Deja vú Oculi tillbaka! Fick för mig att droppa nåt här så här är en text som nu är några veckor gammal.. enjoy och droppa gärna kritik! Refräng Det ska stå Deja vú På min gravsten Vers 1: Livet visar sitt rövhål när jag står på min vaktpost. Full av askan efter rökmolm… som en askopp. Tömt min energi på en bråkdel av livsstigen… Ömsint, men med rivsår och ågren från intriger. Fastnar för nackdelar när jag ser min spegelbild. Skrattar åt backspeglar… och gråter för Jesu krist. Jag plågas och vågar inte leva ut mitt avsked. Misslyckas och skriver deja vú på min gravsten. Jag vill ge dig rosor, men du styckar mitt hjärta som lämnas tillbaka… Hur ska jag lyckas med detta? Jag skriver texter och dikter med kärlekens språk, men ser bara regnmoln som en väderprognos. Tiden läker ej sår… när såret infekterats Gråten impregneras då jag åter imploderar Jag plågas när Amor delar ut sitt kravbrev. Misslyckas och skriver deja vú på min gravsten. Refräng ggr 2 Det ska stå Deja vú På min gravsten Vers 2: Ensam i barnskaran… (Sen dag ett) Jag har alltid levt med en känsla av avsaknad. Jag ler bland folk och gråter i badrummet… Drömt om vågor, men gömt mig i avskummet. Jag kan flyga, men har aldrig vågat ta ett vingtag, utan bara sett allt rinna ur sanden i mitt timglas. Jag plågas för att jag velat nu och sen barnsben. Misslyckas och skriver deja vú på min gravsten. Refräng Det ska stå Deja vú På min gravsten Vers 3: Hoppet glömmer mig när jag står på min vaktpost. Dömmer dig inte, ger min hand, men möts av ett nackskott. Älskar den svartklädda ängeln, pappret antänds av pennan när jag gråter tårar för att släcka det. Anspänd av längtan. Samtänker ensam, allvetare, ögonen är rödsprängda Och tiden står still när mitt anlete… spöregnar. Misslyckas och skriver leva nu med tre stavfel, Så istället står det… deja vú på min gravsten. Refräng ggr 4 Det ska stå Deja vú På min gravsten