Erfarenheter av Kognitiv Beteende Terapi?

jag har inte gått på kbt själv men både min bästis och pojkvän har gjort det. båda hade problem med panikattacker och blev helt friska efter 6 respektive 12 månader.
det är dyrt men helt klart värt det (kanske finns nåt sätt att få det betalt av landstinget, jag vet inte men kan tänka mig att det isf krävs en hel del jux).
det går ut på att man får övningar som man ska utföra i vardagen och sen ska man typ prata om det och hur det gick och sedan får man så mycket distans till sin ångest att den går att "koppla bort"/inte ens uppstår.

läs mer på kbt.nu !

jag testade ett tag men de hjälpte mig inte direkt

hjälpt mig asmkt hittills. med många saker.

Made in japan
ooh, vad bra att det hjälpte dom :], låter amazing tho att liksom kunna bli "botad" av nått som kan kännas så sjukt tungt. Upplyftande historier ^^
Får kolla upp hur man skulle kunna fixa det där med priset sen.


Spyder
Vad hade du för problem? Vad var det som inte funkade för dig?

oh, PhilAhz0phee
samma fråga till dig, vad hade du för typ av problem?
Hur länge har du gått i terapin nu?

oops, nu skrev ja från fel användare

jag gick för nedstämdhet och panikångest. Det hjälpte mot nedstämdheten, men panikångesten hjälpte det inte ett skit och jag har istället lärt mig att leva med det.

men jag har kunnat ändra mina negativa tankebanor iaf och tränar fortfarande på det.. men sen tror jag också att mycket ändrades i mitt liv till det bättre gjorde att jag mådde bättre.

jag fick ångest o blev deprimerad efter att jag hade psykat ur på svampar en gång, visste inte riktigt va de grundade sig i men min stresströskel va typ noll o ja blev nervös o cp för minsta lilla typ.. de grejjerna hon lärde mig gav inte så mycket o hon tyckte inte heller hon kunde göra nått större för mig i och med att de va ett lite annorlunda problem

Det verkar bara bli fler och fler som blir deprimerade och får ångest? Kan detta bero på utbildnings trycket och allt? Skulle vilja veta. Kanske offtopic men tycker det hör till lite ändå. schysst om nån kan svara!

går fortfarande för social fobi, depression och borderline.
iofs är min kbt blandat med DBT, och har gått i terapi i
snart 1 år ungefär. men min terapi tar slut i september
helt.

en nära vän gick för sociala fobier och ångest osv och det hjälpte en hel del tydligen. hon varvade dock med annan typ av terapi.

localareagraffw0rk
För mig handlar det inte om något sånt alls. Många verkar bli deprimerade när dom har gått på högvarv för länge, för mig var det nog det motsatta.
Jag har alltid haft lite sociala problem och på senare tid också en sysslolöshet som nog gett mig för mycket tid att tänka över det.

Philahzophee
ah ok. Kul att det gått bra för dig :].

localareagraffw0rk P1

Ja i stort sett handlar det om att man i dagens läge har högre press på sig än när vi levde i bondesamhället. Man visste att man skulle jobba på gård, föda barn osv. Nu handlar mycket om att man har mer press på sig. Samtidig som det är mer accepterat att det är en folksjukdom att må psykiskt dåligt. Fanns ju inte direkt några psykologer under bondesamhället.. så vi vet ju inte, drängen klas kanske inte alls mådde så bra ;)

Sen vet vi att låg serotonin-nivå även är ärftligt och nedstämdhet därför kan ärvas.
Många flyr också från sin problem genom droger vilket ofta leder till depression.
Arbetslöshet eller att inte ha struktur i sitt liv leder också till att man mår dåligt. Med struktur menar jag inte att allt är kartlagt.. men du fattar.



Sen en fråga. Är det någon med panikångest, som jag, som blivit hjälpt av KBT?

Jag menar, det jag fick veta var att jag inte ska dö.. no shit..det visste jag redan. Att andas i "fyrkant" så jag kommer ner i vilopuls och att jag ska tänka att det är som när jag är anfådd. Vilket det inte är.. att andas i fyrkant går inte när jag hyperventilerar.. min rädsla är inte att dö utan att typ kräkas och svimma.. de gånger jag haft panikångest har jag kräkts eller svimmat.. så det har ju bekräftat min rädsla.
Jag menar, första gången man får en panikångest attack kanske man tror man ska dö. men sen måste man ju vara mer eller mindre korkad om man fortstätter att tro det..

