Ska folk som inte vill behöva jobba?

Detta är kunskapssamhällets totala upplösning.

överens om att, om man inte jobbar ska man inte få några pengar av samhället. För ingen vill försörja "äckliga parasiter" som inte bidrar med någonting till samhället.

Och du tycker alltså att man ska kunna slippa slita och bara chilla lite så, medan någon löser husrum och mat åt dig?

P25??

Och du tycker alltså att man ska kunna slippa slita och bara chilla lite så, medan någon löser husrum och mat åt dig?

P25??

Jag har inte sagt vad jag själv tycker i frågan, vill bara skapa en diskussion om vad andra tycker.
Men faktum kvarstår att om jag jobbar för systemet så bidrar jag till jordens och människans förfall, då ser jag mycket hellre att man är parasit på samhället så att det faller.

Svara på mina frågor istället för att antyda att jag är omogen för min ålder.

Och jag tror långt ifrån en majoritet vill ligga och chilla hela dagarna. Man ska vara en väldigt speciell individ om man inte vill göra någonting alls.

Men om folk hade tryggheten med mat och husrum oavsett vad man gör av sitt liv så tror jag att många hade kunnat bidra med mycket mer. Som det ser ut idag så ska vi generera mer jobb och alla ska jobba, oavsett hur meningslösa arbetena än är.

Ska vi ha arbetstvång när det inte ens finns tillräckligt med arbeten?

Mat och husrum > existensminimum > försörjningsstöd och bostadsbidrag - här bidras det!

Jag tror faktiskt inte många skulle dra nytta av det, finns ju folk till allt. Låter faktiskt lysande, jag skulle gladeligen jobba med det jag innerst inne vill och låta de som innerst inne vill göra inget göra det, med stöd (om än knapphändigt) av mina skattepengar.

Låter ironiskt, men jag är seriös. Tycker det är åt helsike att samhället är utformat efter arbete som det är, finns ju som du säger många arbeten som är fullkomligt utan mening.

Det finns ingen väg ut om du inte först jobbar dig igenom samhället, och sedan drar dig ur när du ligger på toppen. (dessa personer är väl i så fall de riktiga parasiterna?)

+++ word!

Detta i sig är ett parasit beteende, och då kan man ju fråga sig vem som egentligen är parasit? Är det individen som vägrar bidra till samhället, eller är det samhället?

++++ word igen!




Nu har jag själv gått med samma tankar ett långt tag och inte riktigt kan förstå varför människor är emot det. Antagligen så måste dom vara väldigt bittra och inte trivas med sina jobb men ändå stanna kvar för att det är det man ska göra, och vill sedan att andra människor ska lida lika mycket som dom gör.

Sedan läste jag en väldigt bra artikel där det stod att arbetslöshet alltid har funnits, oavsett vilket parti som styrt eller hur stor eller liten invandringen varit. Inget land har någonsin kunnat få ner arbetslösheten till noll. Varför då hålla på och lova en massa jobb, alternativt låta människor tvingas till praktikplatser 8 h om dagen för pengar som dom knappt kan leva på, när man istället bara erkänner att arbetslöshet finns, inte går att få bort, och låter dom människorna få vara lika mycket värda mat och tak för huvudet? Jag hoppas iallafall att massan som kommer in på dom här tankarna börjar växa för jag tror ett sådant samhälle hade varit mycket humanare.

Varför samlar ni inte ihop ett gäng människor som jobbar (the horror) ett tag, sparar alla pengar, och köper en ö eller något? Sen kan ni ju bygga ett utopiskt icke-samhälle där alla bara gör det de känner för, och alla är lika mycket värda oavsett om de bidrar med något eller inte.

De flesta anledningar ni kan komma på till varför ni inte bara gör det, är antagligen rätt bra anledningar till att ingen annan vill göra det åt er heller.

UncleSam

Förstår inte riktigt vad du menar, det bygger ju på att de flesta VILL jobba och bidra till samhället.

Jag förstår inte riktigt vad du vill. Å ena sidan verkar du vilja att vissa människor bara ska kunna ligga och slappa. Om det är på andras bekostnad är jag helt emot det. Den kollektivism samhället utgör är fundamentet för civilisation och allt från vägar och sjukhus till internet och skolor.

Å andra sidan verkar du ifrågasätta att folk som vill bli självförsörjande inte har den möjligheten då all mark ägs av någon. Det är ett mer intressant resonemang. Du har dock fel i att man måste arbeta sig upp för att sen köpa mark och dra sig tillbaka. Inte fel i sak, för så går det till, men fel i att man måste nå toppen (och bli rik). Det finns gott om ödemark i de flesta länder, mark som säkerligen går att bruka. Den är inte överdrivet dyr heller. Är man beredd att bosätta sig ute i ingenstans så behöver man inte jobba och spara i särskilt många år.

Och jag lovar att även om säkert 99% av alla dessa människor inte skulle bidra med någonting, så skulle den sista 1% komma på så storslagna idéer att det skulle väga upp för alla andra.

Det där är en anledning till att vissa väljer att jobba halvtid eller ännu mindre. Jobbet som sådant är inte så viktigt och då är man beredd att offra lön och (onödig) lyx till förmån för det man brinner för men kanske inte kan arbeta med, inte än iaf.

