Hur många är genuint lyckliga?

min teori kring hur jag ska leva lycklig går i stort sett ut på att försöka se livet från den ljusa sidan, att försöka se möjligheterna och blicka framåt. eventuella motgångar bereder bara väg för nya upplevelser och möjligheter. på så vis blir inte lyckan i sig en produkt av min miljö utan lyckan blir snarare ett sätt att uppskatta min miljö, hur den än må se ut. detta kanske är lätt att säga när man bor i ett land som sverige etc men det är icke desto mindre sant för mig iaf. mina tankar är inspirerade av Aristoteles etik och här kommer ett par härliga rader ur hans bok Den nikomachiska etiken

Ty den som verkligen är god och upplyst bär enligt vår mening allt som sker med god fattning, och han gör alltid det bästa möjliga av situationen. /.../ Om så är fallet, kan ingen lycklig person någonsin bli ömklig

Jag har rätt nyligen blivit genuint lycklig. Det har krävts flera år av soulsearching och shitloads med insikter om lite allt möjligt i mitt liv och runtomkring det för att uppnå "den genuina lyckan".

greggans inlägg beskriver en del av det som jag lärt mig och jag kommer definitivt plocka upp den boken.

För att spinna vidare på det hela tror jag att väldigt många har en skev bild av vad lycka är och att jakten på den falska lyckan istället gör människan olycklig. Nyckeln till sann lycka finns inte i t.ex. pengar, saker, status, vänner, partners eller religion utan inom varje människa. Det gäller att känna sig själv och förstå sina känslor. Ifrågasätta allting och analysera.

Nyckeln till sann lycka finns inte i t.ex. pengar, saker, status, vänner, partners eller religion utan inom varje människa. Det gäller att känna sig själv och förstå sina känslor. Ifrågasätta allting och analysera.

Precis!

Däremot tror jag att det kan vara väldigt svårt att avgöra inför sig själv om det är så, på riktigt.
Människor ljuger ju som bekant bäst för sig själva.
Jag har rätt bra referens punkter eftersom jag har vart lycklig även när livet vart skit med jobb, förhållande, pengar etc. Någon sorts grundläggande inställning om att allting är rätt ok ändå.

Men å andra sidan måste det ju finnas människor som är självblinda som är lyckliga på riktigt, dom där som inte vet att dom inte kan sjunga, eller som inte vet att som är sjukt störiga.

lycka är inte ett tillstånd, det är små tillfällen.

lycka är inte ett tillstånd, det är små tillfällen.

Jag tror man måste skilja på att vara lycklig som ett koncept, och att känna lycka av tillfälliga ting.

Vem som helst kan bli lycklig en stund av att vinna 1000:- på triss, men att säga att lycka inte är ett tillstånd, är väl samma sak som att säga att man inte har varit lycklig på riktigt någon gång och inte kan relatera till det.

Jag kopplar lycka mycket till trygghet och hur bekväm jag känner mig i den situation jag befinner mig i - d.v.s. mitt liv.
Känns knepigt att peka ut "hinder" som måste övervinnas för att uppnå total lycka, men om jag väljer att se det på ett sådant vis, då är jag väldigt nära genuin lycklighet.

Känns knepigt att peka ut "hinder" som måste övervinnas för att uppnå total lycka, men om jag väljer att se det på ett sådant vis, då är jag väldigt nära genuin lycklighet.

Missförstå mig rätt, men då talar vi väll igen om lycka som en produkt av miljön? Säger inte att det är varken rätt eller fel, försöker bara komma fram till om det finns en lycka som är oberoende av ens handlingar och framgångar.

Vet inte hur jag ska förklara, men något som en ensam nämnare eller vad fan man nu säger.
Typ som en form, en circel är en cirkel, inte mer, inte mindre. det har inte blivit en cirkel som en produkt av något annat.

Skitsvårt att sätta ord på vad jag menar.

fast iof, så betyder ju det att man skulle vara född med det eller inte.... hmm

Lycka till med det, jag får nog vänta ett par år till =))

hade vart 100% lycklig om jag hade haft ett fast jobb som jag storm trivdes med. det är nog det enda som fattas.

