Jag bär på så många fel...
Hoppas någon orkar läsa, annars var detta förgäves
Sitter alltså sömnlös som alltid och blev att tänka på hur det kan vara så mycket fel på mig, känns liksom som om allt är fel nu för tiden.
Jag är en hygglig kille men tycker vänner försvinner hela tiden, folk börjar prata med mig mindre osv, har sömnsvårigheter varenda kväll, har problem med mitt usla sexliv och har inte haft ett riktigt härligt samlag under hela mitt femåriga sexliv, har blivit väldigt folkskygg på sistone och har därför svårt att få nya vänner, jag är inte bra på något betydelsefullt, hoppade av huvudkursen på gymnasiet och kommer därför inte vara utbildad till något speciellt, känner mig värdelös så fort jag ser att mina klasskompisar kommenterar varandra på facebook då jag inte får någon utav deras uppmärksamhet trots att dom ofta skrattar åt mina skämt och tycker jag är rolig i skolan, oroar mig redan för studenten då mina föräldrar kanske kan få ett intryck om att jag är ensam (vilket jag inte direkt är egentligen), har inga minnen med vänner som är oförglömliga osv...
Trots allt detta så är skolans stiligaste/populäraste kille min närmsta vän och hur mycket man än ser att andra fjäskar och smörar för han så håller han sig till mig. På helgerna brukar jag också festa med två andra polare och känner då att ganska många fina tjejer jag haft kontakt med pratar mycket med mig, så jag är liksom inget mobboffer utan känner mig bara ensam och misslyckad väldigt ofta. (Tyckte detta var viktigt att nämna)
Kan det vara så att just en person föds till att vara värdelös, eller är detta något man har fått för sig bara och därmed gett mig dåligt självförtroende? För tro mig, jag har försökt att förändras...