Finns väl inget som hindrar en från att sno ett tält och käka lite bär om man vill det?

UncleSam P33

Det var faktiskt en bra ide. Känner du till någon ö man kan belägra? ;)

Evolution P28

Jag förstår inte riktigt vad du vill. Å ena sidan verkar du vilja att vissa människor bara ska kunna ligga och slappa. Om det är på andras bekostnad är jag helt emot det. Den kollektivism samhället utgör är fundamentet för civilisation och allt från vägar och sjukhus till internet och skolor.

Jag vill ingenting, varför utgår du ifrån att folk måste vilja någonting?
Jag har ju förklarat att om jag vill någonting så är det bara att skapa en diskussion om ämnet i sig. Jag undrar saker.

Jag undrar om det är vettigt att ha "arbetstvång" när vi omöjligt kan förse alla personer med arbeten?
Jag undrar om det verkligen är vettigt att skapa nya meningslösa jobb som tär på världens resurser bara för att kunna sätta folk i arbete.
Detta i sin tur leder ju till att folk får ångest osv.


Notera dock att ytterst få människor skulle vilja leva på ett existens minimum eftersom de ändå vill ta del av alla förträffliga bekvämligheter man kan köpa sig idag.

Inte fel i sak, för så går det till, men fel i att man måste nå toppen (och bli rik). Det finns gott om ödemark i de flesta länder, mark som säkerligen går att bruka. Den är inte överdrivet dyr heller. Är man beredd att bosätta sig ute i ingenstans så behöver man inte jobba och spara i särskilt många år.

Jag säger inte att det är helt omöjligt att ta sig ur samhället, bara att det är ett heltidsjobb i sig. Och om nu samhället ska tvinga individer till att leva på deras villkor tycker jag att det iaf skulle erbjuda ett alternativ till dem som inte vill.

Dessutom så måste man väl iaf i Sverige betala saker så som fastighets och mark skatt? Nu vet jag inte hur det ser ut i andra länder, men du kan ju inte på fullaste allvar tro att man får leva hur som helst var som helst?
Lagar och regler som gäller i det landet man bosätter sig måste väl ändå följas? (oavsett om det är mitt ute i ingenstans.)
Om jag till exempel vill odla ganja i mitt grönsaksfält skulle väl inte det vara så populärt?
Och om jag vill hugga ner träd i skogen för att bygga mitt hus får jag inte göra detta heller.
Men bara för att någon har ett papper där det står att han är ägare av marken ska han få skövla resurserna? BULLSHIT! Vem gav honom rättigheten till marken från första början?
Går man tillbaka tillräckligt långt i ägandekedjan är den förmodligen införskaffad på högst oärliga villkor.

Sen så tar det nog mer än några år innan man lyckats spara ihop dom pengarna. Du glömmer att det är fler saker än mark som behövs för att bli självförsörjande. Räcker liksom inte med en liten kolonilott.
Sen ska du försörja dig med bostad och mat medan du jobba ihop pengarna också.

Anta att jag tjänar 15k i månaden. Av dom tar staten 4,5k. Då har jag 10,5k kvar. Sedan ska jag beta en hyra på 4k. Då har jag 5,5k kvar.
Sedan ska vi ha mat också. Och är man som jag och vill livnära sig på så mycket ekologisk mat som möjligt så skenar denna summan lätt iväg. Men låt oss säga att jag äter för 1,5k i månaden. Då har jag kvar 3k.
Lägg sen till kanske 0,5k för oförutsedda utgifter.
Då kan vi alltså förutsett att vi inte spenderar en krona mer och lever i en tom betong box spara 2,5k i månaden. Det är 30k om året.

Nu har jag ingen aning om vad det skulle kosta att slå sig helt fri från samhället, då jag inte har några planer på detta själv. Men i min värld känns det väl som att du minst behöver en halv miljon om du ska införskaffa både mark och bygg material på laglig väg.

Då får du jobba i 20 år!

Problemet är att kollektivet på sätt och vis anser sig ha äganderätt över hela jordklotet, och kan därför diktera hur en annan människa ska få leva och röra sig. Vad ger kollektivet denna rätten?
Så som jag ser det betalade man det ultimata priset när man föddes.
Varför ska man behöva betala pengar (ett mänskligt påhitt) för att få leva och vistas på den plats man föds på?

Jag skulle till och med kunna sträcka mig så långt att säga att man inte ens behöver ha rätt till mat. Men eftersom det till och med är förbjudet att sova ute, så borde man väl rimligtvis iaf förses med en bit mark man kan kalla sin egen. Så man har någon plats att vistas på?

JORDEN FÖR ALLA

Varför är det okej att vara parasit på jorden men inte på samhället? Vad är mest värt någonting? Ett fiktivt kollektivt ego eller moder jord?

dummy

jag gillar dig! :)

Jag vill ingenting, varför utgår du ifrån att folk måste vilja någonting?

Jag menar mer vad din poäng är, jag förstår den inte utan tycker den är lite tudelad. Nåväl, enkelt missförstånd bara.

Jag undrar om det är vettigt att ha "arbetstvång" när vi omöjligt kan förse alla personer med arbeten?