Tror att endast somliga människor som saknar förmågan/förbannelsen att kunna tänka framåt är genuint lyckliga

jag vet inte om jag öht tror på ett koncept som "genuin lycka".
våra sinnestillstånd är i Ständig förändring. om "lycka" öht ingår i en sådan ekvation så.. ja, möjligtvis.
men sen har jag svårt att tro på dom känslomässigt relaterade begreppen vi använder, vi vet ju för i helvete inte ens vad Medvetandet är ens...
hur ska vi då kunna påstå att vi förstår det? eller påstå att vi är "genuint lyckliga", när vi inte ens kan förklara lycka mer än att det hänger ihop med dopamin, serotonin och diverse andra livsviktiga signalsubstanser i hjärnan.
gör man det endå så är man bara enfaldig..
uttöver den väldigt fattiga neurologiska vetenskapliga kunskapen vi har idag så är det ingen mening i att försöka spekulera i det. filosofera kan jag gå med på, men att försöka påstå att det ena eller det andra är ett definitivt svar på frågan, ifrågasätter Jag starkt.

försöker bara komma fram till om det finns en lycka som är oberoende av ens handlingar och framgångar.

two_grand P27, det finns definitivt en möjlighet att uppnå det du beskriver. att göra det är en annan femma, som inte vilken medel svensson som helst lyckas med "hur som helst". det kräver en oerhörd ansträngning, och en oupphörande uppmärksamhet och fokus. under väldigt många år. att uppnå det samtidigt som man hänger sig till att försöka passa in i det sociala systemet är totalt bortkastat.
ingen som lever i och är en del utav civilisationen är genuint lycklig. det är fakta.
civilisationen är Naturens motsats. så länge vi inte lever i enlighet med Naturen kommer vi Alltid att Tvivla. Alltid att känna oss olyckliga, sorgsna, deprimerade, osorterade... utanför.

studera yoga och det yoga mästarna har att säga om ämnet. den österländska traditionen är den "lättaste" vägen då den har mest information och är lättillängligast i dagens lägen. den västerländska traditionen i All ära, att komma i kontakt med dess mästare är däremot inget att ha några högre förväntningar om.
dom få man väll lyckas få kontakt med är Alltid bedragare som försöker tjäna något.
den västerländska traditionen har sina fördelar, men i slutändan så är det Mestadels bara en förenklad variant av den österländska endå. studera Yoga!

för övrigt skulle jag aldrig påstå att jag är genuint lycklig. även om personligen anser att jag förmodligen är bland de enstaka procent i världen som faktiskt är det..

"look Within, find your Own divinity. detach yourself from Social and Material struggle.."

för övrigt skulle jag aldrig påstå att jag är genuint lycklig. även om personligen anser att jag förmodligen är bland de enstaka procent i världen som faktiskt är det..

Motsägelsefullt? =)

Ska läsa igenom det du skrev igen imorgon med nyktra ögon.

Tror att man måste dela upp det i långsiktig och kortsiktig lycka. En långsiktig lycka skapas av att man är på rätt väg att nå sina mål. En kortsiktig lycka kan komma oväntat eller planerat för att slippa tänka på hinder som står i ens väg.

jag tror man väljer lycka.

Narcissus:

Tror att endast somliga människor som saknar förmågan/förbannelsen att kunna tänka framåt är genuint lyckliga

Jag tänkte själv likadant men insåg sedan att det är helt bortkastat att tänka framåt för vi vet faktiskt inte vad som kommer där framme. Givetvis är det bra att planera saker men det gäller att inte bli negativt lagd (blir arg, ledsen, förtvivlad) när det skiter sig.
Jag ska inte säga att jag aldrig blir det men jag har i alla fall lärt mig att reducera tiden för negativa tankebanor och ju längre tiden går desto mer lär jag mig att reducera.

