förmågan att stänga av?

Ja du, med tanke på att de som "stänger av" har en tendens att antingen nå härdsmälta efter ett tag eller åtminstone ses som rakt av jobbiga av (f.d.) vänner / familj så tror jag att det är bättre för dig att sikta på att lösa eller undvika vad det än är som är problemet istället för att skita i allt.

10-4, over...

Förmodligen visdomens ord.
Men fan va skönt de hade varit!
Oavsett hur jag gör så styr min hjärna mig dit.
Dessvärre finns det inget att lösa, bara att glömma, men det går inte.

De är bättre att som mabande säger lösa/undvika problemen.
Men de handlar om att blockera dem, på valfritt sätt. Vilket inte enligt mig är rådlagt att göra, då du kommer få ett brakedown som kan jämföras me att köra rakt in i en vägg förr eller senare.
Om du nu vill blockera dem, så får man hitta sitt eget sätt att gå till väga. De handlar lite om att kontrollera de tankarna som inte är undermedvetna.. Lite tricky.
Och inte rådlagt av mig att göra,

Hmm.. låter tricky som fan.
Känns som om att jag är totalt körd vad de gäller just den här situationen.
Jag har testat med allt men slutar alltid på ruta 1 igen.
Antar att tiden får ha sin gång då. Men de kommer vara jävligt segt om de fortsätter såhär i massor av år för att tidens gång har gått på semester.

Rohypnol.


Dålig lösning dock.

Asså den metoden är tricky, De handlar mest om att om tanken kommer så börjar du tänka på något annat,fast på ett lite mer tricky sätt.
Det tar lång tid att lära sig,och efter ett tag händer de självmant. Fast det är ett bättre sätt än att knarka/supa ner sig, vilket jag inte alls rådlägger, på någon höjd alls.
Vet inte om du kopplar alls. vad jag menar.

Jo jag förstår precis vad du snackar om.
Jag undrar bara hur jag ska få min störda hjärna till att funka så.
Fan jag har försökt hela mitt liv att styra mer över den och att lära mig att slå bort fel tankar.
Men de känns helt hopplöst.
Känns som om att hjärnan alltid drar det längsta strået.

Det är väldigt tricky, själv käner jag bara ett fåtal personer som kan det.
Om du inte klarar det så sägs det att tiden läker alla sår.

Ja dom säger det. Hoppas "dom" har rätt.. helt enkelt.

Varför vill du stänga av dina känslor? Jag hade blivit ledsen om jag inte känt :(

Givetvis inte alla mina känslor. Men dom känslorna som ändå bara gör mig ont.

De löser sig ska du se:)
annars får du bara öva, o umgås med massa glada människor, kanske byta miljö.

Det är de som är de fula med hela situationen.
Den personen som får mig att må såhär behöver inte höra av sig, vara närvarande eller ens finnas. Personen i fråga förstör mig ändå.

Fast sådana känslor kommer ju finnas med dig mer eller mindre hela livet. Istället för att jobba emot dina känslor borde du kanske eliminera saker/personer som får dig att må dåligt?

Samtalsterapi funkar för många... kanske något att prova

Ah. då är ju de problematiskt,

Fast de är ju inte så att jag jobbar emot dom. För jag orkar inte det längre.
Och som sagt personen äter ju upp mig inifrån även om han inte finns.
Well fuck it.. de finns ingen lösning I get that. Får väl försöka leva med de ist.

Det går inte att endast stänga av vissa känslor. Om man fokuserar på att inte få in de dåliga känslorna så sker det motsatta.

Det man däremot kan göra är att omprogrammera sitt undermedvetna och på så vis må betydligt mycket bättre med sig själv. En kompis vars jobb går ut på att hjälpa människor socialt rekommenderade "the sedona method" (ljudbok) när jag snackade med honom om just detta för ett par månader sedan.

Ooh.. de e ju lätt värt ett försök!
Tack för tipset.

Att stänga av och att glömma är för mig två skilda ting. Stänger du av, så kommer det tillbaka när du är påslagen igen. En dag, en vecka, en månad eller ett år. Spelar ingen roll. Om du dock försöker glömma, så är möjligt att du lyckas. Ett problem som ofta uppstår när man skall försöka glömma någonting är att man kan streta emot själv, att man kanske inte alls vill glömma det. Således så dyker det upp gång på gång. Men det beror naturligtvis vad det är man försöker få bort. Jaja. Amatörpsykologen har talat! =)

Jag vet inte om jag är ensam om att göra såhär,
men lär dig att acceptera smärtan, gör smärtan till en del av dig. På så sätt kommer det vara lättare att glömma bort den. Om man bara accepterar sina problem är det mycket lättare att handskas med dom. Vissa saker tar längre att bearbeta än andra, acceptera att det gör ont och acceptera att det kommer ta tid att glömma så ska nog allt lösa sig.
Hoppas du fattar hur jag menar...

har du inte tålamod så finns det diverse kemiska lösningar, dock inget att rekommendera

Som folk påpekar i tråden så är det inte något vidare bra lösning och stänga av känslor då det är en kortsiktig lösning som bibehåller problemet. Istället får man acceptera smärtan och hitta en lösning till det. Gå vidare och låta det falla i glömska med tiden alternativt acceptera leva med smärtan så kommer det bli enklare snart nog.

Mitt sätt är att aktivera mitt hjärna med någonting annat, ibland får jag tvinga mig till annat, som att möta andra människor, se film, läsa bok etc.

Något dock som fungerar, men får en och tappa sig själv är att skapa en annan person för sig själv och vara, en andra identitet, smått schizo jag vet, men det hjälper och gå igenom svåra saker. Någon som är skyddad från det som sker. Problemet är ju att behålla den identiteten/masken under längre tid, en dag när den faller då står man kvar rätt förvirrad och ett stort frågetecken kring "vem är jag?". Något som kan ha startat som en nödvändighet med lite skillnad från dig kan sluta med något man aldrig föreställt sig. Man har lurat sig själv. Vad jag vet så är det vad folk under längre misshandel, tortyr, våldtäkt/sexuellt utnyttjande etc. gör för att ta sig igenom. "Händer inte mig, händer någon annan."

Vet inte hur mycket hjälp jag är till, men kortsiktiga lösningar brukar inte hålla i längden.

finns bara ett beprövat fungerande sätt förutom Yoga, och det är med drogers hjälp. men att använda droger för att "stänga av" är inte alls rekommenderat, det slutar illa i 99/100 fall..

med Yoga kan man med tillräcklig träning göra sig från både känslor och tankar helt och hållet på ett helt naturligt sätt dessutom. det kräver dock oerhörd träning att bemästra och det tar en hel del tid att lära sig. men de som är intresserade bör kolla upp Raja Yoga. dom andra formerna av Yoga handlar om att träna kroppen fysiskt osv, och det är inte alls lika intressant..