Förstår vad du menar men jag ser inte arbetstvånget som problemet i sig utan snarare definitionen av ett arbete. I samhälle så är det rimligt att alla som kan på ett eller annat sätt ska bidra. Annars fungerar det inte. Sen kan man förstås diskutera om alla måste bidra alltid och det är jag inte övertygad om. Kraftigt förenklat kan det mycket väl vara bra med "sabbatsår" för att reda ut tankar och funderingar. Hur det ska utformas är en annan fråga. Medborgarlön kan ju fungera eller så försöker man skaffa ett helgjobb och har fem lediga dagar i veckan. Den lönen kommer att täcka de basala behoven.

Men min poäng med definitionsproblemet är att begreppet "jobba" är oerhört snävt. Det är en mall som inte passar alla; du ska jobba fem dagar i veckan, mellan t ex 8-16:30. Du förväntas ha ett antal grundläggande egenskaper (det ställs t ex speciella krav på social kompetens) och förstå oskrivna normer som är kutym i arbetslivet. Givetvis finns det gradskillnader men i grund och botten är det väldigt likt på de flesta arbetsplatser. Det här är som sagt inte optimalt för alla och jag syftar inte bara på personer med t ex någon form av autism som har svårt för speciellt det sociala. Jag själv avskyr det och har försökt få till större flex (utan större framgång) på mitt jobb där jag kan jobba 13-21 om jag så känner för det och arbetsuppgifterna tillåter för det skulle passa mig bättre som person. Att "jobba" borde handla mer om att få jobbet gjort än att befinna sig på arbetsplatsen specifika tider. Bland annat.

Om vi skulle ha en annan inställning till att jobba skulle problemen du tar upp förmodligen minska markant. Ramarna måste vidgas. Ett exempel där det är så är många av de stora IT-företagen i Silicon Valley. Varför är det så populära arbetsplatser? Förmodligen för att de som jobbar där tillåts vara människor i större utsträckning, så att säga. Det är friare arbetstider, tid för annat, en annan sammanhållning etc så länge jobbet blir jobbet. Tillgodose den enskilda människans grundläggande behov i så stor utsträckning det går så kommer hon att bli lyckligare och mer kreativ.

Dessutom så måste man väl iaf i Sverige betala saker så som fastighets och mark skatt? Nu vet jag inte hur det ser ut i andra länder, men du kan ju inte på fullaste allvar tro att man får leva hur som helst var som helst?

Nån form av skatt är det säkert men beroende på var så är det förmodligen billigare allt som allt än om du har bostadsrätt i Stockholm. Sen får du även betala el om du vill ha det men det är ju inget man måste ha. Du kanske måste dra vattenrör om du är intresserad av sånt och det får du ju betala för eller borra en egen brunn. Så visst finns det kostnader men inget krav utöver ev skatter.

Om jag till exempel vill odla ganja i mitt grönsaksfält skulle väl inte det vara så populärt?
Och om jag vill hugga ner träd i skogen för att bygga mitt hus får jag inte göra detta heller.

Ptja, lagar är lagar. Utan att gå in i en diskussion om just cannabis så skulle det inte vara hållbart med små anarkistiska oaser här och där. Även om lagarna inte skulle gälla just där skulle t ex drogerna "läcka ut" i samhället och bli ett problem. Förvisso samhällets problem. Men så länge man inte är ensam på jorden måste man respektera varandra och andras tillkortakommanden, och kompromissa.

Träd får du nog hugga ner om det är din mark, åtminstone till en viss del. Förmodligen är det reglerat enligt någon miljölag vilket bara är bra för att förhindra att enskilda muppar skövlar hela skogar.

Då kan vi alltså förutsett att vi inte spenderar en krona mer och lever i en tom betong box spara 2,5k i månaden. Det är 30k om året.

Då är frågan om du bestämt dig för att slå dig fri helt själv? Under tiden kan du dela t ex din hyra med andra. Sen kan du även dela kostnaderna för att köpa land och byggmaterial med andra. Ska du ändå göra allt själv tror jag att du kommer undan med bra mycket mindre än en halv miljon såvida du inte tänkt bo ett stort hus. Du kan börja litet och bygga ut allt eftersom också. En liten hydda kommer du billigare undan än så, beroende på vilka bekvämligheter du vill ha. Visst får du ändå jobba ett par år men samtidigt; du är född in i samhället och har fått så mycket av samhället i form av skola, vaccinationer, sjukvård etc att ett par år av att hjälpa tillbaka inte är helt fel. Förvisso är det lite arvssynd över det hela men ändå ganska acceptabelt. I annat fall kan du ju bara ge dig ut långt i vildmarken och ordna ett svartbygge som ingen kommer hitta. Eller prata med markägaren om det är okej, finns säkert nån som går med på det så länge du inte förstår naturen.

så borde man väl rimligtvis iaf förses med en bit mark man kan kalla sin egen. Så man har någon plats att vistas på?

JORDEN FÖR ALLA

Det där är motsägelsefullt. Jorden kan inte vara till för alla om alla har en bit mark som är deras egen. Att kollektivet har äganderätt över hela jorden är förutsättningen för att jorden ska vara till för alla. I Sverige är det exemplifierat med den utomordentliga allemansrätten, vår kanske bästa lag.