Pusherman:

det finns definitivt en möjlighet att uppnå det du beskriver. att göra det är en annan femma, som inte vilken medel svensson som helst lyckas med "hur som helst". det kräver en oerhörd ansträngning, och en oupphörande uppmärksamhet och fokus. under väldigt många år. att uppnå det samtidigt som man hänger sig till att försöka passa in i det sociala systemet är totalt bortkastat.
ingen som lever i och är en del utav civilisationen är genuint lycklig. det är fakta.
civilisationen är Naturens motsats. så länge vi inte lever i enlighet med Naturen kommer vi Alltid att Tvivla. Alltid att känna oss olyckliga, sorgsna, deprimerade, osorterade... utanför.

Jag tror att vilken medelsvensson som helst kan komma till insikt att det materiella livet vi blivit lurade att leva från dag ett är en chimär som endast gör oss mer olyckliga. Dock krävs det nog i de flesta fall att någon eller något öppnar deras ögon.
Du har rätt att man inte kan uppnå sann lycka och samtidigt försöka passa in i det sociala systemet som det ser ut i västvärlden och det är väl ingen som påstår att det är den vägen man ska ta? Jag personligen har alltid känt mig utanför och oftast gått min egen väg (vilket gör att man blir betraktad som konstig, galen och läskig) och kan av egen erfarenhet säga att det är värt det. Vi har basbehov som måste uppfyllas för att vi ska funktionera normalt som människor men när de väl är uppfyllda så gäller det att förstå vad det är som gör oss genuint lyckliga. Och det kan du uppnå även i västvärlden, det gäller bara att förstå vad som har substans och värde och vad det är som gör oss olyckliga.

Pusherman
* "så länge vi inte lever i enlighet med Naturen kommer vi Alltid att Tvivla. Alltid att känna oss olyckliga, sorgsna, deprimerade, osorterade... utanför."
- Menar du att alla som lever i enlighet med naturen är lyckliga, eller att endast genom att leva i "enlighet med Naturen" (vad nu det ska betyda) har en person möjligheten att kanske uppleva lycka?

10-4, over...

Varför ska alltid folk berätta hur saker och ting är, precis som att dom besitter en kunskap som inte många andra människor delar.
Det är ett beteende som hör hemma hos översittare och narciscister, dom tror jag är långt borta från ämnet i denna topic, ingen nämnd, ingen klämd.

f.ö
Jag börjar tro(!) att det vi talar om inte går att beskriva helt med ord utan bara upplevas.
Det är förmodligen något som står över, eller utanför teoretisk kunskap, det kan inte alltid finnas logiska kopplingar mellan ting och känslor, eller vilken sorts miljö man lever i.
Det behöver inte ha en naturlig relation till "en del utav civilisationen" eller "förmågan/förbannelsen att kunna tänka framåt".

Förmågan att kunna tänka framåt kan ju vara bra, men inte i relation till lycka. Det verkar ju lika logiskt som att bli lycklig av att vara bra på att planera en kalender.
Eller att bli förälskad för att man är bra på att planera.

two_grand: Varför ska folk alltid tolka saker som att de berättas som sanningar? Det kan bara handla om felaktig retorik eller nåt (jag tar inte åt mig för jag förklarar allt som mina sanningar, men som sagt...)

Genuin lycka har ju mycket med känslor och sinnesstånd att göra och då räcker inte ord till.

Förmågan att kunna tänka framåt kan ju vara bra, men inte i relation till lycka. Det verkar ju lika logiskt som att bli lycklig av att vara bra på att planera en kalender.
Eller att bli förälskad för att man är bra på att planera.