Bountyboo:
"Jag menar, första gången man får en panikångest attack kanske man tror man ska dö. men sen måste man ju vara mer eller mindre korkad om man fortstätter att tro det.."
Korkat uttalande, rädslan kan fortfarande vara lika stark.
Jag har upplevt panikångest-attacker  till och från de senaste åren och är medveten om vad det är som händer i kroppen, att det går över osv men likförbannat satt jag bara så sent som i somras och kved om att få åka till sjukhuset för att hade så otroligt ont i armar och ben under en ångestattack. Trots att jag var fullt medveten om att det var panikångest så hjälpte ju inte det och rädslan/paniken tar ju över, det är helt irrationellt.

Väntar själv på utredning om huruvida ska få KBT (möjligt via internet hoho) mot panikångest och ser fram emot att någonting kommer hända, glad över alla möjligheter till att skaffa verktyg för att lindra ångesten i mitt liv! :)

ahoshlaboshlo F22 jag har som sagt panikångest själv. Men har aldrig förstått dödsrädslan.. det som har sån panikångest borde iaf kunna få hjälp med KBT. För då är ju inte panikångesten problemet i sig utan nån slags inbillning att man ska dö.

Jag vet hur det fungerar för jag kan inte få bort det eftersom min rädsla faktiskt sitter i symptomen av en panikångest attack.. svimma och kräkas. Jag får hjärtklappning, tunnelseende, tappar hörseln, kallsvettas och så mår jag illa.. Min panikångest kommer i situationer jag inte kan rå över. T.ex när jag är fast någonstans. Som att jag inte kan gå från frisören utan att ha klippt färdigt håret. Jag är fast där. På ett flygplan. I en ny situation som en ny utbildning (tog mig 3 dagar för mig att komma till skolan när jag för 1 1/2 år sen skulle börja min utbildning) ellr nytt jobb och vet att jag inte bara kan gå. När jag är på bio eller på en föreläsning etc. Låsta situationer.

Jag gick 10 gånger i KBT a 800kr.. och visst var det värt 8000kr att må bättre.
KBT genom internet tror jag inte på. Eller du menar att utredning är där? För annars är ju personlig kontakt A och O..

Kör på KBT och SSRI (om du vill ta piller) och du har en riktigt bra prognos.

ja, precis kombinationen av KBT och SSRI är ju den optimala. Jag är förresten pillerfri sen snart ett år tillbaka!

Härligt att höra BountyBoo. Tog du SSRI bara eller hade du någon bensodiazepin vid behov också? Aja, skönt att se att någon som haft problematiken du hade kan tillfriskna och leva utan piller. :D

Bountyboo:
Jag har läst tråden och vet att du själv har panikångest och ifrågasätter verkligen inte det men det ser inte likadant ut för alla.
Som med rädslan för att dö - min rädsla är att jag håller på att bli helt skvatt galen, sinnessjuk och hamna i en psykos men jag GÖR JU ALDRIG DET! Dock är det den rädslan som jagar mig när jag får panikångest även fast jag vid det här laget borde ha hajjat och lärt mig att näe det verkar inte bli nån psykossjuk galning av mig! (peppar peppar ta i trä). Det jag menar är att rädslan kan ha olika "objekt" (rädsla för att dö, svimma, kräkas, bli galen osv) men man har fortfarande en rädsla under själva attackerna s a s.

Har faktiskt ingen aning om hur det med KBT via internet ser ut, det enda jag vet från min läkare som föreslog det är att det är någonting som de har infört på försök och att det tydligen har gett helt okej resultat! Om jag får tillåtas gissa så antar jag att man via en sida (där jag fyllt i självskattningsformulär bla) har en löpande kontakt med sin behandlare och får olika uppgifter att utföra och sedan får man förmedla hur det gick, kändes, resultat osv till sin behandlare...via sidan. Men det är bara rena gissningar, vet inte ens om kommer få det!

Sammanfattningsvis har KBT gett mycket bra resultat på folk som lider av panikångest!

Unfuckwithable P21 inga benso.. som tur är för egen skull.

ahoshlaboshlo F22 Jo, jag vet också att det inte är likadant för alla. Därför jag har svårt att förstå folk som tror att de ska dö. Samma sak att många fokuserar just på att panikångest handlar om att man tror att man ska dö Men jag vet ju att det är lika illa vad man nu än tror ska hända en, för de fysiska symptomen är ju ofta de samma.. tyvärr :)

Nya saker är ju alltid bra och det är bra att du får testa det. Du får rapportera sen hur det går och hur det funkar.

Själv har jag svårt att se hur man kan bli hjälpt för att jag har läst, och är övertygad själv, att när man väl hittat kanalen till sin panikångest är det svårt att "stänga av" den. Men man kan mildra den. Jag har absolut inte lika många attacker nu som för ett par år sen. Nu blir det bara vid "speciella" tillfällen.. kanske nån gång var tredje månad om ens det. Jag har också alltid sett till att min panikångest inte har fått stoppa mig från att göra saker.

