texten: Försöker finna mig själv i denna skitiga värld/ ska va redo för strid, jag ska smida mitt svärd/ den utvalde står ensam på slagfältet/ modet återtogs, när smärtorna avställdes/ ur min synvinkel är nog det mesta dött/ men annat nyföds medan resten lämnas glömt/ det man har nu, är hoppet som håller om en/ blickar jag bak - ser jag smärtan vid horrizonten/ och jag ler.. jag återvänder aldrig/ låter tiden jobba, för åren läker allting/ visst, perioden var svår ibland/ nog med djupt vatten jag ska nå till land/ när tiden var som jobbigast var pennan till hjälpen/ orsaken till min förbättrade smärtgräns/ är ett med det här, ja rapp är min luft/ för trummorna på beaten slår i takt med min puls/ Numera är lyricerna min fritid/ det ända som beskrivs i gamla tiderna, - ett skit liv/ jag har suttit flera timmar i ensamheten/ funderat när man kommer försvinna från verkligheten/ står för mig själv, så tyck vad ni vill men/ håll bara käften och svälj era rykten/ nu är det nog, dags att rengöra snacket/ & stolthet på vägen, kan medföras tappert/ det var kaos men denna vind lättade/ så jag försöker glömma skiten som inträffade/ besvikelse skapad av svek & hat/ förvånande, att ingen såg hur fel det var?/ så kan det gå men jag har vant mig vid känslan/ att vissa stunder får man klara sig ensam/ nu väntar jag på nåt som ska dekorera mitt liv/ & hoppas nu att det kommer eskorteras i tid/