Jag vill ändå påstå att det kan leda åt rätt håll. Om man tyngs av att ingenting går ens väg pga man inte kan planera ett jota så tror jag att de negativa tankarna ligger närmare till hands. Men visst, egentligen har det ingen betydelse.

rätt ironiskt att först skriva att känslor inte är särskilt logiska för att sedan hävda att det inte är logiskt att bli lycklig av att vara bra på att planera en kalender =)

väljer man att bli lycklig av att planera sitt liv så blir man lycklig av att planera det..
väljer man att bli lycklig av att leva spontant så blir man lycklig av det..
väljer man att bli lycklig av att äta frukt varje dag så blir man lycklig av det..

i slutändan väljer vi själva hur vi ska må vare sig vi vill det eller inte
man är sin egen lyckas smed..

det kanske låter jävligt klyschigt men lycka är något man väljer.
det finns oändligt många anledningar att vara lycklig, och precis lika många att inte va det..

...always look on the bright side of life =)

joda: Det finns sanning i det men jag tror att det är väldigt lätt att lura sig själv att man blir lycklig av saker som egentligen inte gör en lycklig.

folk måste förstå att livet inte handlar om att vara lycklig.

Ooh =)
Så: vad handlar livet om - vad är dess syfte?

10-4, over...

livet innefattar alla sorters kännslor och blir liksom inte mer värt bara för att en av dem skulle dominera pågrund av att det finns en allmän norm på en lägre nivå som säger att denna kännsla är mest värdefull och eftersträvansvärd.

Så, du skulle tycka att det var lika mycket värt att känna sorg ett helt liv om att känna lycka ett helt liv?

10-4, over...

rätt ironiskt att först skriva att känslor inte är särskilt logiska för att sedan hävda att det inte är logiskt att bli lycklig av att vara bra på att planera en kalender

Jag kanske är trög, men fattar inte det ironiska.

Jag tror han menar att om känslor "inte är logiska" bör det väl vara fullständigt logiskt att de har ologiska kopplingar? ;)

10-4, over...

Mabande P31

ja så kan man se det, du blir ju inte mer eller mindre värdefull för varken dig själv eller av andra i vilket fall. du lever i vilket fall och din kropp fungerar i vilket fall och du strävar efter samma sak i vilket fall.

Om du blir lycklig av att hjälpa andra så är du ju värd mer för dem än om du blir sorgsen av att hjälpa dem.

Vilken är denna gemensamma strävan vi har?

10-4, over...

dina celler och mina celler strävar efter samma sa, och överlevnad är väldigt högt prioriterad hos oss båda. om du ärlycklig när du gör detta eller olycklig ja det är en produkt av din omvärld och dina värderingar, och är därför lika oviktiga som dessa i slutändan.

Dock kan ju din lycka / olycka få konsekvenser för dina cellers överlevnad / fortplantning.
En djupt olycklig person som tar livet av sig orsakar sina cellers död.

Även i livet orsakar nedstämdhet problem för cellernas överlevnad då de påverkas både direkt och indirekt av de signalsubstanser som utsöndras under sinesstämningen.

10-4, over...

Doc. Oc

joda: Det finns sanning i det men jag tror att det är väldigt lätt att lura sig själv att man blir lycklig av saker som egentligen inte gör en lycklig.

Självklart, men redan där tror jag personligen egentligen att man omöjliggjort sin egen lycka.
Personligen tror jag inte lycka kan uppnås genom något eller av något då det leder till o-lycka (länge leve norrland). Om bilar gör mig lycklig så kommer jag aldrig att vara lycklig eftersom jag alltid kan skaffa en till, om min bil gör mig lycklig blir jag olycklig om jag blir av med den.
För att uppnå lycka tror jag vi måste släppa allt och bara vara lyckliga helt enkelt. Jag tror att den som bygger sin lycka på något annat än en själv är dömd att leva olycklig.

