att vara annorlunda, inte som dom andra,
rätta sej i ledet annars gör du nån förbannad,
men du är bara barnet, du förstår inga regler,
du är världelös och kommer aldrig ta en seger,
för om du inte kan sitta still som din kamrat,
så är du ingen människa, du är inte värd att ha,
skolorna dom pratar om mobbning hela tiden,
men det är dom som berövar en på livet,
för om du är annorlunda byter dom din plats,
du får en stämpel i din panna, inte värd en andra chans,
och det är så det är men ingen vågar säga till,
va som händer bakom väggarna, en sprucken förebild,
utav vrede och hat, kan inte ta några konflikter,
och om du inte håller med så sitter du i klistret,
för denna jävla mobbning den tär på ditt inre,
lärarna dom spelar ett spel för ditt sinne,
För det är så det är att växa upp i en
miljö,
utav vrede och hat som bara tutar och kör,
bryr sej inte om dig alls, bara tjäna dessa pengar,
ingen tilltro, alla ungdomar dom längtar,
innerst inne, dom söker efter någonting,
en bekfräftelse om att du har blivit blind,
nästan alla vill glömma sin skolgång,
å jävligt många blir mobbade för sin kroppsform,
är det rätt eller fel utav oss människor,
att inte lita på någon annans känslor?,
för det du ser från ditt öga varje dag,
är ju din verklighet, finns de mer än bara skal?,
men säg mej, när du lägger dej för kvällen,
finns de inget som du skulle göra hellre?,
är du nöjd som det är, mmm, grattis,
du tappa dina drömmar ja redan på dagis,
det var längeeeesen jag kände såhär,
Det känns som tiden bara flyger iväg,
jag rymmer bort till en annan stad,
Jag lämnar frågorna kvar,