Bountyboo: ja, de fysiska symptomen är väl oftast detsamma eller väldigt likartade, de är ju väldigt centrala vid panikångest liksom!
Schysst att höra att det har blivit bättre!

Återstår att se huruvida ens kommer att få den behandlingen, inte träffat läkaren vid mottagningen än och nu när medicineras igen så tycker faktiskt att det har blivit bättre!

har gått för social fobi+ ångest tankar har hjälpt mig mycket!

Har inte gått nånstans men läser en slags självhjälpsbok, "Sluta grubbla börja leva" av Steven C. Hayes. Rekomenderas om man inte har råd/lust att gå något program. Det innehåller en hel del övningar osv. Har inte läst den klart ännu men hitills är den en hit. Värt ett försök iaf.
Anledningen till att jag skaffade boken var väl depression men endå mest i förebyggande syfte, har en massa sånt i släkten.

Unfuckwithable P21
SSRI? Vet inte om jag skulle våga ta piller, verkar finnas så läskiga biverkningar av antidepressiva piller.

noeL P21 va kul att det hjälpt dig :].

murflemski P20
Tack för tipset!

Jag kunde inte åka hiss förut. Inte ens låsa toalett dörren för att jag var så klastrofobisk. sen tvingade jag mig attt åka hiss ett par gånger. sedan fick jag sitta i fyllecell och tänkte att jag kan inte göra något åt det och chillade bara. sedan dess har jag inte längre någon fobi för små utrymmen.

Det är väl KBT?

snarare exponeringsträning...som väl brukar ingå i KBT vad jag har förstått. skönt att du lyckades på egen hand!

det är helt sannslöst vad ångest och sociala störningar ökar.
någonting är redigt snett asså. :/

CameraObscura

Finns det några källor på att det ökar? Kanske är så att det uppmärksammas mer bara. Jag vet inte.. därför jag frågar. :P

Egna åskådningar bara. men det är väl också den ända tillförlitliga källan :)

Är väl så att det är mer accepterad nowadays med psykisk ohälsa, samt att folk har mer tid att utveckla neuroser då dom inte behöver stå vid en åker 24/7... sen är det ju lite halvt inne att vara deprimerad och må dåligt för att visa att man är svår och djup.. skall inte förnekas :P

Ja, jag tror som Unfuckwithable.
Jag tror att 50% av folk med depressioner inte är tillräckligt sjuka för att egentligen bli klassade som detta. Och likaså så tror jag att vi gör för lite nytta för att känna oss viktiga, vi fråntas många viktiga upplägg för självförkligande och att få känna sig viktig och nyttig. i en kombination med pressen att ändå göra detta.

Moment 22.

framförallt så tror jag kidsen nuförtiden blir så jävla bortskämda, och utsätts aldrig för farliga situationer som kan stärka dom etc så när nåt händer har dom inte skillz att hantera det. det är nog iaf en av anledningarna till att den psykiska ohälsan har ökat, läs "i trygghetsnarkomanernas land" av david eberhard. lite högerlutande ibland och så men ah nahr många poänger i boken.

green_orange

Ja, jag var tveksam i början. På att det skulle hjälpa dvs.
Men jag menar man ska vara ärlig, man ska inte hålla på
att larva sig heller, till en början togs några av mina ytligare
problem upp. Saker som hänt mig i det förflutna, saker som
händer mig nu, saker som får inte hända i framtiden.
Bara för att bygga upp en slags idé av hur man är som
person. Mitt liv var som en slags ond cirkel som hållt på
i över 8 år, så den var tvungen att förändras.

Det som är roligt är att finnas i ögonblicket just nu, nu, nu.
Något som vi många glömmer att göra och som leder till
att vi gör fel saker för vi är för stressade.
Jag rekomenderar KBT även för rökning, övervikt och andra
mindre problem.

Fast det gäller att hitta någon man trivs med.
Och verkligen försöka få sin röst hörd.
Det är många som kan missuppfatta en om man inte redovisar
på rak arm hur illa det är. Något som jag fått erfara.

PhilAhz0phee

mhm, i see.
Altså.. jag tycker själv ibland att mina problem är dumheter. Jag har mått piss rätt länge egentligen och sen började jag inse att vad jag kände och så kanske hade ett namn, att det kanske var ett tillstånd eller ja..
Ibland verkar det dumt att tänka att jag behöver hjälp, som att det vore överlyx typ, att jag bara borde kunna deala med det själv. Ibland känns det extremt dumt att analysera sig själv och att lösningen bara ligger i att släppa tänkandet, men sen vissa dagar inser jag att det verkligen inte går, att tänkandet och ältandet tar över och att jag skulle behöva ha nån som kan ge mig lite perspektiv o så. För ibland vet jag verkligen varken ut och in och allt blir asläskigt.
Sen kommer lite bättre dagar då allt känns lite fånigt igen och jag glömmer hur sjukt pissigt jag mådde dagen innan.


