Scar Tissue. Självbiografi av Anthony Kiedis, sångaren i RHCP

så den är bra? gillar chili peppers musik jättemycket men har fått intrycket av att anthony är jävligt dryg, men jag kanske har fel?

den fick väl ganska bra kritik vill jag minnas, men som sagt, det kanske bara är önsketänkande?

fö har han väl levt ett ganska spännande liv, eller iaf ett som är tacksamt att skriva om..

Jag läste boken förra vintern och rekomenderar den starkt. Mycket gripande historia om Anthonys mycket speciella liv. För ett RHCP-fan är boken ett måste!

Den är precis Torre1 P17 säger så är det en riktigt gripande bok.
Stört mycket den mannen vart med om. Riktigt välskriven.

"punkbandet" Wtf? :S

haha.. när man läser den blir man helt avtrubbad och känner som att de sakerna han har gjort är normala och alldagliga...så är det väl kanske inte.

dock är den skriven på ett litet tjatigt sätt, av den där "medförfattaren" antar jag.. många intressanta anekdoter och som nån sa, om man är ett fan är det ett måste, eftersom det inte bara handlar om honom och hans flickvänner utan även om exempelvis john

lpter intressant. ska köpas

Läste den för några månader sen och gillade den. Det hjälper ju om man gillar RHCP. Hade jag inte gjort det tror jag inte att jag funnit boken vidare intressant då det under större delen av boken handlar om hur han knarkar och kärar ner sig.
Lite orättvis beskrivning kanske eftersom det handlar ganska mycket om musiken också. Dock så skulle jag ha velat höra mer om fr andra i bandet. Det handlar en del om John och de andra, men inte alls djupgående. Boken är centrerad runt Anthony, som är väldigt egocentrisk och så vidare, men detta får man väl nästan förvänta sig när man läser en självbiografi.
Allt som allt är jag nöjd med läsningen även om jag hellre läst en bok som handlade om RHCP istället för bandets sångare.

En rockbok som är jävligt bra skriven är Mötley Crue - The Dirt.
Läste även den i sommras och även om jag i stort sett aldrig lyssnat på bandet i fråga, sånär som på enstaka låtar, så njöt jag verkligen av boken. Denb är verkligen skandalös med massor av smaskigheter, som jag inte ska gå in på eftersom det inte är vidare relevant. Det är sättet den är skriven på som funkar så bra. Alla band medlemmar har blivit intervjuade, tillsammans med diverse producenter, managers och dylikt, och de intervjuades åsikter tas del av i separata kapitel vilket i sin tur ger läsaren en mer månfaceterad bild än den man får i Scar Tissue. Händelser beskrivs ur olika perspektiv, vilket inte är fallet i Anthonys bok.

Det här var ett långt bögigt inlägg.