Sipan - Han som är ensam
fett mobbad snubben e 14 bast/
går i skolan men han hatar att ha rast/
ha, alla pekar och alla skrattar/
snubben lådsas inte höra han låssas inte fatta/
men endå vet han djupt in i tjälen/
att han inte e ensam me att höra det han hör men/
svär orden hör han varge dag/
låssas inte höra nånting men dom finns kvar/
nån gång på natten går han ut själv/
han sätter sig på en gul bänk och ber gud om hjälp/
han knyter sina händer och springer hem i regnet/
gråtandes på sängen och mamma undrar vad som händer/
men han tänker måste vara stark/
inte säga nånting och hålla huvet kallt/
så han gräver tjälen ner i jorden/
ber till gud att han aldrig mer hör orden/
refr.;
han vaknar upp 08 på morgonen/
säger till sin mamma att han är sjuk o har ont i magen/
men inte går hon på det dära tramset/
så han går till skolan med en tung rycksäck/
men ingen läxa har inne i den /
han pallar inte göra den så han skiter i den/
så fröken undrar vad han gjort av den/
han svarar, jag glömde den hemma, jag kan hämta den på rasten/
yes tänker han, för nu e han ensam/
ingen som skrattar och ingen som retar han/
på vägen hem såg han nått han inte sett/
en under bar flicka och det klickade på ett/
men hon gick förbi han bland alla träden/
på hanns höger sida så han kännde lukten av parfymen/
men dagen efter läste han i tidningen/
en ung flicka hade tagit självmord i en skog/