Evolution P28

Ämnet i denna tråd handlar egentligen inte om hur man praktiskt tar sig ut ur samhället. Utan om det är rätt av kollektivet att tvinga individen till något som individen inte vill. Jag känner att vi har kommit lite off-topic.

Så visst finns det kostnader men inget krav utöver ev skatter.

Då undrar jag hur du hade tänkt att jag ska betala skatt om jag inte har någon inkomst?

Det är skit samma om det inte är hållbart med små anarkistiska oaser. Ingenting som systemet gör idag är särskilt hållbart i längden och hela systemet står på gränsen till total kollaps.
Det kan inte vara försvarbart att tvinga individen till slavarbeta åt ett kollektiv som den inte vill vara en del av.
Visst är det förmodligen helt omöjligt att i praktiken reformera världen till en värld av anarki. Men det kommer av sig själv när systemet kollapsar och kaoset får regera ett tag.
Jag är dock inte särskilt rädd för kaos, kaos är iaf rättvist.

Det där är motsägelsefullt. Jorden kan inte vara till för alla om alla har en bit mark som är deras egen. Att kollektivet har äganderätt över hela jorden är förutsättningen för att jorden ska vara till för alla. I Sverige är det exemplifierat med den utomordentliga allemansrätten, vår kanske bästa lag.

Jag förstår vad du menar. Det är lite av en paradox, men ja gillar att leka med paradoxer. Jag tar inget direkt ställningstagande i frågan egentligen då jag både är en sann individualist och samtidigt tror på kollektivet.
Folk verkar dock inte förstå konceptet med frivilligt deltagande. Jag personligen skulle inte ha någonting emot att bidra till ett samhälle så länge det var på mina villkor. Jag tycker inte man kan tvinga någon att bidra, vilket jag tycker är fallet i dagens samhälle, eftersom det inte någonstans på jorden erbjuds något alternativ.

Jag skulle tex. inte ha något emot att finansiera en liten "poliskår" som skyddar mina intressen i det område jag och mina likar håller till. Men jag har däremot något emot att finansiera en poliskår som upprätthåller en ordning som jag inte vill vara en del av.
Precis som du förmodligen inte vill bidraga till lata bidragstagare vill jag inte bidra till giriga arbetssamma människor. Problemet är att den sistnämnde anser sig stå över den förste, och kräver att han ska leva på dennes villkor.

Den största tabun idag efter pedofili måste fan vara lathet. För är det något som gör folk upprörda så är det folk som är lata.

Fan jag känner att jag verkligen har så mycket att säga som inte kommer fram, jag har verkligen svårt för att diskutera på internet så jag är ledsen om jag framstår som luddig.

Mjo, det blev nog lite OT.

Ingenting som systemet gör idag är särskilt hållbart i längden och hela systemet står på gränsen till total kollaps.

Stämmer. Att vi har krig är väl det ultimata beviset på det. Men ett samhälle kan inte existera (har åtminstone inte gjort det vad jag vet) utan att stå på randen till total kollaps. Någonsin. Grunden för ett samhälle är överenskommelser om att inte skada varandra utan hjälpa varandra. Allt som krävs är att någon bryter den. Det starkaste incitamentet vi har att inte bryta den är förmodligen något evolutionärt - vår överlevnadsinstinkt. Ingen människa klarar sig ensam. Får du inte näring av en vuxen dör du inom några dagar. Människan är kanske det djur som behöver längst tid av beskyddande från äldre artfränder. Men även som vuxen är det svårt för oss att klara oss själva. Vi hade aldrig varit där vi är idag om vi inte samarbetat. Förmodligen skulle vi vara utdöda. Titta bara på de naturfolk som finns kvar idag, det är starka kollektiv oavsett storlek.

Det är egentligen en intressant kontrast att tänka på olika former av kollektiv. De samhällen vi har exempelvis här i väst är resultatet av enorma samarbeten. Samtidigt har västvärlden utvecklats till att bli allt mer individualistisk. Far du illa är det ditt eget fel och ditt eget ansvar att ordna, mer eller mindre iaf. I andra delar av världen (inte bara naturfolk, men även de givetvis) står kollektivet över individen. Individer exkluderas inte lika enkelt. Ta exempelvis personer med hyperaktivitet som vi här diagnostiserar och stämplar som defekta exemplar, de kan mycket väl fylla en viktig funktion i en annan kultur.

Okej, ska inte sväva ut allt för mycket. Min poäng är att vi är en kollektivistisk art, även de som föredrar små sällskap eller att vara ifred. Därför fungerar det inte riktigt att kalla något för "slavarbete åt ett kollektiv" då det inte handlar om slavarbete utan om överlevnad. Hur detta arbete sen ska gå till är som sagt en annan sak, vilket jag förklarade tidigare. Där finns mycket knas att rätta till och vi måste sluta exkludera folk som inte passar in i ramarna andra anser är de rätta.

Evolution P28

Stämmer. Att vi har krig är väl det ultimata beviset på det. Men ett samhälle kan inte existera (har åtminstone inte gjort det vad jag vet) utan att stå på randen till total kollaps. Någonsin.