Nu hårddrog jag det visserligen rätt ordentligt, jag förväntar mig inte att folk ska släppa allt och sätta sig på ett berg och le 24/7, utan jag ville mest bara visa på tankesättet bakom min filosofi som jag knappast lever efter själv till särskilt stor utsträckning..

just ja, ovanstående kanske mer ska ses som en "guide" för att minimera o-lycka än att uppnå lycka i sig somsagt.. även om avsaknad av o-lycka knappast är nyckeln till lycka i mina ögon så kan det nog hjälpa en bit på traven till ett mindre olyckligt liv =) och som man säger,
the sweet is never as sweet without the sour ;)

läste just en rätt bra bok på ämnet.. Lyckoformeln heter den av Stefan Klein..

den behandlar lycka utifrån vad vetenskapen säger om den, han tar upp en jävla massa experiment ochvad de betyder för lycka i vardagen..

några av sakerna han kommer fram till är att lycka inte är detsamma som icke olycka eller icke sorg utan lycka kan finnas samtidigt som de två dock kan lycka sänka nivån av olycka och sorg, en av de viktigaste sakerna för att uppnå lycka har i experiment som gjorts på ämnet visat sig att vara aktivitet av alla slag är man aktiv så är hjärnan lycklig det går inte att vila sig ur en depression eller en dålig period, eller det går åtminstone snabbare om man bara tar sig i kragen och får något gjort, det kan räcka att städa för att omma igång, belöningssystemet kickar in direkt..

andra viktiga faktorer är kontroll över sitt eget liv, att man är engagerad i något (en förening, samhället, politik, djurrätt, sin familj, ett kompisgäng), omväxling är viktigt då vårt förväntnings belönings system vänjer sig fort vid goda saker och slutar belna oss, det glöämmer dock lika fort det är därför en person som tjänar massor av pengar inte kan sluta att vilja tjäna mer man vill ha lite till för att få en belöning av hjärnan igen en finare bil ett större hus det gör dock bara att man hamnar i en destruktiv spiral som enbart leder till mycket kortvarig lycka, pengar ökar bara välbefinnande och lycka på en viss nivå är man så fattig att varje krona verkligen gör en skillnad så fungerar mer pengar positivt på lyckan emn nästan uteslutande så är väldigt rika människor lika olyckliga som folk med medelinkomst..

samhällen med jämt fördelade resurser har visat sig vara lyckligare än samhällen med stora klyftor (skandinavien ligger nästan i top där), detta för att vi jämför oss med andra och om alla andra har ungefär lika mycket som oss så är vi inte stressade över prylar och pengar..

en annan intressant grej är att vetenskapen har vederlagt myten om att leva ut sina negativa känslor för att bli av med dem.. att gråta ut, att slå bort sina aggressioner o.s.v fungera inte utan lär bara hjärnan att det negativa beteendet och den negativa känslan ska vara där.. när man gråter ut så talar man dock ofta ut och effektiv självanalys följd av undanträngande av den negativa känslan fungerar mycket bra..

den viktigaste faktorn är relationer, ensamma människor mår sämre och dör tidigare, det gjordes ett hemskt experiment på 1300 talet (tror jag det var) där barn hölls helt från korppskontakt från att de var små, de dog väldigt fort.. att göra saker för andra är en av de saker som ger absolut mest belöning i form av lycka..

lycka är ett val, vi väljer hur vi ska se på livet och vi väljer hur vi ska leva det, man vet nu att hjärnan är plastisk och kan förändras genom hela livet det betyder att man inte kan skylla helt på kass barndom eller gener alla som inte har allvarliga åkommor eller hjärnskador kan lära sig att bli lyckliga även om det såklart är olika svårt, väljer vi att ligga kvar i sängen och vältra i hur synd det är om oss blir vi olyckliga, funderar vi kort på vad det är vi mår dåligt över och sedan lägger undan det och går upp och kommer igång med positiva aktiviteter så blir vi lyckliga..

klychigt men det handlar om att välja att se glaset som halvtomt eller halvfullt..

jag har hört en människa säga att han är genuint lycklig, och det var Mark Levengood. han förlät ju nynazisterna som han fick stryk av så förlåtelse lär vara en av många knep för att nå lyckan..

