Permanent Nybörjartur - Tiden Hit och Nu (Producerad av Saint D)
Permanent Nybörjartur - Tiden Hit och Nu
Shu whoa!
Här kommer ett spår som skulle tagit del av EPn.
Anledning att det lämnas utanför är att det inte håller standard - samt att det, till skillnad från resten av spåren, är kickat på freebeat.
I vilket fall så vill jag proppsa Saint D för produktion.
Feedback Uppskattas!
SPEEDYSHARE-LÄNK
Permanent Nybörjartur - Tiden Hit och Nu
PS. Håll ögonen öppna för EP:n Sjusovare, Vakna!
TEXT:
ville aldrig nånsinn mera tänka tillbaka på det,
jag, tog mig vidare vidare till slut, kände en saknad men gråter,
än idag när jag vänder mig dit:
nu när jag känner mitt liv - när mina händer blir is
men när du vänder dig hit och ler,
du vet jag tar mitt första steg och en meter blir tre,
och sen blir tre bara fler och jag vandrar på,
den där platsen jag då stod har jag nu vandrat ifrån
men jag pallar knappt se frammåt, eller tänka på nåt
så jag skänker en femma till dom som inte lämnat sitt slott
men vem skänker en femma till mig, jag aldrig ensam,
när jag bråkar med familjen som jag har alltid älskat
för jag har aldrig lämnat mitt rum här hemma,
men snart kommer det bli tomt, och jag längtar
för min vandring ut i livet kommer börja på riktigt,
men tyvärr så kommer barnet i mig tömmas på riktigt
---
nummer två - vad är kärlek egentligen;
dan innan man blir lämnad eller värmen i att älska en vän?
ärligt, jag känner mig rädd och ganska svag,
tänker tillbaks och jag önskar att hon hade stannat kvar,
något man saknat till en början innan sanningen kom fram,
och det kändes som att ALLT hade blivit något falskt,
och frågan förblev om det var värt det efter att,
man så insåg det som återstod var smärtan så kall
...
kapitlet är okänt, men du kan ta mig på ordet,
när jag säger att vi kommit fram en bra bit i boken,
jag var sjuk, låg i sängs, det var en kväll i oktober,
då jag satte på min speaker och det kändes otroligt:
det var en konst, ärligt gjord på mer än bara ord
inget konstgjort och jag ville göra samma konst
jag ville vara som dom, så jag tog mitt första steg
inte viljan utan själva beslutet att göra det
---
Efter 5840 dar i livet,
fick jag visat man kommer dit långsamt, även om man springer,
hela världen andas ut och in och ut och in igen
man kommer dit även fast det känns som att man inte hinner det
inget tjaffs om att vinden inte vänt för den är borta,
ska jag dit tar jag mig dit själv, jag gör det, jag lovar
men hade jag vågat hade jag frågat vart vägen tog vägen
för en långsam vandring kommer ofta kännas oändlig
Permanent Nybörjartur - Tiden Hit och Nu