Måste erkänna att det har jag aldrig tänkt på, och det stämmer till viss del. Men även kollapsen av imperiet är oundviklig då ingenting är statiskt utan i konstant rörelse. Då infinner sig anarkin tills folket får hybris och någon ny tar chansen att bygga ett nytt imperium utav kaoset. Jag förstår att det är ofrånkomligt eftersom imperium alltid kommer att byggas av psykopaterna. Det är nämligen ingen annan än dom som vill ha total kontroll.

Okej, ska inte sväva ut allt för mycket. Min poäng är att vi är en kollektivistisk art, även de som föredrar små sällskap eller att vara ifred. Därför fungerar det inte riktigt att kalla något för "slavarbete åt ett kollektiv" då det inte handlar om slavarbete utan om överlevnad. Hur detta arbete sen ska gå till är som sagt en annan sak, vilket jag förklarade tidigare. Där finns mycket knas att rätta till och vi måste sluta exkludera folk som inte passar in i ramarna andra anser är de rätta.

Håller med dig fullt ut. Jag väljer bara att kalla det för slavarbete eftersom att det som sagt inte finns något alternativ. Det är mycket möjligt att det är så det måste vara och all moral är egentligen relativ.
Egentligen är väl det ända som stör mig att folk har åsikten att man ska jobba för så är det bara.
Det är inte arbetet i sig som är problemet, utan hur arbetet är upplagt. Jag anser att lösdrivare och "parasiter" fyller sin funktion också.
Om vi ska ha lagar och regler som ska följas måste det även beredas en plats åt de som inte vill följa dem.
Detta gäller slackers, pedofiler, psykopater mm. alla som inte platsar in inom samhällets ramar måste få en plats där de kan vara sig själva. Så länge de inte påtvingar sin vilja på någon annan person.
Det blir dock rätt omöjligt i praktiken eftersom varje akt som gynnar en själv, indirekt eller direkt påverkar någon annan. Om jag äter ett äpple blir det någon annan som är utan det äpplet.

Jag tycker dock det är en väldigt praktisk lösning att betala ut en medborgarlön även ur ett egoistiskt perspektiv. Slackers kommer att finnas oavsett om folk vill ha dem eller inte, och att ge dem en grund för att klara sig är förmodligen mer kostnads effektivt än att skeppa runt dem bland olika institutioner och arbeten som de själva inte ens vill gå till.

Ge alla människor en stabil grund att stå på och låt dem sedan göra precis vad som behagas, så länge de inte skadar eller inkräktar på någon annan. Samhället kommer drivas framåt av de som brinner för det ändå.

Anarki betyder inte att man får göra precis vad man vill mot andra människor, bara att ingen annan än du har möjligheten att veta hur du ska leva ditt liv på bästa sätt.

Alltså det är ju bara att flytta ut i skogen. Irriterande som fan att någon känner att "jag vill bara chilla, huset jag ska bo i ska byggas av andra, elen ska betalas av andra osv osv."

Man kan inte bara chilla, det är ditt liv, du är ett djur och det är ditt egna ansvar över din egna överlevnad. Sen att samhället är fucked och att nuvarande skicket håller på att fucka moderjord är en annan femma.. Man kan aldrig bara ligga och chilla, wtf. Vill man inte vara en del av samhället så kan man flytta ut till skogen men då får man jaga maten själv, finns inget allternativ att bara chilla. Bortskämt att ens tänka så.

Vad jaymush sa.

Den största missuppfattningen människor har är att vi är "doers". Vi är human beings ( mänsklig varare ) och inte en mänsklig görare.


Den bästa lösningen på det här är att man börjar beskatta företag istället för enskilda människor, för då slipper dom känna att andra lever på "deras" pengar. Pengar som egentligen aldrig varit deras mer än som en siffra. För att göra det hela lite bättre så kan de företag som bidrar till en bättre planet ( både miljömässigt men oxå för människan i sig ) få skatteavdrag.

Jag förstår tex inte varför människor som arbetar kommunalt betalar skatt. Är det inte samma pengar som betalar ut deras löner, som dom sedan betalar in skatt till? Gör man så bara för att det ska se fint ut på pappret ( att man betalar skatt ) eller vad är grejen?

AneekDivine: du vet att inte alla arbetar inom offentlig sektor, va?

Offentlig sektor? Finns det fortfarande sånt med våran regering? Haha

Det är väl självklart att vi är "doers"? Vi gör vad vi behöver för att överleva. Tidigare jagade och samlade vi, nu jobbar vi med lite vad vi vill. Bara för att vi på ett språk har ordet "be" med betyder inte det att vi mår bäst av att "bara vara".

jaymush
KaptenKrok P27

Om ni hade bemödat er med att läsa tråden så hade ni också märkt att det inte riktigt är så enkelt.
Man är förbjuden av staten att jaga egen mat, för det behövs jaktlicens. Jag får inte kapa ner träd hur som helst för att bygga mig ett litet hus för jag äger inte marken.
osv. osv. osv.

Och i ärlighetens namn skulle folk inte klara av det. Folk är alldeles för beroende av systemet för att man har växt upp i systemet.
Folk som alltså bara vill chilla är alltså barn av sin tid, och barn av systemet. Nu vill systemet inte veta av sina avkommor.

