Excentri - Betongens törnros

Excentri - Betongens törnros

Detta ska då föreställa första versen i låten Betongens törnros, som så småningom kommer spelas in och droppas i Audio.
Lite tankar om mitt liv, uppväxt och hur allting urartade. Kommer dock komma fler texter med samma tema eftersom mitt liv är lite fucked för tillfället. Hoppas detta inte ska ställa till några besvär.
Hoppas ni gillar, jag är tacksam för konstruktiv kritik.
Jag vet dock, att rimmen inte är dom bästa men som sagt, den ska till audio och har en djup och sanningsenlig bakgrund.


Vers1:
Ett betongbarn, som fått bita i asfalt
Med en uppväxt som ständigt finns i mina tankar
Ett misslyckat liv med själen kantad av taggtråd
Med ett nersmutsat hjärta som förklarar hur jag mår
Min kärlek är fängslad så jag lägger en törnros
På min massgrav av känslor som redan är för stor
Jag hatar vad jag känner så jag håller det instängt
Men jag gråter över det som ni kallar mitt hem
Nu har det gått så långt att jag hatar att andas
För jag orkar inte se när min värld rasar samman
Så nu tänker jag på vad som hänt med mitt liv
Och varför jag kämpar när det inte är min strid
Jag fortsatte att vandra när jag borde vänt om
så jag förblev den personen alla känner mig som
Den som alltid ler utåt och som skriker ibland men
Som drar sig tillbaka till livets ensamhet
Jag hade ett hopp tills problemen blev värre
för att jag inte våga tro att någon ville mig väl
Jag hoppas och ber men jag får ingen hjälp
Så jag har slutat att titta upp mot himelen
Jag vill inte vara den personen som föll men
Det kommer jag bli nu när gud har glömt mig
För nu känner jag hatet till min längtan att älskas
Men jag slutar som personen min skyddängel lämnat