Har lyssnat igenom ett par gånger nu och kan väl säga som så att: Promoe verkar ha fått sin trettioårskris på riktigt nu. Det är mindre plakatretorik och slagord från barriärerna och mer nostalgi, introspektion och åldersnoja. Kombinera det med att hänga på techno/house/electrotrenden och göra en garanterad sommarhit så känns det som att han är ganska desperat efter att vara "nere med kidsen" och, framför allt, fixa pengar att köpa sig den där motorcykeln. Han verkar lite mer orolig att stöta sig med folk. Ja, trots Svennebanans sågande av hockeypundare och övrigt folk som bara är intresserade av här och nu-tillfredsställelse m.m.. Vet inte om det är för att han har fått mer respekt för andra, fått slut på måltavlor, eller bara är lite mer PR-mässigt PK - på introlåtens inscratchningar så "saknas" sista ordet i "du kommer ihåg, bög?" vilket jag inte vet om det är ett uttryck för att vilja skriva om sin personliga historia, eller ett ökat hänsynstagande. Gästerna får för lite plats. Om man nu ska ha med gäster så kan det vara kul för både dem och deras fans att de får lite utrymme? Om det råkar vara så att gästerna inte lyckas prestera mer än en halv vers så så är väl frågan om det inte är lika bra att göra låten solo istället? Jag hoppas verkligen att jag kommer ändra åsikt, för hittills har ju Promoe varit bra, men den här plattan kommer inte hamna på min topp 20-lista över '09:s släpp : / Ska dock lyssna igenom ett par gånger till och återkomma med en 2:nd opinion. 10-4, over...
"Not so funny now, funny man..." - Å, jo, totally worth it! ;) Mabande In The Park - once in a lifetime, baby Thugz 4 hugZ - kärlek istället för gangsterpropaganda