Tankar jag fick (16 bars)

Den var känslosam och fin ;)

hehe, tackar :)

Upp nu fan!

flickans mamma tog sitt liv, medans dom stod bredvid.

flickans mamma tog sitt liv, medans hon stod bredvid.

Så ska det vara

Tårar på kinden, hatad utan anledning...
Hon smäller igen dörren, blödande från hanleden.
Springande mot mörkret, ensam & ledsen.
Varför visades hon aldrig någon respekt?
Hon faller ihop, hennes liv skyndar genom huvet.
Men vänta, allting tystnar, nu ser hon ljuset...
Varför hon försvann, de vet nog ingen riktigt
och något avskedsbrev, de har hon inte skrivit.
Ingen hade läst de, hon var ju bara ett tredje ljul.
Det är väl bara rätt att hon inte lever nu...?
Men varför just hon? Hennes syster dog i hiv,
flickans mamma tog sitt liv, medans dom stod bredvid.
Nu ligger hon lutad mot ett träd en mörk höstkväll.
Några rötter & en träkrona blev hennes dödsbädd.
Hon e fri nu, inga mer sår i hennes inre...
Frihetskänslan slår i bröstet när hon flyter mot himlen.

Upprivna inuti, två sorgsan individer.
Trötta på smärtan, trötta på sin tid i livet.
Han söker lycka, men lämnas ensam...
Så längen hon lever kommer hon känna smärtan.

Full av sorg & sår i själen som aldrig läker,
tar han flaskan, han har inte en chans i världen.
Hans mamma kommer säkert dö av cancer besvären.
Han slår sönder flaskan, tar handen o skär sig.
Aldrig i livet hade pojken känt någon vänskap,,,
men de fanns en flicka som alltid gjorde honom knäsvag,
men flickan dog, hon fanns vid ett träd, me uppskurna sår.
Hon som alltid log & slängde sitt ljusbruna hår.
En dag efter hennes död kom också pojkens.
Utan flickans leende så tappade han helt orken.
Berusad och ledsen la han sig vid samma träd.
Både flickan & pojken flydde från allt till en annan värld.
Rötterna o träkronan blen likväl hans dödsbädd.
Iklädd enbart sår & smärta for han iväg till sin drömvärld.
Att två liv ens kan sluta såhär helt fruktansvärt...
Jag berättar dehär för sånt ska inte ligga undangrävt.

Upprivna inuti, två sorgsan individer.
Trötta på smärtan, trötta på sin tid i livet.
Han söker lycka, men lämnas ensam...
Så längen hon lever kommer hon känna smärtan.


Hela texten är klar nu, så jag lägger den här.
Kommer spelas in också.. lite finslipning antar jag att de blir också.

Snälla, hjälp mig bli en bättre skribent! Upp me dehär nu!

tycker den e bra.. :)
många fina o känslosamma rader ..
den blev nice på audio också :)

tack så mycket, friggan .
får se om NÅN mer orkar läsa.

Aneksaphtesia: okej, låter bra, men de gläder mig att du ens läste :D

väntar på din kritik då!

Aneksaphtesia :
Verkligen tack så mycket!

Seriösaste kritiken jag fått, mycket glädjande.

Sov inte på dehär nu!

Håller med Aneksa i mkt av det han sa. Finns inte mkt mer att quota. Det är bra, kul att se fler människor än den lilla klick som håller klass i detta forum.

Pis n löv

-Trikkantolala- , tackar.