I början av Januari 2014 låstes Whoa och du kan alltså ej logga in eller skriva något nytt i forumen. Innehåll i forum osv kommer finnas tillgängligt. Läs Mer »

Att Förlåta, den största uppoffringen.

Övrigt - Vardagsfilosofi

   

2004-04-15 01:38

Att Förlåta, den största uppoffringen.

jag vet inte hur jag ska börja men... jag har växt upp med bara jag o morsan,inte tekniskt men det känns så. från det jag var 1-6 var morsan ihop med en kille som jag trodde var min farsa, skitschysst. helreko snubbe, schysst mot morsan osv. och sen när jag var sex gjorde dom slut, och vi hade kontakt ett par år för at sen bli sporadisk kontakt och för att senare upphöra helt. sen när jag var 7 blev morsan ihop med en alkoholist, också snäll, men helt oansvarig och ibland jävligt jobbig, humörsvängningar osv.

men det handlar egentligen inte om dom, och inte min morsa heller. utan om min farsa, min riktiga det vill säga. han var pundare, horsare antagligen. när jag först blev medveten om vem han var så ville jag självklart möta honom,men han vågade aldrig.jag ville träffa honom men jag fick aldrig göra det öga-mot-öga för han vågade aldrig ta kontakt för att han skämdes. jag har träffat honom ett par gånger men då var jag för liten för att ha några klara minnen. den här informationen har kommit fram efteråt, på ett eller annat sätt.

sen när jag var tretton, 1997, så dog han av vad min morsa sa var blodförgiftning. vilket ju var ganska sant om man nu vill betrakta hiv som blodförgiftning. och ända sen han dog och jag fick reda på att han var pundare av min styvfarsa ( min morsa vet ännu inte att jag vet) så fördömde jag honom, om folk sa något i stil med din mamma skämt fast om min farsa och jag sa att han var död så blev folk ledsna och sa förlåt. varpå jag sa att det var lugnt, att han var en idiot i allafall och att jag sket i honom. men nu på senare tid har jag förlåtit honom, främst för att jag fått reda på saker om hans hårda uppväxt och att folk som min morbror har berättat om honom. så nu på senare tid har jag förlåtit honom och tänker dedikera en tatuering till honom.

ni som inte orkar läsa det där brevet jag "råkade" skriva så vill jag bara säga:
var inte så snabba på att döma, förlåt mer än ni dömer. tänk på folks uppväxt.
Man kan komma att ångra det annars.
/ en som vet.

Sittin sideways...

2004-04-15 01:53
sant så sant så...
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.

2004-04-15 01:57
tycker timbuktu sammanfattade detta helt utmärkt Puserb. vad tycker du?

Hade du känt mej
hade du inte dömt mej
hade jag hjälpt dej
hade du aldrig glömt mej
hade du tatt dej tid
hade du kanske fattat
hade jag vågat
hade vi kanske snackat
hade vi bara haft mer tid
hade jag kanske satt mej brevid
hade vi lärt känna varandra
hade vi inte varit så rädda för andra
Rhetoric
1. the art of speaking or writing effectively
2. skill in the effective use of speech

2004-04-15 02:34
jo det är fint, och sant, men jag tänkte mer på folk som står dig nära, eller skulle ha gjort det om dom inte gjort bort sig, förstår du vad jag menar? som folk som haft ett ansvar, men skitit i det... jag menar dock inte alla personer, vissa förtjänar inte ett förlåtande, men man ska inte vara så snabb på att döma, ta reda på mer, många saker har gått snett här i världen av förhastade beslut. och även om man inte har nån ursäkt, försök förlåta, man kan förlåta nästan allt, i alla fall jag.
Sittin sideways...

2004-04-15 02:46
Puserb:
ja men skit i vad låten pendelparanoia handlar om. om man bara läser texten så passar den perfekt tycker jag.
Rhetoric
1. the art of speaking or writing effectively
2. skill in the effective use of speech

2004-04-15 02:57
jo sant. fint bidrag där.
Sittin sideways...

2004-04-15 04:29
ahh när jag sätter in det i mig och min farsas sammanhang så passar det jävligt bra, kanske var så du menade. i allafall så förstår jag vad du menar. godnatt.
Sittin sideways...

2004-04-15 09:07
forgive but don't forget brukar det väl heta.. och det stämmer nog i många sammanhang..
vadå? jag dyster?

2004-04-16 13:39
bra sagt

2004-04-19 07:09
HEJA:
jag skulle nog inte hålla med, för det är oerhört svårt att förlåta, man måste glömma gamla oförätter osv, man måste ge av sig själv, kunna lägga det åt sidan. förstår du vad jag menar?
sen ifrågasätter jag inte att man mår dåligt av att inte förlåta,det vet jag själv, men det gör det heller inte så mycket lättare. men i see your point.

/ fredens liljor.
Sittin sideways...