Samt att det handlar inte bara om att ligga och chilla. Det är kanske 1 på miljonen som bara vill ligga under ett träd hela dagarna. Det är snarare att prostituera sin tid osm är felet här.

Men då har ni absolut inget emot att jag skulle börja lura staten på bidrag? Jag gör ju vad jag måste för att överleva liksom. Du sa ju själv att vi är djur, så moralen här borde vara icke existerande.
Det kostar förmodligen samhället mer pengar att jaga bidrags fuskare än att bara betala ut bidragen.

Jag tror den underliggande faktorn här är en rädsla för att om ingen behövde göra någonting så kommer ingenting att hända.
Oh the horror!
Vi måste ju expandera och växa hela tiden eller hur? Tjäna mer pengar så vi kan växa och tjäna mer pengar. Ser ni loopen?

AneekDivine F27

Den bästa lösningen på det här är att man börjar beskatta företag istället för enskilda människor, för då slipper dom känna att andra lever på "deras" pengar. Pengar som egentligen aldrig varit deras mer än som en siffra. För att göra det hela lite bättre så kan de företag som bidrar till en bättre planet ( både miljömässigt men oxå för människan i sig ) få skatteavdrag.

Exakt! Att beskatta människor pga. deras existens är helt befängt.
Varför ska man behöva betala för att få leva den planet man fötts på?

samhället äger skogen också.

Rimligtvis borde man kunna säga nej till samhällskontraktet, eftersom man fötts in idet och aldrig ens egentligen gått med på det från början. Och det borde då ligga i samhällets intresse att erbjuda ett alternativ; eftersom man när man avsagt sina medborgerliga rättigheter inte heller har några skyldigheter att följa t.ex. lagar. Det här har väl kanske föreslagits tidigare, men jag tycker det rimliga är att man avsätter en ö, typ australien, så får avhoppare klara sig där bäst dom kan.

Om du med samhället menar staten så äger t. ex. statliga Sveaskog bara 14% av svensk produktionsskog, drygt hälften är privatägd och resten ägs av SCA m. fl.

Föresten angående hur bra samhället är; på stenåldern behövde man arbeta i ungefär två veckor (vanliga 40timmars veckor då) för att samla ihop hela årets matbehov. Jag gillar iofs både sjukvård och en och annan pryl, men nog är det slående hur mycket mer vi måste slava.

..Ursäkta, va? Hur översatte du human being"s" till "mänsklig varare"?
Och jo, vi är s.k "doers" annars hade vi fortfarande suttit i en grotta, knullat vår syster, käkat bär och väntat på att solen går upp så vi inte fryser arslet av oss. Hur har vi kommit så pass långt när vi tydligen inte har något behov av att utvecklas och göra saker.

Den bästa lösningen på det här är att man börjar beskatta företag istället för enskilda människor

Sist jag kollade så hade vi bolags/företagsskatt som ligger på en 25-27%.

för då slipper dom känna att andra lever på "deras" pengar

Vilka är dom?

Dundermannen

Det här har väl kanske föreslagits tidigare, men jag tycker det rimliga är att man avsätter en ö, typ australien, så får avhoppare klara sig där bäst dom kan.

Haha!

Om du med samhället menar staten så äger t. ex. statliga Sveaskog bara 14% av svensk produktionsskog, drygt hälften är privatägd och resten ägs av SCA m. fl.

Med samhället menar jag alla personer och instanser som deltar i samhället. Därav ingår också privatpersoner. Även jag.

Med hur mycket anser du att den bör höjas..?

Vi har samma värderingar på det du skriver. Men det jag blir fett irriterad på är att man klagar på samhället men samtidigt vill chilla och inte göra ett jack för att göra det bättre.

Dem som är galna nog att tro att dem kan förändra världen är också dem som faktiskt gör det. Fimpa zutten om du inte vill move samtidigt, tycker du samhället är knas (vilket jag också gör.) propagera inte att man ska chilla och gå på bidrag utan ta dig i kragen och försök göra något åt saken istället. Trött på gnäll utan action.

Med hur mycket anser du att den bör höjas..?

Jag har inte den blekaste aning. Till vad som krävs för att inte behöva beskatta privatpersoner rimligtvis?

Och bara för att samhället är knas så betyder det inte att ni också är beroende av skiten. Vem ska laga era brytna ben? Vem ska läka er när ni är sjuka? Vem ska ta hand om er när ni är äldre?

Vi behöver spikat en förändring av konsumtionssamhället men sluta propagera lathet.

Vi har samma värderingar på det du skriver. Men det jag blir fett irriterad på är att man klagar på samhället men samtidigt vill chilla och inte göra ett jack för att göra det bättre.

Jag är av uppfattningen att död föder mera. Jag vill se samhället gå under.
Jag jobbar 2 dagar varannan vecka och jag får allt att gå runt.
Jag ser mig själv som en passiv revolutionär. Det enda sättet att få systemet att falla är att inte ta del av systemet. Alltså att inte arbeta varken för eller emot det i den mån det går.
Jag tror inte på reform, jag tror på förstörelse och kaos och sedan återuppbyggnad. Allting är i ständig transformation, frågan är bara om vi ska hålla ihop det under transformationen eller inte. Jag anser att vi inte behöver det. Jag tycker egentligen inte bara att samhället ska förfalla, utan även jorden och hela kosmos.
Jag har sett universums vakuum och visst är det tomt, men jag är inte rädd. Först när vi har tomhet kan vi fylla det med något nytt.