Mark Levengood verkar vara genuint lycklig helt klart.. iaf bra mycket lyckligare än genomsnittet. =)

Boken lycka som i princip bygger på dialoger mellan en amerikansk psykolog? och dalai lama är helt klart värd en läsning om man vill ha något att göra. den känns inte direkt överdrivet buddistisk heller så det finns något att ta till sig där för alla oavsett vad man har för syn på livet i stort.

jag är lycklig när jag är till 100% fokuserad eller koncentrerad på något speciellt, om vi nu talar om genuin lycka, tyvärr är den aldrig bestående eftersom jag inte kan koncentrera mig på en sak utan att förr eller senare hamna i sidospår, se vägskäl där man måste tänka på flera saker samtidigt osv. ett exempel är att hänge sig åt att lösa en logisk uppgift; man vet någonstans att den går att lösa, allt man behöver göra är att fullständigt koncentrera sig på att lösa den. det är ett känslotillstånd jag vill vara i oftare tror jag.

tror aldrig jag kan vara fullkomligt lycklig under en längre tidsperiod, säg 1 år, det vore omänskligt, händer inte någon.

Lycka och lidande av Bengt Brülde är en bok som jag velat läsa, tyvärr har jag inte tagit mig råd och tid etc för att göra det. Verkar mycket intressant. Någon annan som läst den?

Dr.Octagon

Tror nog att alla människor med normal hjärnkapacitet inte kan undgå att tänka framåt. Även om man nu blir helr nerdeppad av det innebär det ett visst allvar nog för att grumla all möjlig eufori.

Jobbade en sväng med människor utan normal hjärnkapacitet (kan aldrig lära mig den jävla pk-termen, efterbliven, mentalt handikappad (insert valfri benämning here) Det jag aldrig kommer glömma är X, maken till glad jävel har jag aldrig någonsinn ens kunnat föreställa mig. Hur skitfylld blöja han än hade var han solen personifierad. Lekte med tanken att dunka skallen tillbaka en 20år i utvecklingen.

Hur kunde den jäveln vara så satans lycklig hela tiden? Det jag kom fram till var mitt första inlägg, därav detta

Läs boken Klaga lagom Alfons Åberg. Den är inte så dum faktiskt.

"Jobbade en sväng med människor utan normal hjärnkapacitet (kan aldrig lära mig den jävla pk-termen, efterbliven, mentalt handikappad (insert valfri benämning here) Det jag aldrig kommer glömma är X, maken till glad jävel har jag aldrig någonsinn ens kunnat föreställa mig. Hur skitfylld blöja han än hade var han solen personifierad. Lekte med tanken att dunka skallen tillbaka en 20år i utvecklingen.

Hur kunde den jäveln vara så satans lycklig hela tiden? Det jag kom fram till var mitt första inlägg, därav detta "

Saliga äro de ovetande.

Enda gången jag var genuint lycklig var när jag var fem år gammal.
Sen har livet inte varit snällt mot mig. Det är svårt att finna lycka när man bara ser misär.

Azziz
Du väljer vad du väljer att se.. det går alltid att hitta något att vara glad över även om det kanske är lättare att göra det omvända..

lycka är ju också ett jävligt luddigt begrepp
vad är det?
jag är nöjd. lycklig? osm sagt vad är det

joda: stämmer till viss del. lider dock av depression och är inte under behandling nu, så har svårt att se de bra sakerna..men visst jag erkänner, oftast lägger jag märke till de dåliga sakerna framför de bra.

Det gör vi alla.. det viktiga att komma ihåg är att insikt är första steget mot förändring.
är man inte medveten om att man kan välja att vara lycklig är det svårt att göra det.

Azziz F21

Vill inte vara taskig, men finns gott om emo trådar, detta är inte en av dom.

two_grand: är jag emo för att jag har en sjukdom?
Din fråga var om jag var lycklig, jag svarade på den, så jag förstår inte riktigt varför jag skulle vara mer emo än vad du är som startar tråden.

Låt oss diskutera lycka som begrepp istället för depressioner etc som diskuterats i otaliga trådar på whoa.

Tänkte fokusera lite på dom lyckliga som koncept, oftast de som mår dåligt eller som har diverse problem som står i fokus i detta forum.

Som sagt.