Av vad jag läst o så har jag tvångstankar, tror själv att de grundar sig mycke i typ social fobi och att jag bara har en extrem vana att tänka mycket mer än vad jag agerar.
Får se om jag tycker att jag "förtjänar" terapi.. men om saker inte löser sig själva borde man väll lika gärna ta hjälp för det?
Att finnas i ögonblicket är något jag skulle behöva ^^ hårt.
När jag väl lever i ögonblicket, som nu faktiskt, så är allt i världen heeelt perfekt och lovely, allt som jag annars kunde tycka var skit.
Sen kommer dom där pissstunderna och bajsar ner på hela tillvaron >:/

Alltså visst, så som du säger ditt liv går upp och ner och det känns
jobbigt. Så har vi alla, enda skillnaden mellan de som har "normala"
ups n downs är att folk med något i bakhuvudet har svårt att klara
sig ur de situationerna och dom gör oftast dumheter just då.
T.ex om man får panikångest och vet inte vart man ska ta vägen,
lindrar problemen genom att ta till flaskan för man vet inte hur man
ska hantera situationen. Det blir som din tryggis-filt liksom, du lär
dig att detta funkar när du mår som sämst - så länge det är en
god sak som t.ex att göra saker bättre så är det bra, men gör du
saker som automatiskt kan förvärra situationen blir det åt helvete
i slutändan.

Jag är lite virrig på att förklara. Men om du känner under dina
mest nere-perioder att det är liksom OHANTERBART och du behöver
hjälp så ska du inte skämmas, ta kontakt med någon isånafall.
Folk har gått på terapi för mindre liksom.
Lycka till!

jo, tack :]

Fungerade för mig att behandla en viss fobi jag hade. Förbered dig på de tre värsta timmarna i ditt liv, men känns jävligt bra efteråt. Man måste fortsätta arbeta med det man vill förändra, men efter sessionen var fobin borta (var borta fast jag inte arbetade mot rädslan effektivt) och jag kunde utsätta mig för det jag ofta svimmade av.

Rekommenderas starkt!

ooh imponerande ^^

Inget unikt fall ;) Känner flera som gjort samma sak med samma resultat. Utan tvekan värt vad det kostar.

funkade inte ett skit för mig. jag har trasslig barndom men en cp-pappa och var deprimerad pga av det. jag kunde bara inte fixa det med deras övningar o så. gick till en som var inriktad på det området som jag passade in istället. mkt bättre för mig iaf.

men vi är alla olika.

Någon som provat någon alternativ terapi form som t.ex. EFT ?

Jag har provat på DBT förrutom KBT.

jag får gå och prata på ett ställe för ångest och sådant. har dock inte testat kognetiv betende terapi. men kanse får testa det framöver ska få prata på ny nytt sätt nu efetersom att jag nyss fått reda på att jag har en personlighetsstörning. men jag har hört att kognetiv betende terapi ska vara jävligt bra

hjälte

Vad har du för personlighetsstörning? Om du vill säga dvs.
Det är bra med KBT för sånt, ja.

PhilAhz0phee F22 

Schizoid personlighetsstörning säger läkarna att jag har. jag uppfylde 5 & en halv av dom kreteringarna man var tvungna att uppfylla

Ah okej, har du alltid kännt dig så som du är nu?

PhilAhz0phee F22

nej det började för några år sedan tror jag

Fan vad känner igen mig med vissa här. Här känns det som om folk förstår en och inte dumförklarar en.
Jag har också en extrem ångest ibland som vägrar släppa taget och som tar över allt. Jag kan haka upp mig på så otroligt oöndiga saker. Typ "om inte jag går å tränar idag så kommer allt gå åt helvete" och sen har jag ångest för det i flera dagar typ.

Jag behöver mågon slags kontroll har jag märkt och om jag släpper på den kontrollen så får jag ångest. Det gäller allt i mitt liv. Jobb, pengar, förhållande, träning, matvanor....ja precis allt som styr vardagen. Jag har så otroligt svårt att bara slappna av och tänka: äh vad fan, skitsamma!

Jag har varit deprimerad förut och tror att det har mycket med saken att göra. Men jag förstår inte varför jag ska ha sån otrolig kontroll över mitt liv. Jag vill bara slippa det å leva livet. Men det går inte. Och det värsta är när man ska försöka förklara det här för folk. Ingen har hittills förstått mig. Det är det jobbigaste...