/-.{Baserad på verkligheten: Minnen brinner.}.-\
En liten historia om my family.
När jag var liten mådde jag vissa stunder bara dåligt
Föräldrarna grälade det kunde vara bråkigt
Tråkigt, negativitet består ju starkast
Har minnen i mitt inre av hur far slår och sparkar
Jag och syrran grät men han slutade inte
Vi fick aldrig vara barn med sprudlande sinnen
Mamma brast ut i gråt åtskilliga gånger
Pappa sa aldrig förlåt för att åtskilja sin ånger
Men hon förlät ändå för hon inte vill ha tvister
Åren gick och till sist gav dom oss en lillasyster
en gåva till familjen, det var vår lilla prinssessa
Bortblåsta var tankarna om någon skillsmässa
Men klyftan mellan dom steg med intensitet
Mellan dom fanns ingen kärlek eller intimitet
Dom höll ihop i vår falska familjelycka
Höll ihop trots att båda hade tappat viljestyrkan
Minnen brinner, djupt inne i mitt inre
Jag minns den tiden som var när jag var mindre
Familjen, en källa till kärlek och hat
Mina föräldrar saknade närhet totalt
Jag minns när jag var tio, läste mammas dagbok
Det stod om pappa, trodde inte att han var klok
Tioåringen tyckte vissa nedskrivna dar var grymma
Blev ledsen, skrev ett avsked och ville bara rymma
Men mamma fann brevet och hon skänkte mig tröst
Jag växte och dagen kom då jag stärkte min röst
Mellan han och storasyrran var det ofta turbulens
Hon ville flytta, det gjorde hon, vet hur det känns
Jag har bråkat med far när han haft sprit i kroppen
När han uppträtt som att han bara har skit i knoppen
Förhållandet försökte dom ibland att reparera
Men istället borde dom i första hand ha separerat
Förstår att det var för oss dom kämpade
Men det höll inte ändå och relationen rämnade
Då dom skulle skiljas kunde jag inte misstycka
Det var ledsamt men också blandat med en viss lycka
Minnen brinner, djupt inne i mitt inre
Jag minns den tiden som var när jag var mindre
Familjen, en källa till kärlek och hat
Mina föräldrar saknade närhet totalt
När jag var ledsen omfamnade mamma med detsamma
Hon har tänt min livsgnista till en eldsflamma
Det är synd, tråkiga minnen finns ju alltid kvar
Men det är bra, då blir jag den far du aldrig var
Men det finns också glada minnen i mitt inre som är fast än
Minns julen jag avslöjade dig i tomtemasken
Minns när jag kände mig lugn och vila ett tag
Med örat mot din bringa sov jag tungt till dina hjärtslag
Minns glädjen med familjen på husvagnssemester
När vi plocka fram grillen och du var grillmäster
Nu vill jag vill passa på, att ge ett varmt förlåt
För att vi inte ses ofta, ta det inte alltför hårt
När ni skildes från varann, försvann jag med en vind
På grund av tårarna som för rann ned för min kind
Men du är en i familjen som jag älskar så...
Ladda kaffebryggaren för jag kommer och hälsar på