss mer genom vad de gör, än genom vad de säger. Troligtvis när du sa: "Mamma jag är rädd", så sa din mamma: "Var inte rädd!" Även om hon kanske själv var rädd.

- Hon sa: "Det finns ingenting att vara rädd för!" Budskapet du får är att det är fel att vara rädd. Och barn är öppna varelser. De känner moderns rädsla, och modern förnekar den. När modern visar att det är fel att vara rädd, känner barnet att det gör fel, även om rädsla uppstår i medvetenheten.

Så varför lyder vi mamma och inte vår egen instinkt? Eftersom vi behöver mammas kärlek. Så därför drar vi slutsatsen: "Om jag tillåter min rädsla, kommer hon inte att älska mig."

 
     Det var jävligt djupt " Blunt Smoke   "   men jag tror faktiskt du har rätt i  en del av det du säger  , även fast jag tror att anledningen till att man oftast slutar skrika och gråta när man blir rädd som äldre är för att man vet att det finns andra lösningar på det problemet .
      Anledningen till att barn gråter är för att dem inte vet  vad dem ska göra , t.ex om en vuxen männsika råkar ut för någon form av rädsla som dem ite vet hur dem ska hantera börjar den vuxna individen också att skrika och gråta .

Att försöka förstå sig på framtiden är hopplöst :) Det bara distraherar oss från nuet. När "framtiden" kommer så kommer den alltid som här och nu.

Tror att kroppen stananr kvar i jorden (om man nu blir begravd) men oavsett så om man blir begravd eller kremeras så Vandrar själen vidare....................

Finns många som har tusen olika teorier ,, De som tror att man kommer till himlen å att det är som att vara i värsta paradiset får tro det så länge de funkar för dem liksom oavsett vad du tror kan de kanske få en att inte vara så rädd för att dö.. maybe

som någon skrev i en annan tråd. vad är dom dära 21 gramen som försvinner när vi dör?

vem har sagt att du är likadan som när du dör! tror inte det.

man dör helt enkelt och hamnar ej någonstans, det är som att kissa i vatten, medvetandet försvinner och sprids ut och är borta/ej helt längre, så döden är våran rådgivare för den styr allt

Athnagzo P18


du har alltså varit 80 år?

Förut trode jag att allt bara blev svart och inget hände efter döden. men för lite mer än ett halvår sedan så hände ensak och efter det så tror jag på andra sidan. inte att man har liv men man befinner sig på andra sidan och kan komminucera och titta på folk på den här sidan, jag är helt övertygad om det nästan. är inte heller lika rädd för att dö heller, hur skummt det än låter..

jag har ingen aning men ser helt klart möjligheter.. det ska bli intressant iallafall..

om allt och alla är en del av universum så kanske universum är ett och isåfall är jag ju lika mycket en del av universum som död som jag är nu och alltså har inget förändrats egentligen, mitt/vårt medvetande eller medvetandet helt enkelt kanske skiftar form eller what ever.. det är ju ett kul sött att se på det..

kanske blir det bara svart, eller inte svart men att det blir som innan man föddes, tomt liksom och isåfall är det ju skitsamma med allting så då är ju det inget att lipa om..

tror nog inte på idén att man hamnar nånstans intakt liksom, eller ens att ens medvetande kan ses som att vara detsamma liksom, jaget måste väl försvinna liksom..

men vore kul att bli överaskad.. hehe!

kanske är hela världen bara en effekt av min tankar och isåfall kanske det som händer efter döden är precis det jag förväntar mig ska hända..

och för att klargöra det (många tar spekulationer och fantasier där man nämnner gud, liv efter döden o.s.v som att man garanterat tror på det man spekulerar om och börjar argumentera som om deras liv hängde på det) JAG TROR INTE PÅ NÅGOT ALLS MEN JAG INSER ATT JAG HELLER INTE VET NÅGOT ALLS.. jag ser det helt enkelt som öppet område för min fantasi och mitt medvetande att snöa iväg på..