tack! ska passa på att lägga upp texten.
Det känns tragiskt att förstå hur det verkligen ligger till.
När sanningen berättar något som jag inte vill.
För den visar någonting som inte speglar min tanke.
När ja kommer på mig själv liggandes i min säng på natten.
Dagen där på är det bort glömt på dagen.
Men den kommer igen på kvällen och gör en sönderslagen.
Jag tar mig i kragen, och försöker få en blund.
Men lyckas inte somna även fast jag gått till söms.
För bilden av dig, kommer aldrig att förträngas.
Så faller du inte för mig som kommer jag att dö ensam.
Jag är fast under täcket och jag finner ingen öppning.
Och lika fast är jag i tanken av att tanken aldrig blir uppfylld.
Jag har svårt att å sömn när jag ligger ensam på natten.
Och inte går det bättre när jag träffas av tanken.
Av att jag aldrig kommer sen mig igen.
För utan dig brevid mig så finns ingen mig.
Reff.
Utan dig brevid så finns ingen mig.
Utan dig brevid är jag inte mig själv.
För jag är ingenting så länge du är min vän.
Tanken av att vi aldrig blir ett gör mig rädd.. X2
Får ingen sömn för det yrar i fönstret.
Eller kan det vara för att du vistas i drömmen?
Nu sitter jag uppe vid tända lampan på natten.
Med pennan i handen landar det tankar på pappret.
Jag börjar ledsna på det här nu, alla dar, samma sak.
Motvinden är så stark nu att jag snart ramlar bak.
Du var min, min fantasi och mitt allt.
Och när jag tros har glömt kommer minnen ikapp.
Jag sugs ner, ner till botten det är långt upp till ytan.
Tankar av dig gör att jag hållsvaken vid midnatt.
Utan dig är allt iskallt, jag sliter förgäves.
För att glömma tanken av oss två liggandes i gräset.
Jag vill ha dig här och nu så du kan ge mig lite kärlek.
Jag brukar fundera på om jag faktiskt är värd det.
Besväret som jag faktiskt står ut med.
Det var bättre förr det är klart att jag klagar på nuet.
Du borde nog ta ut haden ur rumpan! / Dr..