Men vad är det för fel med att vara lat? Borde inte folk ha rätten att välja om dom vill vara lata eller inte och fortfarande ha rätt att existera? Varför kan vi inte bara värdera folk för vad dom är och inte för vad dom gör?

Och bara för att samhället är knas så betyder det inte att ni också är beroende av skiten. Vem ska laga era brytna ben? Vem ska läka er när ni är sjuka? Vem ska ta hand om er när ni är äldre?

Vi behöver spikat en förändring av konsumtionssamhället men sluta propagera lathet.

Jag skrev innan att jag är beroende av systemet. Det är inget jag förnekar. Men jag är inte rädd för vad som kommer när det kollapsar.

http://www.youtube.com/watch?v=5iwf20t9J1k

Jag jobbar 2 dagar varannan vecka och jag får allt att gå runt.
Jag ser mig själv som en passiv revolutionär.

Du är en latmask.

Håller med att det behövs en revolution, en stund med kaos för att sedan återbygga det men gå ut i strid s istället för att sitta och komma på anledningar för att lata dig.

Varför vill du att allt ska gå under? Vad hände med hopp och dem här grejerna?

Det är klart du ska lata dig men som sagt; bygg en koja i skogen. Utynyttja inte det andra gör för dig. Sluta vara bortskämd.

"Jag har sett universums vakuum" nej du tittar på youtube på en dator som någon har byggt till dig.

Varför ska jag gå ut i strid för? Det sköter ju sig själv?
Revolutionen är inbyggd i kosmos. Saker föds, växer, dör, och blir nya saker hela tiden. Utan att jag deltar. Ju mer du försöker kontrollera saker och ting desto djupare in i misär kommer du falla.

Klart fan jag är en latmask. Men jag är den jag är. Det är andras problem inte mitt.

"chill like a pro with a veterans habit, while i suck the sedatives out the medicine cabinet. dont like work dont like lifting fingers i swim in gravy like a chicken dinner."

Så länge det är tabu att var lata kommer jag vara den lataste av dom lataste. Varför ska man anstränga sig mer än man behöver?

Det är klart du ska lata dig men som sagt; bygg en koja i skogen. Utynyttja inte det andra gör för dig. Sluta vara bortskämd.

Men varför ska jag inte få utnyttja andra? Alla andra utnyttjar ju mig och jorden.
Alla utnyttjar nånting så frågan kvarstår. Varför är det okej att vara parasit på jorden men inte samhället?

"Jag har sett universums vakuum" nej du tittar på youtube på en dator som någon har byggt till dig.

Mannen kom tillbaka efter att du tryckt i dig 5 gram cubensis och kämpat emot tills dödsstöten så kan vi prata.

Känns som jag spårade lite, men det jag ville ha sagt var att konsumpionssamhället dödar sig själv. Och vi människor dödar också oss själva. Jorden kommer överleva.

Varför vill du att allt ska gå under? Vad hände med hopp och dem här grejerna?

Jag har inte hopp. Jag har tro på att allting kommer att ordna sig.

"the faith in destruction is also the joy of rebirth"

Dmat

Ursäkta, va? Hur översatte du human being"s" till "mänsklig varare"?

Being betyder "att vara", översatt från engelska till svenska.

Och jo, vi är s.k "doers" annars hade vi fortfarande suttit i en grotta, knullat vår syster, käkat bär och väntat på att solen går upp så vi inte fryser arslet av oss.
Hur har vi kommit så pass långt när vi tydligen inte har något behov av att utvecklas och göra saker.

Nu har du fördomar kring människor som levde på stenåldern. Det intressanta med vår så kallade "utveckling" är att en stor del av befolkningen trots vår standard har psykiska problem, hög självmords-statistik osv. En hel del människor knullar dessutom fortfarande sin familj.

Frågan är varför; utvecklingen rent tekniskt sätt går framåt, men rent utvecklingsmässigt som individer och "själsligt" så beter sig en stor del av vuxna människor fortfarande som fem-åringar.

Sist jag kollade så hade vi bolags/företagsskatt som ligger på en 25-27%.

Jag syftade på att det bolaget beskattar löner med istället ska beskattas direkt från dem istället för att först gå genom en privatperson och sedan till skatten.

Vilka är dom?

Alla de personer som påstår att dom inte vill slita häcken av sig för pengar som andra sedan kan lata sig på, eftersom deras löner beskattas.

Ja, låt oss ytterligare beskatta alla stygga företagare där ute som har mage att anställa folk och beröva dem deras fritid.

Men vänta nu, du jobbar två dagar varannan vecka och går fortfarande runt? Hur kan du då klaga på att du blir berövad din fritid? För att överleva måste man göra någon sorts ansträngning, så har det alltid varit och kommer förhoppningsvis alltid vara. Men du verkar ju överleva med minsta möjliga ansträngning, borde du då inte vara skitnöjd? Det låter ju som att du har uppnått vad du ville. Grattis till dig, du lever som du vill och det är väl vad man önskar alla människor.

wasteapa01 P25

Du missuppfattar. Företagen betalar ju ut löner som sedan beskattas hos varje individ. Då kan dom lika gärna skatta av allting direkt och betala ut lönen i en summa, så slipper människor känna att andra lever för "deras" pengar när dom tittar på sina lönepapper. Skatteavdraget är inte mina pengar och har aldrig varit det, för jag kan inte välja att behålla dem.

Jag anser att människan var lyckligast innan vi började bruka jorden. Vi hade kortare arbetsdagar, mer fritid, levde mer självklart och naturligt, umgicks mer med familj och med vänner och i större grupper.
Homo Sapiens har funnits i 200 000 år, vi började bruka jorden först för 20 000 år sedan. Alltså har det hittills hållbaraste sättet att leva varit som jägare och samlare.

Tips: Kolla in dokumentärserien "Ett annat sätt att leva" som sänts på SVT där brittiska kvinnor får åka och bo med olika naturfolk.

Tänk då även på att vi i Sverige i princip alla sitter på toppen av pyramiden om man ser det ur ett internationellt perspektiv, alla våra bekvämligheter är beroende av att de lägre ner på pyramiden tillhandahåller oss dessa. När du köper en TV är det fabriksarbetande ungdomar i Kina eller Malaysia som satt ihop dessa under fruktansvärda förhållanden, metallerna som använts i teven har sydamerikanska gruvarbetare under förmodligen inte heller så härliga förhållanden offrat sin hälsa för.

Vi blir fler och fler och är beroende av ständig tillväxt för att leva som vi gör men jordens resurser är inte oändliga. För att lösa den framtida matkrisen anser många forskare att en stor del av jordens befolkning måste ändra sina kostvanor så att kosten till största del består av insekter.
Hur kan man inte tycka att allt pekar på att det är en dystopi som väntar oss? Vilket iof är ganska kul och spännande.

Jag håller med om att det inte är moraliskt fel att utnyttja systemet när systemet i sig är så sjukt. Att ens vara en del av systemet bidrar till enorma lidanden för dig och för andra människor. Därför bör man enligt mig försöka befria sig själv från det så gott man kan.

Dummy P25

Varför pratar du om imperium helt plötsligt? Det är en avsevärd skillnad på imperium och ett samhälle. Ett imperium är t ex en nation som breder ut sitt territorium och tar makten över andra människor och samhällen. Ett samhälle är kort och gott en samling människor som lever sida vid sida och hjälper varandra att överleva.

Jag väljer bara att kalla det för slavarbete eftersom att det som sagt inte finns något alternativ. Det är mycket möjligt att det är så det måste vara och all moral är egentligen relativ.

Det finns inget alternativ till arbete när det kommer till överlevnad. På ett eller annat sätt måste du jobba. Vare sig det handlar om att sitta på ett kontor eller att vara bonde och odla all sin mat själv. Du måste t o m lägga ner arbete på att röra dig om du vill att din kropp ska överleva rent fysiskt och inte förfalla.

Moral är väldigt relativt. Det enda syftet är att dämpa eller öka beteenden efter vad som är socialt acceptabelt, vilket skiljer sig åt mellan olika kulturer.

Om vi ska ha lagar och regler som ska följas måste det även beredas en plats åt de som inte vill följa dem.
Detta gäller slackers, pedofiler, psykopater mm. alla som inte platsar in inom samhällets ramar måste få en plats där de kan vara sig själva.

Jag håller med om första meningen men inte den andra. Att skapa alternativ för de som inte passar in skapar bara mer problem. Det skulle öka klyftor mellan "vi och dem" och i förlängningen riskera nya konflikter mellan grupperna. Dessutom tar samhället inte till vara på de kompetenser dessa outsiders skulle kunna bidra med. Istället tycker jag att samhället måste bli mer flexibelt när det gäller att ta till vara på folks egenskaper och kompetenser. Anpassa arbetet efter individens förutsättningar, vilket bara gynnar alla i slutändan.

Vi kan ta ett enkelt exempel, arbetstider. Långt ifrån alla trivs med att börja tidigt på morgonen men ändå är det då arbetsdagen börjar. Konsekvensen blir att en del tycker sämre om sin arbetsplats och presterar sämre, mår sämre och blir tröttare. Såvida man inte är bonde (tiderna är en kvarleva från bondesamhället), tidningsbud, läkare eller jobbar med något annat som ställer speciella krav under vissa tider är det möjligt att röra till det lite med bra resultat.

Ett annat exempel är alla de som helt enkelt inte klarar av att ha ett heltidsarbete. Det går inte av psykiska eller fysiska anledningar. De kanske bara klarar av att jobba 3-4h om dagen, 2-3 dagar i veckan. Deltidsjobb finns men de är ofta underbetalda och osäkra. Det ses som en anomali att jobba så vilket inte gynnar någon i slutändan.

Sen pratar du om konsumtionssamhället men det är lite av en sidofråga. Det är en typ av samhälle som är mycket enklare att inte delta i om man inte vill. Ingen tvingar någon att köpa iphones, nya kläder varje vecka eller så. Du kan lätt ta avstånd genom att inte agera.